Hur ska man älska sig själv?

[Midsommarblomster]

Att inte gräva ner sig i sina demoner på det här viset utan acceptera att livet går lite upp och ner för alla.
Tycker det är ett stort problem att många idag inte klarar minsta motgång utan liksom klänger sig fast i problemen som det gällde liv och död istället för att se framåt och positivt.

Nej men du, nu låter du som en fd. vän till mig. För ett gäng år sedan levde jag med en man som hade diagnoserna BDD, OCD, borderline och depression. Han var suicidal men min vän tyckte att han skulle "sluta vara så negativ", och att "alla har motgångar ibland". Du låter ignorant. Helt enkelt.

 

[Midsommarblomster]

Älska är kanske för mycket men åtminstone tycka om sig själv?
Hur gör man? Hur lär man sig?

Eftersom det här är känslig mark så gör jag som övriga och hänvisar till professionell hjälp. Det är svårt att veta var skon klämmer för just dig. Att inte tycka om sig själv kan sannolikt bero på väldigt många olika saker och risken är nog stor att man gör saken värre om man börjar dra i fel ände.

Men som många har skrivit så är nog acceptans eftersträvansvärt.

 

[hollypolly]

Nej men du, nu låter du som en fd. vän till mig. För ett gäng år sedan levde jag med en man som hade diagnoserna BDD, OCD, borderline och depression. Han var suicidal men min vän tyckte att han skulle "sluta vara så negativ", och att "alla har motgångar ibland". Du låter ignorant. Helt enkelt.

Nej det är en enorm skillnad på att vara självmordsbenägen och suga åt sig av negativitet och problem.

 

[Midsommarblomster]

Nej det är en enorm skillnad på att vara självmordsbenägen och suga åt sig av negativitet och problem.

Absolut, och som utomstående (framför allt med den otroligt långa distansen internet) är det svårt eller nästintill omöjligt att veta vart på skalan en person befinner sig.

 

[MiniLi]

Nej det är en enorm skillnad på att vara självmordsbenägen och suga åt sig av negativitet och problem.

Jag tror du skulle behöva hitta lite mer ödmjukhet kring andra människors förutsättningar och liv. Alla dina inlägg i den här tråden bara skriker okunnighet.

 

[Svartkatt]

Nej det är en enorm skillnad på att vara självmordsbenägen och suga åt sig av negativitet och problem.

Fast ingen, absolut ingen, vet något om vilka demoner någon annan går och bär på. Inte ens de allra närmaste vet riktigt. Än mindre helt okända personer på internet.

Jag vet att jag objektivt sett har det väldigt bra. Väldigt. Det finns många som har det mycket sämre än jag. Men grejen är att när de där negativa tankarna kommer så blir det det enda som får utrymme. Det är inte bara att skärpa sig. Du vet inte vad som är anledningen bakom att någon känner så, eller hur den personen fungerar. Något som en person inte ens reflekterar över får någon annan helt under isen.

 

[hollypolly]

Jag tror du skulle behöva hitta lite mer ödmjukhet kring andra människors förutsättningar och liv. Alla dina inlägg i den här tråden bara skriker okunnighet.

Nja jag håller inte med självklart finns folk som mår dåligt på riktigt men många bygger luftslott av ”psykisk ohälsa” i brist på engagemang i annat än jaget.

 

[hollypolly]

Fast ingen, absolut ingen, vet något om vilka demoner någon annan går och bär på. Inte ens de allra närmaste vet riktigt. Än mindre helt okända personer på internet.

Jag vet att jag objektivt sett har det väldigt bra. Väldigt. Det finns många som har det mycket sämre än jag. Men grejen är att när de där negativa tankarna kommer så blir det det enda som får utrymme. Det är inte bara att skärpa sig. Du vet inte vad som är anledningen bakom att någon känner så, eller hur den personen fungerar. Något som en person inte ens reflekterar över får någon annan helt under isen.

Ja man får göra så gott man kan

 

[athena_arabians]

Nja jag håller inte med självklart finns folk som mår dåligt på riktigt men många bygger luftslott av ”psykisk ohälsa” i brist på engagemang i annat än jaget.

Det där är jäkligt förminskande av de med psykisk ohälsa (och faktiskt lite victim blaming inkastat också). Men dina tidigare inlägg i tråden visar på ytterst lite empati så jag är inte jätteförvånad över ovanstående.

 

[skiesabove]

Att inte gräva ner sig i sina demoner på det här viset utan acceptera att livet går lite upp och ner för alla.
Tycker det är ett stort problem att många idag inte klarar minsta motgång utan liksom klänger sig fast i problemen som det gällde liv och död istället för att se framåt och positivt.

Oj, du kanske inte borde skriva sånt här när du (förhoppningsvis?) inte känner till TS historik.

Det är inte svenson-ångest vi snackar om liksom.

 

[skiesabove]

Nja jag håller inte med självklart finns folk som mår dåligt på riktigt men många bygger luftslott av ”psykisk ohälsa” i brist på engagemang i annat än jaget.

Det finns väl inte en jävel som VILL ha psykiska problem, vafan snackar du om?

Det är ju som att säga "det är trendigt att ha autism nuförtiden".

 

[athena_arabians]

Det finns väl inte en jävel som VILL ha psykiska problem, vafan snackar du om?

Det är ju som att säga "det är trendigt att ha autism nuförtiden".

Ja, i nivå med "Det är väl bara att rycka upp sig" till någon som är deprimerad

 

[L(i)FE]

Det finns väl inte en jävel som VILL ha psykiska problem, vafan snackar du om?

Det är ju som att säga "det är trendigt att ha autism nuförtiden".

Tyvär så är det ju många som tror båda dom sakerna
Jag har blivit an klagad att jag ungefär fejkar all psykisk o hälsa som jag har för att få uppmärksam het För det är ju sååå himla kul att vara in lagd på bup i flera månader och att vara tvungen att bo på hvb hem och inte få vara med sin familj osv så själv klart är det sånt man gör för att få uppmärksam het!
Och även när jag fick min autism och adhd diagnos att "alla har ju lite autism nu förtiden"
Tyvär helt vanliga personer som verkar "normala" som säger sånt så ja det är nog ganska så ut brett faktist!
Plus kanske så är det enklare för vissa att för hålla sig till andras psykiska o hälsa om dom över talar sigsjälva att andra VILL ha det eller dom fejkar eller dom rår för det själva osv. För om man tänker så så kanske det blir som en "trygg het" ungefär att "det kommer aldrig hända mig för jag VILL inte ha psykisk o hälsa".
Tyvär så funkar det ju inte så men ja

 

[karamelldrottningen]

Du har ingen kontakt med psykiatri eller beroende där du kan få hjälp?

Självhat är ofta komplext och kan vara på olika sätt. När man har så stora problem med självhat att det leder till destruktiva beteenden eller psykiska problem så behöver man ofta en långvarig kontakt för att få hjälp.

Jag kom inte in på psykiatrin tidigare. Och beroendebehandlingen är avslutat. Fick massa bra därifrån så mycket tacksam för det
Står i kö för utredning men det tar tid. Sen vet jag inte riktigt vad exakt det kommer att innebära men står i kö där iaf.

 

[karamelldrottningen]

Men om du ställer dig i kön på VC och går privat några gånger innan dess, så kommer du igång i alla fall. Du sparar ju en del pengar nuförtiden - pengar som du kan sätta på att på riktigt stärka dig själv!

Vet iofs inte om jag sparar så mycket pengar nu. De har en tendens att gå åt överallt
Men ska kolla upp psykolog. Känns lite jobbigt att igen anförtro sig till en ny person. Även fast de är specialister på området. Men jag hade gärna haft en och samma att gå till regelbundet.

 

[MiniLi]

Jag kom inte in på psykiatrin tidigare. Och beroendebehandlingen är avslutat. Fick massa bra därifrån så mycket tacksam för det
Står i kö för utredning men det tar tid. Sen vet jag inte riktigt vad exakt det kommer att innebära men står i kö där iaf.

Testa psykiatrin igen om du senast sökte dit när du fortfarande hade kontakt på beroende. Om den behandlingen är avslutad men att du fortfarande mår dåligt på andra sätt kanske de gör en annan bedömning. Men det kommer ju vara väntetid tyvärr ändå.

 

[karamelldrottningen]

Väldigt inspirerande att höra från er som också mått dåligt och höra hur ni gjort
Gemensam nämnare verkar vara terapi.

 

[tott]

Vet iofs inte om jag sparar så mycket pengar nu. De har en tendens att gå åt överallt

Jag vet Blev inga pengahögar då jag slutade röka - inte ens då hästen dog faktiskt. Man lär sig snabbt att sätta pengarna på allt möjligt.

 

[vilde]

Älska är kanske för mycket men åtminstone tycka om sig själv?
Hur gör man? Hur lär man sig?

Jag tror på att lära av andra som är eller var som man vill vara, ta till sig hur de gjort och levt. Inte idoliserade mediapersoner utan verkliga människor i ens närhet, kanske någon äldre släkting, kanske någon man mött. Inte att härma rakt av utan få en pusselbit här och en där.

Sen tror jag också på att man mår bra av att vistas i naturen, människan är ett djur och djur mår bäst ute i det fria.

 

[CaisaCax]

Väldigt inspirerande att höra från er som också mått dåligt och höra hur ni gjort
Gemensam nämnare verkar vara terapi.

Håller med om att terapi fungerar. Har du kollat med VC om det finns andra kuratorer eller psykologer inom landstinget som kan hjälpa dig? Jag har haft samtal med kurator på annan ort via videosamtal och tycker att det fungerar jättebra.