Hur skulle ni ÄRLIGT ha gjort?

Rent spontat kan jag säga att jag skulle tagit bort hästen. Men nu har jag ju inga känslor för din häst (har ju aldrig träffat honom), och känslor kan vara mycket kraftiga.

Så om min häst skulle utsättas för detta så vet jag inte i dagsläget hur jag skulle göra.

När jag var mycket mindre och hästen vi hade då tillhörde hela familjen blev skadad så togs han bort efter ca 1år. Då var det visserligen ett fel och inte gav med sig. Men känslorna då var helt klart jobbiga men inte ett hinder på vägen.
 
Att han måste få jobba, måste det vara med ryttare på?

Nä, det är nog inte så kinkigt, sålänge han får lite 'fart och fläkt' i jobbet är han nog nöjd. Om det är ridning i skritt och trav, tömkörning i skritt och trav eller kärning i skritt och trav tror jag är honom oväsentligt. Han älskar iofs att bli riden, men han skulle nog tycka det var himla kul att bli körd om han vore inkörd med.

grejen jag ser där är att det är samma ben och samma rörelse med benet han gör, så håller han inte för det ena håller han nog inte för det andra. Det är ju på en ICKE vitkbärande det defekten sitter. Jag hade ju skola om som körhäst som ess i rockärmen men det är tveksamt om det gör någon skillnad... :(

Att få lalla med som handhäst när du rider en annan häst hade det varit nåt?
Att som Keles sällskapsgubbe få följa med till spännande saker, skulle det kunna liva upp gubben?
(tex när hon ska visas)

Handhäst skulle säkert fungera utmärkt fast då måste jag ju ha en ridhäst att rida på och tre hästar har jag inte råd med tyvärr. (Och så det där samma ben och samma rörelse).

Åka på grejer tycker han är lattjo lajbans, fast jag tvivlar på att Kele åker såpass mycket att det i sig håller honom nöjd. men nya ställen är jättekul så nog livar det upp. Vi talar ju om hästen som tycker det är superkul att komma till veterinärkliniken ;)

Men grundgrejen är nog det där med om det gör någon skillnad på ridning vs körning t ex. Om han travar framför vagn eller med mig på ryggen gör ju ingen skillnad för hasen. Det jag kan tänka mig är att man kanske kan 'spara' lite överbelastning av att ta bort mina kilon från ryggen. Fast samtidigt är det (för mig) svårare att se till att de inte blir framtunga framför vagn t ex.

men jag har det som reservlösning, men jag måste se om det är realistiskt att tro att det gör skillnad. Men han har en väldans fin måttsydda Tärnsjösele, en myyyyycket fin vagn. Och skakelfobi, fast den går ju att jobba bort ;)
 
Kele är ju fullblod så henne går ju att rida in ganska fort. ;) :D

Sen kan du ut och kajka på dina två springare.

Kanonidé tycker jag.

Med vagn får du ju ändå en vikt bakom?

Tänkte mest att han kunde få springa som handhäst eftersom han inte har ont i hagen och där kan kuta runt?
 
Kele är ju fullblod så henne går ju att rida in ganska fort.

Sen kan du ut och kajka på dina två springare.

*skrattar* kele är arabiskt fullblod och de är snarare sena än tidiga, så ;) Sen så är det liksom inte något som varken jag elelr Vision skulle tycka var tillräckligt, att springa i snöre. Dels tar det ju iaf tre år innan det skulle bli aktuellt, och det blir ju inte 4-5 gånger i veckan direkt.

Sen är jag inte säker på att han skulle klara handhäst bättre än annat heller, hur man än vänder på det är det ju skillnad på att busa i hagen och att motioneras 30 - 45 minuter i sträck t ex.

Utan klarar han inte ridning i skritt och trav klarar han nog inte annat än haglull (som inte är ett alt). Men klarar han ridning i skritt och trav finns det ju både körning och i framtiden handhäst och sådant att skapa omväxling med =)
 
Jag beundrar dig!

Min första tanke är att jag hade dömt ut den så fort jag fått chansen, eftersom jag inte har eget stall, det handlar ju faktiskt lite om pengar också.

Men hade jag haft eget stall och råd att ha den gåendes och skrotandes på gården hade jag gett den betydligt fler chanser. Men att betala 3-4000 i måndaden för att mocka + vet räkningar, det tröttnar man snabbt på.
 
Håller med flera andra som beundrar ditt "ork". Tänker inte ge några råd i detta fallet, utan det är helt upp till dig att känna vad han orkar och kan. Beslutar du att avliva, har du gjort ALLT du kan.
Kram
 
Jag beundrar dig!

Min första tanke är att jag hade dömt ut den så fort jag fått chansen, eftersom jag inte har eget stall, det handlar ju faktiskt lite om pengar också.

Men hade jag haft eget stall och råd att ha den gåendes och skrotandes på gården hade jag gett den betydligt fler chanser. Men att betala 3-4000 i måndaden för att mocka + vet räkningar, det tröttnar man snabbt på.

*harkel* Han kostar mig 3800 kr/månad i BERÄKNADE utgifter, dvs foder, strö, skoning, vacc, försäkring och equiatriker varannan månad. Detta är alltså om INGET oförutsett händer, och alla veträkningar och andra 'fördyrande' kostnader, extra eq-besök etc adderar på. 3800 kr är för att han ska stå och gå ;)

(Åringen kostar mig 2100 kr/månad)
 
Ställt ut den på åkern några år?

Om man inte har nån egen åker då? Om man har en stallhyra på i runda slängar 3 000 kr/mån? Samt försäkring och skor på ca 1000 kr/mån?
 
Jag vet vad du menar..... Har själv en sjukling som kostar samma pengar. Jag har nästan sålt henne till stallägaren som avelssto, det är en fördel du tyvärr inte har.

Jag hade inte fortsatt om jag vore du! Jag har inte den orken. Tycker du kämpat länge nu.
 
Ställt ut den på åkern några år?

Om man inte har nån egen åker då? Om man har en stallhyra på i runda slängar 3 000 kr/mån? Samt försäkring och skor på ca 1000 kr/mån?

LÖsdrift? Det blir ju dessutom en ekonomisk besparing eftersom lösdrift är billigare än uppstallat. Och finns det inte medicinska skäl för skor sparar men det med.

Så där handlar det nog inte så mycket om kostnad så, utan kostnad för en häst som är obrukbar. Fast den har man ju oavsett om man har eget stall eller ej, men har man eget stall, tar eget foder etc så märks ju kostnaden mindre.

Just ekonomiskt så ligger Vision på tio-i-topp över Sveriges dyraste promenadhästar hur man än vänder på det, kostar mig som sagt 3800 kr/månad i beräknade kostnader. 1500 kr av dem är foder och strö, dvs det som skulle täckas i en stallhyra om han var uppstallad. Så visst skulle det bli ÄNNU dyrare om jag hade en stallhyra på mer än 1500 kr/månad, men det är ändock så att större delen är kostnader man inte kan komma åt och som jag skulle ha var jag än stod.

Men alt om man vill 'ställa ut på åkern' men inte har egen åker är ju att skicka på lösdrift. Men man kommer ju ändå inte undan att du betalar säg 1500 kr + verkning och försäkring för något som bara går och där har jag full förståelse för om man INTE vill det. Men vill man så blir det ju faktiskt ekonomibespranade åtgärd att hyra in på lösdrift.. i brist på egen åker ;)
 
För min diva till häst hade det inte varit ett alternativ. Hon måste vara skodd hela tiden med sjukbeslag, hon står ivägen och blir sparkad av andra hästar.... Försäkringen ska ju betalas ändå.

Om hon blir utdömd ska jag försöka få henne såld som avelsmärr (bra stam, bra teknik samt mkt snygg) skadorna har hon fått i hagen.
 
Jag har ju följt dina trådar det sista året och läst om alla problem du haft med dina två sjuklingar, så jag vet ju att "mina" tankar och handlande inte är applicerbart på rak arm i ditt fall så att säga.

Vi hade ju också ett sto i stallet som hade en missbildning i brosket fast på ena framkotan och som givetvis visade sig så fort hon satts i lite seriösare arbete. Hon stod då i konvalescens med total boxvila i några månader varefter hon långsamt sattes igång igen. Tanken var ju att hon skulle bli hopphäst, men det ströks ju från listan så fort man sett röntgenbilderna inifrån kotan :smirk:

Sen gick det ganska ok, hon haltade inte men utsattes heller inte för mer än bara skritt, trav och galopp utan att arbetas ordentligt. Köpte in Biosynov Complex till henne och det funkade då ganska bra i detta fall, fick henne symptomfri.

Nu har ju jag inte varit där sen i oktober så jag vet inte hur det står till nu, nästan ett år sen hon sattes igång igen, men iallafall när jag åkte så löshoppades hon iallafall utan problem och de hade börjat jobba henne i form utan att hältan återkommit. Ska åka ner dit nu i maj förhoppningsvis för att hämta hem min egna häst, och ska ta en koll på hur detta sto ligger till då också, så hör jag av mig sen.

Det är ju det stora problemet - vad ska man göra av en sådan häst egentligen? Hon var ju ett sto, men de var ju inte säkra på att denna defekt kunde vara ärftlig, så att använda henne i avel var ingen riktig valmöjlighet. De har ingen möjlighet att släppa henne på lösdrift och se vad som händer, utan deras ända alternativ är boxvila mellan varven.

Vad du ska göra i Visions fall är ju minst lika komplicerat. Avel funkar ju inte :o, ordentlig träning lär han heller inte hålla för, utan i bästa fall promenadridning eller att skrota i hagen.

Jag avundas inte de beslut du måste ta.

Vad ska Kele opereras för nu?
(har tydligen missade den tråden)
 
Ja du Alex. Jag har ju varit i din situation som du vet.
Såhär i efterhand så känner jag att det kanske skulle varit bättre att gett upp tidigare med Trasan MEN när jag var mitt upp i alla veterinärbesök och behandlingar så var jag ju inte redo att ge upp honom.
Men, jag skulle ALDRIG göra om det.
Så, som svar på din fråga, om utfallet på ÅB är tveksamt så hade jag valt att ta bort honom :(
Kram........
 
Vad ska Kele opereras för nu?
(har tydligen missade den tråden)

Nejdå, du har inte missat nån tråd, det finsn ingen om det. men det är ingen fara på taket, vi ska försöka operera bort hennes medfödda öronfistel. Så inget 'farligt' (förutom den risk som alltid är att låta en häst undergå full narkos). Fast jag är glad jag slipper vara där när de ska förbereda henne för OP (sprutor *visslar*). Lär vara intressant nog att få i henne lugnande för röntgen och ultraljud dagen innan (för att hitta anlaget).

Så hon har inte gjort nåt nytt eller skadat sig eller något, utan bara uppnått sådan ålder att det börjar bli läge att kunna göra något åt öronfisteln.
 
jag har inte läst igenom hela tråden, men kommer ändå med ett litet inlägg.

Jag tycker att det helt beror på hur mycket man känner för hästen i fråga.
Min ena ponny har nog haft alla möjliga och omöjliga åkommor. han var t o m halt när jag köpte honom.
Men så länge han har livsglädje och glimten i ögat, dvs inte lider så kämpar vi på.
Fick honom ohalt, men han har förslitningsskador sen unga år, och jag ville därför lägga ned ridningen för att spara på honom.
Många trodde inte han skulle tycka om ett liv utan att "jobba", men det finns så mycket annat än ridning man kan ägna sig åt.
Under åren har jag lagt ned en halv förmögenhet, all min tid, alltid prioriterat honom osv. De flesta anser att jag inte är riktigt klok pga det :eek: :p
Men jag älskar honom, och vi njuter av de dagar vi har.

Men jag skulle inte lägga så mycket tid på alla hästar, övertog t ex ett sto som var tänkt att ha som ridhäst, men det visade sig att hon hade en allvarlig skada i benet och var opererad.
vet. ansåg att hon inte kunde bli annat än promenadhäst. Gav henne ett år, sedan fick hon vandra vidare. Men henne älskade jag aldrig på samma sätt, visst var det jobbigt med avlivning och så men..

Kortfattat, man får själv tänka igenom hur mycket hästen betyder för en, och hur mycket ork och pengar man är villig att offra. och det vet man bara själv innerst inne.
 
Om det för hans välbefinnande räcker med att skritta och trava med ryttare rakt fram i skogen skulle jag inte tveka en sekund utan jag skulle behålla honom utan att tveka.

läste i många av inläggen att människor beundrar dig för att du hållit på så länge - själv hade jag reagerat om du inte gjort det. Jag hoppas att ingen tar illa upp nu men för mig är det självklart att hålla på så länge som hästens psykiska tillstånd tillåter detta (samt ekonomin). Att ge upp bara för att man själv inte orkar finns inte i mitt lexikon och jag blir förvånad vare gång jag hör denna förklaring.

Det som du gör för din häst, dvs. att du lägger alla dina pengar och all din tid på den nu när den är sjuk anser jag vara en självklarhet (nu vet jag att långt ifrån alla håller med mig om detta) och jag tycker att du skall fortsätta så länge som hästens psykiska hälsa tillåter (och det avgör du bäst själv).
 
Jag tycker att det helt beror på hur mycket man känner för hästen i fråga.

Jag dyrkar marken han går på, han har gett mig så ofantligt mycket och vi har varit igenom så mycket tillsammans. Han betyder mest av allt för mig - utan konkurrens.

Vilket ju gör att det inte är 'jobbigt' att kämpa för honom (visst är det jobbigt både med pengarna, det tar massor med energi och ffa denna ovisshet är mördande. Men att 'ge' honom detta och att ställa upp för honom det är inte jobbigt)

Men där är också FARAN, att jag värdesätter honom så högt att det är lätt att tappa perspektivet och in absurdum försöka för sin EGEN skull och tappa bort HÄSTEN i det hela och det är ju det jag lovat mig att INTE göra och därför jag utarbetat en 'plan' (som jag ju håller)
 
Som sagt inget är rätt och inget är fel. Om jag vore dig så skulle jag först och främst fundera på vad jag ska ha hästen till. Ska jag bara skritta, trava ut i skogen och lulla på några dagar i veckan och vi är nöjda med det och han håller för det, så skulle jag fortsätta att ha han kvar. Däremot om man ska kräva mer och hästen inte håller för det, så skulle jag ta bort han. Sen finns det ju en aspekt till. Är hästen inhyrd nånstans eller står den hemma på gården? Kostnaden för en gårdshäst är ju inte lika hög för en häst som är inackorderad. Fundera på om du har tid och lust att lägga ut din tid på en häst som du inte kan jobba med fullt ut. Jag har haft hästar som varit halvdåliga och dom har hållt för promenadridning i skogen, men jag har inte behov att vara ute på tävlingar med mina hästar.
 
Hej igen!

Skönt att få bort Ks öronfistel!!

Vad jag reagerar på när jag läser tråden är dels de som råder dig att försöka vila honom i form (ställa på en åker osv). Han har ju en defekt, som inte kan vilas bort och som du har berättat om massor av gånger. Missar folk det totalt?

Vissa råder dig att ha kvar honom som haghäst, trots att du lika många ggr har talat om att han inte trivs med att skrota (och att du inte är negativ till hagliv generellet, du har ju berättat om ponnysarna). Har de inte läst eller förstår de inte?

Sedan, å tredje sidan, säger vissa att "vaddå, nöjer du dig med att promenadrida"?. Du har ju även här massor av gånger förklarat att du vill det som är bäst för V, och om han hade hållt som prommishäst hade du gärna tagit det, i utbyte mot att få ha honom kvar.

Äh, vet inte vad jag ville egentligen. Tycker bara att en hel del ger dig råd som kan förkasta direkt när man läst ursprungstråden (o kanske ytterligare några av dina trådar).

Jag tycker iaf att du gör helt rätt som du tänker nu!!! Du kommer aldrig, aldrig att kunna få något som helst dåligt samvete när den här historien är över på ena eller andra sättet, för du har hela tiden agerat med hästens bästa för ögonen.

Kram
Anna-Karin (vars lycka inte heller har vänt, men DET är en annan historia)
 
hade inte hästen blivit friskförklarad vid återbesök hade jag sett till att få den utdömd.
Alla hästar trivs inte med att gå i en hage och skrota. hade hästen i detta fall PASSAT som sällskap hade jag låtit den bli det.
 

Liknande trådar

Hästvård Står just nu i ett jäkla mysterium. Tankarna går som en studsboll. Tänker jag berättar händelseförloppet så får vi se vad ni har o säga...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
3 464
Hästvård Vet inte vart jag ska ta vägen längre.. För 2,5 månad sen så tappades en sko på uteritt och hon blev halt och hovslagaren kom ut och...
Svar
1
· Visningar
525
Senast: Grazing
·
Hästvård Vi tog hjälp av en equiterapeut för några månader sen då vi haft lite problem med vår ponny. Denne ville först se hur ponnyn rörde sig...
Svar
11
· Visningar
1 164
Senast: Anna-Bella
·
Ridning Hej! Jag behöver råd från er som har erfarenheter av senskador och igångsättning när hästen stått länge. Min häst som är ett halvblod 15...
Svar
4
· Visningar
842
Senast: Nevermind
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp