Sv: Hypermobila hästar.
C_L skrev:
Som häst-terapeut får man se en hel del. Det som blommar upp nu i och med populäriteten i den "Akademiska ridningen" är hypermobilitet i ländryggens nedre del mot Sacrum.
Detta ger stora besvär och är svårt att komma tillrätta med om det väl har uppstått.
Jag vill lägga in ytterligare en aspekt i detta. Det är lite biomekanik om "den kortryggade hästens problem".
Vad man än väljer som inriktning på sin ridning så finns det problem som lättare uppstår på en häst med kort rygg än en med längre sådan.
Rotationsrörelsen i ländryggen är mer begränsad hos en häst med kortare rygg - ryggen är mer stabil. Detta innebär att rörelser som tex sidvärtsrörelser, där mycket rotation är nödvändig, riskerar ge upphov till hypermobilitet vid de punkter ryggen är mest rörlig.
Alltså är länd-kors övergången ännu mer utsatt i detta avseende än hos en häst med lite längre rygg, där rörelse i lite större utsträckning kan ske i resten av ländryggen.
Detta gör också att en kortryggad häst ofta skadar sig mer i bakre ländregionen än en med längre rygg om den tex rullar fast i boxen.
Strävan att få bakbenen in under magen resulterar ofta i att ländens nedre del med tillhörande muskler tänjs ut i den grad att bakbenen verkligen arbetar i centrum, men inte för att hästens bäcken är rätt vinklat.
Att få in bakbenen under magen får inte bli ett självändamål. Det måste byggas upp muskler för ändamålet och ske stegvis.
Det som saknas här är muskelkraft i ryggsträckarmuskulaturen som ska stabilisera hela paketet.
Detta medför smärtor och både fysisk och psykiska problem, hästen låser sig lätt inte minst mentalt.
Alla som har haft ischias borde kunna föreställa sig
det gör
ont att vara överrörlig i ländryggen.
Så vad vi ser är hästar med väl undersatta bakben, dåligt vinklat bäcken och hängande ryggar som tänjs och tänjs i ländryggen.
Jo, jag har också sett hästar som går så. Inte så många akademiskt ridna, utan en hel del "vanliga" dressyrridna halvblod - då främst sådana med kort rygg som har lätt för att kliva in med bakbenen under sig.
Jag tror att många är rädda för att skapa spänning i sina hästar, och att den anspänning som krävs i hästens överlinje för att kunna skapa en bärig häst hela vägen ibland misstolkas som brist på lösgjordhet.
Hur kan man på ett ridmässigt vis förebygga detta?
Precis som du skriver tror jag många överarbetar vissa rörelser.
Det är även viktigt att inte jobba i ett för högt tempo i skritt i sidvärtsrörelserna.
Skritt är töjningens gångart, där stora rörelser i ryggen has under liten muskelaktivitet. Bra för hästar som har spända och överjobbade ryggmuskler, men det är inte det vi pratar om nu.
Bättre att jobba sådana övningar när grunden är befäst i korta sekvenser i trav, där ryggsträckarna har en högre statisk spänning och stabiliserar rotationsrörelsen i ryggen mer.
Som flera skrivit ska man inte jobba långa sekvenser och långa pass med samlande rörelser.
Jag tycker också att fler borde ta fasta på den underbara möjligheten att lära sig tömköra och arbeta hästarna från marken.
Där kan man
se hur hästen arbetar, och denna bild är mycket värd när man sen sitter på och ska känna.
och om det uppstått, vad är era funderingar runt detta? Hur botar man?
Ryggstärkande och stabiliserande arbete -
klättring, gärna i töm i stället för under ryttare, hoppning/löshoppning av små, låga serier, noga med hästens form vid alla övningar. Intervaller av samlande rörelser i stället för nötande.
Inte tillåta brutal kiropraktisk manipulation av överrörliga leder, trots att tillfällig lindring ofta kan ses direkt efteråt är långtidseffekten snarare förödande.
Snäll försiktig manipulation är bra, och kan behövas regelbundet då smärtan gör att låsningar i muskulaturen skapas.
Hur arbetar ni för att förebygga detta skeende?
Jag personligen försöker få min medryttarhästs ägare att förstå att rakriktning
inte innebär full fart framåt i låg form i för högt tempo på fyrkantspår och stora volter.
Hästen i fråga har kort rygg och lätt för att sätta bakbenen långt in under sig utan att använda sina ryggmuskler på rätt sätt.
Jag befarar tyvärr precis detta problem nu när hon börjat jobba mycket sidvärts, utan att ha en häst som arbetar rätt genom ryggen.
Hon rids två gånger i veckan för högt ansedd traditionell tysk dressyrtränare.
