Hur tänker en kattälskare?* långt*

Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

Ibland undrar jag om människan tycker att de borde få vara helt ensamma i vår herres hage. Det är bara att vänja sig, vi är inte ensamma. Jag har i och för sig levt 42 år utan katt och vi skaffade vår lilla fröken när vi flyttade till ett hus lite lantligt. De första 42 åren bodde jag i lägenhet/radhus och jag vet ju att vissa är lite irriterade på katter som springer omkring så jag valde att inte skaffa katt.

Under tiden jag bodde i radhus var det massor av grannar som ständigt klagade på katter. Ett evigt diskussionsämne på samfällighetens styrelsemöten. Ärligt talat såg jag aldrig en enda kattlort i rabatten och om jag hade sett det så hade jag tackat för hjälpen med gödslingen.

Det största problemet är knappast att nån katt släpper en lort då och då ( gräver ned den till skillnad från hunden). Jag tycker de föroreningar människan gör sig skyldig till är betydligt allvarligare. Grannen tvättar bilen på gatan varje vecka, personligen låter jag min bil spy ut avgaser varje dag. Vad är en kattlort jämfört med det?

I skogen har vi rävar, älgar, rådjur och så en och annan katt som lämnat mattes och husses tomt och alla släpper de varsin liten lort då och då. I vår trädgård kryllar det uppenbarligen av möss ( har vår lilla fröken visat oss). De skiter säkert också lite här och där.

Ständigt hör man äcklade förvånade utrop på fikarasten om att någon har sett nått djur på fel plats, alltså nån som lyckats tränga in på människans revir. Det må då vara rådjur, råttor, möss eller katter och förvåningen och äcklet är alltid lika stort.

Det är bara att vänja sig. Katter har skitit i årtusenden och kommer så att göra i ytterligare några årtusenden. Om nu inte människans "skit" lyckas fördärva denna enda jord vi nu lever på för gott.
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

Det är som sagt inte främst kattskiten jag stör mig på eftersom jag öht. inte besväras av sådana problem. Kattsatarna springer in till mig och riskerar både sin egen och mina katters hälsa. Du kanske tycker att en kattfight inte är något att föra oväsen om, men faktum är att ett slagsmål dels kan orsaka stor fysisk skada och det kan förändra hela gruppdynamiken så att man helt enkelt inte kan återgå till det normala.

Det har hänt mig och det är jävlar i mig inte kul.
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

OK, det låter bättre! *pustar ut lite*

Du kan fortsätta att pusta, jag är en stor kattälskare, även om jag förstår de problem som kan uppstå i ett samhälle. Jag har tur med mina 4 katter. Jag bor på landet och ingen vandrar till andra ställen. (kastrerade) Om någon skulle göra det och ställa till befogat missnöje hos någon annan, långvarigt, och att jag inte skulle klara av att hålla min katt hemmavid på något sätt, skulle inte jag ta illa upp om de tog kontakt med mig och diskuterade någon form av åtgärd. Det är mitt ansvar att hålla min katt så den inte orsakar för stora olägenheter för andra.
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

Min åsikt är att sanna kattälskare håller katten inne eller i koppel under uppsikt.
Jag älskar mina katter så mycket att jag lämnade en förstahandslägenhet i en exklusiv del av Uppsala, och flyttade 2 mil längre bort från mitt jobb, bara för att de skulle få som de ville och bli ute-/innekatter.

Jag skulle själv inte ha mina katter lösa inne i stan eller i villaområde, men att säga att de som har det inte älskar sina katter är nog att gå för långt.

Vem är jag att döma hur någon annan känner!?
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

Jag älskar mina katter så mycket att jag lämnade en förstahandslägenhet i en exklusiv del av Uppsala, och flyttade 2 mil längre bort från mitt jobb, bara för att de skulle få som de ville och bli ute-/innekatter.

Jag skulle själv inte ha mina katter lösa inne i stan eller i villaområde, men att säga att de som har det inte älskar sina katter är nog att gå för långt.

Vem är jag att döma hur någon annan känner!?

Jag tror nog att Sirisiri menar att man inte släpper ut den i närheten av faror. Det bor jättemånga utekatter i tätorter och det bor massor av utekatter på landet nära stora vägar. Sånt är inte jag heller så förtjust i.

Nu skulle jag förvisso inte släppa ut mina ute på landet heller, däremot skulle jag ge dom en stor rastgård.
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

Det är som sagt inte främst kattskiten jag stör mig på eftersom jag öht. inte besväras av sådana problem. Kattsatarna springer in till mig och riskerar både sin egen och mina katters hälsa. Du kanske tycker att en kattfight inte är något att föra oväsen om, men faktum är att ett slagsmål dels kan orsaka stor fysisk skada och det kan förändra hela gruppdynamiken så att man helt enkelt inte kan återgå till det normala.

Det har hänt mig och det är jävlar i mig inte kul.

Har också varit med om det och det slutade med att en av katterna fick flytta. Dom blev inte sams igen.
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

*kl*

Den dagen någon ger mig vettiga argument till varför de anser sig kunna avsäga sig det strikta ägaransvaret gällande katter då ska jag inte säga något mer..
Den dagen någon kommer med argument till VARFÖR de anser att katter behöver springa utan uppsikt, utan kontroll medans hästar hålls i hage och hundar i koppel, den dagen kanske jag slutar argumentera om saken.

Skulle jag släppa ut min hund, min häst, eller varför inte ett gäng kor skulle de säkerligen komma hem varje dag, och de skulle säkerligen trivas med livet men det får man inte enligt lag. Samma sak gäller för katter.

(Jo jag jämför äpplen och pären och jag är fullt medveten om att det är olika djur med olika behov, men vad säger att en katt, som är ett revirbundet djur, måste springa lös medans en häst, som är ett strövande stäppdjur hålls på begränsad yta utan problem? )
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

Hänvisar du till §6? Den som reglerar det strikta ägaransvaret?

Den gäller nämligen bara hundar :angel:

6 § Skada som orsakas av hund skall ersättas av dess ägare, ändå att han ej är vållande till skadan. Vad ägaren sålunda nödgats utgiva äger han söka åter av den som har vållat skadan.
Vad nu stadgats om ägare till hund gälle ock den som mottagit hunden till underhåll eller nyttjande.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för skada som orsakas av en tjänstehund när en polisman använder den i tjänsten, om den skadelidande har betett sig på ett sådant sätt att det har varit påkallat att ingripa mot honom.
Vid tillämpningen av tredje stycket skall med polisman likställas sådan vaktpost eller annan som vid försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning. Lag (1992:268).

I jämförelse med hunden har katten fått möjlighet att behålla sina naturliga beteenden trots domesticeringen, dvs katten får springa utomhus utan direkt tillsyn och jaga, markera revir etc. Det har dock stött på vissa problem när katterna tillåts göra detta i tättbebyggda områden. Istället för ”vildmark” finns där bostäder, med rabatter och mjuka stolsitsar att markera sitt revir på. Eftersom det i bostadsområden kan finnas många katter, sker revirmarkeringen ofta.

Om din katt repar billacken på en bil, blir fotad, så är du ersättningsskyldig givetvis, men det finns inte i dagsläget samma strikta ägaransvar för katt (reglerat i lag) som det gör för hund..

Inte vad jag kan hitta åt i alla fall.
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

Väldigt klokt formulerat, håller med dig.
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

Idag har jag gjort som jag sa, har kollat mad miljö o hälsokontoret. Om man bor, som jag, på landet behövs inget tillstånd för att skjuta en katt. Men. Det är ägaren till marken som har rätten, vem som helst kan alltså inte traska ut på landet för att skjuta katt. Och. Man måste först vara säker på att katten inte har någon ägare,något hem, katten ska vara övergiven, samt i ett dåligt skick. Att skjuta ska vara en nödlösning, som att man inte kan få tag på den. Att, som jag, ta ut veterinär som förordar avlivning var inget problem.
Däremot i tätbebyggt område( vad som är tätbebyggt eller inte beror på detaljplanen) krävs tillstånd att skjuta. En del kommuner, inte den jag ringde till, "anställer" ibland en skytt som skjuter av katter. Jag hoppas att jag tolkade mitt samtal rätt. Jag hade fel till viss del, ja till stor del. Men för vår del fungerar det jag skrev och som inspektören sa, man kanske inte ska försöka för mkt om de inte är friska. Detta ska finna satt läsa , riksdag.se, lagar, lag 1943- 459 om jag fattade rätt.
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

Det är jakträttsinnahavaren som har rätt att skjuta förvildade katter. Ofta är det detsamma som markägaren, men inte alltid. ;)

Jag har själv inga problem med att förvildade katter i dåligt skick skjuts. Det kan vara den mest humana lösningen. Har själv varit med om att få en förvildad hane på 3 ben avlivad på höstkanten. Dagen efter kom vintern och det blev en kall vinter så med facit i hand kan jag helt klart säga att det var rätt beslut (och ja till alla som undrar, katten försöktes fångas in under flera månader men det gick inte).
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

Vi har under årens lopp fått en del förvildade katter till oss som valt vårt hem som stationärt. Herregud vilket skick en del är i, man tror inte det är sant. Och visst, jag var otydlig där , det är jakträttsinnehavaren, rätt ska vara rätt.
 
Sv: Hur tänker en kattälskare?* långt*

*kl*
Många stackars katter skulle må bäst av att få skjutas tyvärr. :(
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp