Hur har ni hanterat era känslor medans ni väntar på att försäkringsbolaget ska ge klartecken för avlivning, o sedan fram till själva avlivnings dagen? Hur härdade ni ut?
Jag fick tråkigt o chockartat besked i onsdags på kliniken, där finns inget att göra för min häst (plåtarna visade en stor cysta som har öppnat sig in i leden). Jag har själv fött upp henne o hon är nu 15 år, hennes mamma fick jag akut avliva förra året i hage (som jag ägt i 25 år) . Så det är mkt känslor som kommer fram.
Jag körde o jobbade på torsdagen, men körde hem efter en kort stund. Då beskedet från i går kickade in med full kraft, ångest i form av klump i magen, illamående och tårar. Körde inte o jobbade i dag.
Vill ha avlivningen undanstökad så fort som möjligt så att jag kan bearbeta o gå vidare.
Men hur orkar man mentalt fram till själva avlivningsdagen? Finns det några bra knep, eller det är bara att härda ut?
Just nu hoppas jag att ångesten ska avta lite av sig själva, så att jag slipper klumpen i magen o illamåendet.
Min häst har bara min systers ponny som sällskap i stallet, så samtidigt måste vi jobba på en lösning så hon inte blir ensam. Min syster är införstådd med att jag vill genomföra avlivningen så fort försäkringsbolaget har godkänt, just för att det är så jobbigt mentalt.
Jag fick tråkigt o chockartat besked i onsdags på kliniken, där finns inget att göra för min häst (plåtarna visade en stor cysta som har öppnat sig in i leden). Jag har själv fött upp henne o hon är nu 15 år, hennes mamma fick jag akut avliva förra året i hage (som jag ägt i 25 år) . Så det är mkt känslor som kommer fram.
Jag körde o jobbade på torsdagen, men körde hem efter en kort stund. Då beskedet från i går kickade in med full kraft, ångest i form av klump i magen, illamående och tårar. Körde inte o jobbade i dag.
Vill ha avlivningen undanstökad så fort som möjligt så att jag kan bearbeta o gå vidare.
Men hur orkar man mentalt fram till själva avlivningsdagen? Finns det några bra knep, eller det är bara att härda ut?
Just nu hoppas jag att ångesten ska avta lite av sig själva, så att jag slipper klumpen i magen o illamåendet.
Min häst har bara min systers ponny som sällskap i stallet, så samtidigt måste vi jobba på en lösning så hon inte blir ensam. Min syster är införstådd med att jag vill genomföra avlivningen så fort försäkringsbolaget har godkänt, just för att det är så jobbigt mentalt.