Emma-pemma
Trådstartare
Varning för ett argt inlägg!
Ibland undrar jag hur hundägare tänker. Att de liksom blir kränkta när man säger till att de måste ha ordning på hunden. Jag har flera vänner och släktingar med jättetrevliga hundar, men det känns som att de inte tänker längre än näsan räcker. (Morr...)
Vi har katter, de bor här och den här gården är alltså deras hem. Igår kom en bekant och hälsade på. Släpper ut hunden som strosar omkring utan koppel. Hunden får syn på en katt och börjar jaga denna. Ägaren står bara och tittar och försöker inte ens kalla tillbaka hunden. När jag ropar gör hon det, men förklarar att hunden är såå lydig men om den börjat jaga är det svårt att kalla tillbaka. Men varför släpper man då hunden om den inte är tillräckligt lydig för att genast avbryta en jakt trots att den är nära att få tag i katten? Och att sedan bli kränkt när jag tycker att hunden ska vara kopplad, och att den kan dricka sitt vatten på verandan och inte på parkettgolvet i köket.
Jag har upplevt detta med flera hundägare i bekantskapskretsen. Det kommer bortförklaringar som att "en hund kommer inte ikapp en frisk katt" eller "om inte katten börjar springa så jagar han inte" och liknande, men det är ju bara bullshit. Det här är katternas hem, och där ska de vara fredade.
Suck!
Ibland undrar jag hur hundägare tänker. Att de liksom blir kränkta när man säger till att de måste ha ordning på hunden. Jag har flera vänner och släktingar med jättetrevliga hundar, men det känns som att de inte tänker längre än näsan räcker. (Morr...)
Vi har katter, de bor här och den här gården är alltså deras hem. Igår kom en bekant och hälsade på. Släpper ut hunden som strosar omkring utan koppel. Hunden får syn på en katt och börjar jaga denna. Ägaren står bara och tittar och försöker inte ens kalla tillbaka hunden. När jag ropar gör hon det, men förklarar att hunden är såå lydig men om den börjat jaga är det svårt att kalla tillbaka. Men varför släpper man då hunden om den inte är tillräckligt lydig för att genast avbryta en jakt trots att den är nära att få tag i katten? Och att sedan bli kränkt när jag tycker att hunden ska vara kopplad, och att den kan dricka sitt vatten på verandan och inte på parkettgolvet i köket.
Jag har upplevt detta med flera hundägare i bekantskapskretsen. Det kommer bortförklaringar som att "en hund kommer inte ikapp en frisk katt" eller "om inte katten börjar springa så jagar han inte" och liknande, men det är ju bara bullshit. Det här är katternas hem, och där ska de vara fredade.
Suck!