makarontanten
Trådstartare
Igen och igen händer det. Vad kan man göra?
Började morgonen med en promenad på vår vackra skogskyrkogård här i området( hundar tillåtna). Är på väg hemåt och möts plötsligt av en "skabbig" ( ja, han var smutsig, tovig och såg ovårdad ut) vad jag tror är en labbekorsning. Hanhunden springer fram till min hund ( som jag jobbar varenda promenad med, just för att hon är lite jobbig vid hundmöten) och redan där blir jag förstås irriterad. Tittar mig runt, ser 3 människor ca 150 m bort som påtar bland gravarna, ingen som verkar vara ägare till hunden. Vad gör man? Min tanke var att hunden smitit, jag övervägde att ta med hunden hem och ringa polisen eftersom både järnvägen ligger brevid och vägarna är ganska trafikerade i området., men hade heller ingen lust att fånga in den utan att veta om den var snäll mm.
Nåja, jag vände om, gick mot de tre personerna jag såg längre bort. Frågade första paret: Är det eran hund? Nää, var deras svar, men pekade på den tredje personen en bit bort och sa att det kanske är hennes. Frågade på avstånd ( hunden var nu vid hennes sida), är det din hund? Fick ett ja tillbaka och en förklaring om att hon minsann hade fyra gravar att sköta om, att hennes hund inte jagade något ( mycket harar på kyrkogården) och fick vara lös under tiden. Hon fortsatte sen med att det enda som han brydde sig om var löptikar.....
Jo tack, med en tik i mitt koppel ( som dock, tack och lov inte löper just nu) så blir man inte jätteförtjust i det svaret!!! Jag sa bara att det vore bra om du hade koll på honom och att jag hade funderat på att ta med honom hem och ringa polisen. Hon såg frågande ut och jag gick vidare...
Nästa runda jag går med min hund, så är vi återigen i skarpt läge. En liten långhårig sak ( vet inte rasen) kommer fram till oss. Ägaren kommer 50 meter bort och gastar på hunden. Jag, som nu är ännu mera irriterad efter första incidenten på morgonen, står bara still tills hon kommer fram och pratar som om ingenting har hänt
...Hon kopplar inte hunden när hon kommer fram, hon är istället GLAD över att våra hundar inte slåss och vill leka...Jag blev så paff att jag bara sa: Men det där är inte ok, du kan inte bara låta din hund springa fram till andra sådär.. Hennes svar: Åhhh, det är så kul att han vill leka, han rök ihop med en hund för någon vecka sedan, och det är så viktigt att de får umgås utan att ägarna lägger sig i, det är då det blir bråk....
Så. Tredje rundan idag var bestämd med ett par kompisar och vi for till skogen. Tre hundar, tre ägare. Min hund har inte gått 100% ihop med en av dem, men den hundägaren är såååå duktig på hund att jag ändå kände mig trygg. Hon kan bryta sin hund, jag är mer orolig, men ville ändå att det skulle funka. Det gjorde det, efter att vi i koppel "tagit ner" hundarna på en lugn energi, sen släppt dem ihop två och två innan vi till slut släppte alla tre.Vi fick "bryta" dem med rösten ett par gånger när tikarna ( den andre en för snäll och go kastrat) blev lite väl hetsiga i leken. Inga problem och man inser vikten av kontroll, ledarskap och god energi.
Till saken hör då att vi just pratade hund idag. Jag berättade om det jag upplevt på mina promenader, och det bara idag. Då får jag ytterligare vatten på min kvarn, när det berättas följande:
För en månad sedan finns det en cockerspanielflicka på 10 år som är med sin ägare på en kolonilott i närheten av där jag bor. In på området kommer det in en ägare till en amstaff som oprovocerat hoppar på tiken så den får åka in och sy mm. Ägaren till tiken anmäler till polisen, fallet blir nerlagt. Tiken klarar sig..
En vecka senare ligger en leonbergertik kopplad i "trädgården" på samma kolonilottsområde, när samma amstaffhane gör utfall även mot denna tik. I detta fall blir tiken så illa biten att den får avlivas. Ägaren gör en anmälan, det läggs ner. Amstaffshanens ägare säger: Men han är ju så snäll, han har bara ( ???) bitit ett par barn en gång innan..
Alltså på riktigt, jag blir mörkrädd och så jävla förbannad på samma gång. Ska vi som försöker sköta oss, få all skit från alla andra? Ska vi som försöker få våra hundar att sköta sig bra och fint i samhället få våran "träning" förstörd av oansvariga människor som bara släpper fram sina hundar i tid och otid? Vad ska man göra, hur ska man lösa det?
Jag känner mig så maktlös då min hund verkligen vill fram till andra hundar ( vill leka, men är även lite provocerande i sitt uppträde) och jag tränar på detta. Som sagt, jag kan träna 100 gånger, sen kommer en lösspringande hund och förstör på en endaste promenad det jag jobbar med.. HJÄLP!!!
Började morgonen med en promenad på vår vackra skogskyrkogård här i området( hundar tillåtna). Är på väg hemåt och möts plötsligt av en "skabbig" ( ja, han var smutsig, tovig och såg ovårdad ut) vad jag tror är en labbekorsning. Hanhunden springer fram till min hund ( som jag jobbar varenda promenad med, just för att hon är lite jobbig vid hundmöten) och redan där blir jag förstås irriterad. Tittar mig runt, ser 3 människor ca 150 m bort som påtar bland gravarna, ingen som verkar vara ägare till hunden. Vad gör man? Min tanke var att hunden smitit, jag övervägde att ta med hunden hem och ringa polisen eftersom både järnvägen ligger brevid och vägarna är ganska trafikerade i området., men hade heller ingen lust att fånga in den utan att veta om den var snäll mm.
Nåja, jag vände om, gick mot de tre personerna jag såg längre bort. Frågade första paret: Är det eran hund? Nää, var deras svar, men pekade på den tredje personen en bit bort och sa att det kanske är hennes. Frågade på avstånd ( hunden var nu vid hennes sida), är det din hund? Fick ett ja tillbaka och en förklaring om att hon minsann hade fyra gravar att sköta om, att hennes hund inte jagade något ( mycket harar på kyrkogården) och fick vara lös under tiden. Hon fortsatte sen med att det enda som han brydde sig om var löptikar.....
Jo tack, med en tik i mitt koppel ( som dock, tack och lov inte löper just nu) så blir man inte jätteförtjust i det svaret!!! Jag sa bara att det vore bra om du hade koll på honom och att jag hade funderat på att ta med honom hem och ringa polisen. Hon såg frågande ut och jag gick vidare...
Nästa runda jag går med min hund, så är vi återigen i skarpt läge. En liten långhårig sak ( vet inte rasen) kommer fram till oss. Ägaren kommer 50 meter bort och gastar på hunden. Jag, som nu är ännu mera irriterad efter första incidenten på morgonen, står bara still tills hon kommer fram och pratar som om ingenting har hänt
...Hon kopplar inte hunden när hon kommer fram, hon är istället GLAD över att våra hundar inte slåss och vill leka...Jag blev så paff att jag bara sa: Men det där är inte ok, du kan inte bara låta din hund springa fram till andra sådär.. Hennes svar: Åhhh, det är så kul att han vill leka, han rök ihop med en hund för någon vecka sedan, och det är så viktigt att de får umgås utan att ägarna lägger sig i, det är då det blir bråk....Så. Tredje rundan idag var bestämd med ett par kompisar och vi for till skogen. Tre hundar, tre ägare. Min hund har inte gått 100% ihop med en av dem, men den hundägaren är såååå duktig på hund att jag ändå kände mig trygg. Hon kan bryta sin hund, jag är mer orolig, men ville ändå att det skulle funka. Det gjorde det, efter att vi i koppel "tagit ner" hundarna på en lugn energi, sen släppt dem ihop två och två innan vi till slut släppte alla tre.Vi fick "bryta" dem med rösten ett par gånger när tikarna ( den andre en för snäll och go kastrat) blev lite väl hetsiga i leken. Inga problem och man inser vikten av kontroll, ledarskap och god energi.
Till saken hör då att vi just pratade hund idag. Jag berättade om det jag upplevt på mina promenader, och det bara idag. Då får jag ytterligare vatten på min kvarn, när det berättas följande:
För en månad sedan finns det en cockerspanielflicka på 10 år som är med sin ägare på en kolonilott i närheten av där jag bor. In på området kommer det in en ägare till en amstaff som oprovocerat hoppar på tiken så den får åka in och sy mm. Ägaren till tiken anmäler till polisen, fallet blir nerlagt. Tiken klarar sig..
En vecka senare ligger en leonbergertik kopplad i "trädgården" på samma kolonilottsområde, när samma amstaffhane gör utfall även mot denna tik. I detta fall blir tiken så illa biten att den får avlivas. Ägaren gör en anmälan, det läggs ner. Amstaffshanens ägare säger: Men han är ju så snäll, han har bara ( ???) bitit ett par barn en gång innan..
Alltså på riktigt, jag blir mörkrädd och så jävla förbannad på samma gång. Ska vi som försöker sköta oss, få all skit från alla andra? Ska vi som försöker få våra hundar att sköta sig bra och fint i samhället få våran "träning" förstörd av oansvariga människor som bara släpper fram sina hundar i tid och otid? Vad ska man göra, hur ska man lösa det?
Jag känner mig så maktlös då min hund verkligen vill fram till andra hundar ( vill leka, men är även lite provocerande i sitt uppträde) och jag tränar på detta. Som sagt, jag kan träna 100 gånger, sen kommer en lösspringande hund och förstör på en endaste promenad det jag jobbar med.. HJÄLP!!!
