Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

[squirlett]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

*kl*

Har läst många trådar om att maninte vill ha besök under första dagarna/veckan/månaden efter att barnet är fött. Både om det gäller första, andra eller tionde barnet.
Detta verkar väldigt vanligt, och får mig att undra om jag är helt udda.
När Jason föddes så ville jag möta hela världen och visa upp detta underverk. På bb var det bara pappan och ev syskon som fick komma på besök. Jag kunde knappt vänta tills att jag fick komma hem och träffa folk och låta dom träffa min guldklimp (en av anledningarna till att jag åkte hem på sk. "tidig hemgång").
Väl hemma så tröttnade jag aldrig på besöken, var det några dagar som det inte kom någon så kände jag mig vilsen och rastlös.

 

[Piffelina]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Våra släktingar och vänner har vi redan nu sagt till att när bebisen är född så vill vi vara ifred. Vi kommer att skicka sms till alla så de vet att vi har fått barn, men att vi sedan själva kommer att höra av oss när vi orkar med besök. Om det tar 2 dagar, två veckor eller två månader spelar ingen roll de får acceptera det. Några få har "gnällt" lite men de flesta förstår. Hoppas bara att de fattar det sedan när väl bebisen kommit.

 

[Björk]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

*kl*

Har läst många trådar om att maninte vill ha besök under första dagarna/veckan/månaden efter att barnet är fött. Både om det gäller första, andra eller tionde barnet.-------------------

Väl hemma så tröttnade jag aldrig på besöken, var det några dagar som det inte kom någon så kände jag mig vilsen och rastlös.

Jag förväntade mig faktiskt att känna som så att vi ville vara själva i början. Så vi förvarnade lite om detta och sa att vi säkert skulle ta emot besök på BB, men att vi sen ville ha det lite lugnt de första veckorna. Att de fick avvakta och se hur vi kände det.

Sen när vi väl kom hem så kände jag precis som du: alla var verkligen jättevälkomna och jag tyckte nästan det kändes lite "tomt" när det inte var folk här varenda dag.

 

[bananabambi]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Min son var två månader äldre än din när han fick ett syskon, så jag känner igen mig i dina funderingar.

Vi hade inga besöksförbud hemma, eftersom jag älskar att ha besök så tyckte jag aldrig det var jobbigt, jag var bara väldans mallig över mina fina små pojkar, både den dryga ettåringen och den nyfödda.

Alla våra släktingar och bekanta var så himla noga med att kolla så det var okey innan de kom förbi, det var ingen som kom utan att ha kollat med oss först.

Jag tror att mina och sambon far och morföräldrar faktiskt skulle blivit grymt besvikna över att få vänta en hel vecka med att träffa den lille.

Vi fick inte ta emot besök på BB, till min stora sorg. Men hemresedagen åkte vi förbi mina föräldrar, min gammelmormor samt sambons föräldrar. Alvin, som då var två dagar gammal, sov genom alla besök.

Så det är något som fungerar himla bra, när de är så små som precis när man åker hem från BB sover de mest. Då passar det utmärkt att åka förbi de närmaste. Man styr helt över besökstiden själv, behöver knappt gå ur bilen själv, och barnet sover oftast. Dessutom är det då mer okey att be om lugn och ro den närmaste veckan, då ens föräldrar redan sniffat på den lille.

Om ni nu vill ha besöksförbud skulle jag tala om det så milt som möjligt, och att det är för er skull. Banka inte näven i bordet och förbjud farmor/farfar och mormor/morfar, mina skulle bli otroligt ledsna över det.

Ettåringen din tror jag faktiskt inte kommer må dåligt över lillbrorsan, så gör det inte för hans skull, utan för er.

Vi hade tutat i vår son att han skulle bli STOREBROR. Han fick en t-shirt som det stod storebror på när vi kom hem, och lillebror hade en likadan. Han var väldans mallig över att de hade likadana t-shirts. Samma sak när vi bjöd till fika för att fira Alvins ankomst, efter en vecka. Då var han mallig över deras likadana kläder, alla berömde honom för att han var så fin, och för att just han hade fått en sådan fin lillebror.

squirlett: Jag är likadan! Gud, jag älskade alla besök! Jag hade två så underbara små pojkar som jag aldrig tröttnade ett uns på att visa upp. Jag var så besviken över att inte få något besök på BB, där är man ju som malligast.

 

[squirlett]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

squirlett: Jag är likadan! Gud, jag älskade alla besök! Jag hade två så underbara små pojkar som jag aldrig tröttnade ett uns på att visa upp. Jag var så besviken över att inte få något besök på BB, där är man ju som malligast.

Ja, precis...
BB tiden var en plåga, ett fängelse som jag bara ville ut ifrån så att jag fick göra som jag ville med mitt barn och träffa vem jag ville.
Mina föräldrar trodde att de fick komma på besök på bb och jag hade inte fått höra något annat heller. Dom åkte 10 mil bara för att få titta och snosa på den lille. Men blev stoppade i dörrn på bb av en otroligt otrevlig sköterska.
Jag gick till glasdörrarna med Jason i sin "balja" så dom fick titta på honom genom glaset. Mamma tog ett halvt steg innanför för att ta ett kort på Jason så blev hon barsk tillrätta visad av tidigare nämnda sköterska att hon skulle hålla sig utanför..


Sorry ts om jag spann iväg lite lång

 

[Kimz0r]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Oavsett vilka anledningar man har tycker jag att det är helt och hållet ens eget val om man vill ha besök, hur mycket, hur ofta o.s.v.

 

[bananabambi]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Självklart är det så att man bestämmer själv.

Men jag tycker dessutom inte att man ska vara okänslig för att andra vill besöka. (Nu syftar jag inte på TS utan generellt sett)

Som far och morföräldrar. Det är ju riktigt stort att få barnbarn, ibland lika stort som att få egna barn. Bara att få titta på, om så bara en minut, kan faktiskt vara värt riktigt, riktigt mycket.

 

[bananabambi]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Så var det här med. Fast, jag tror att om de åkt tio mil så hade de nog fått snooza lite utanför hissen i någon sekund.

Men här fick man åka ner till cafeterian om man ville träffa någon. Och då var det viktigt att veta att BB´s ansvar för barnet slutade när man klev in i hissen.

Dock fick syskon, och tillhörande chaufförer alltid komma. Så vissa fick besök ändå. Speciellt de som hade mååånga barn, de hade lika många chaufförer och släktingar som också skulle besöka.

 

[TinyWiny]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Jag tycker att det hör till god ton att ringa och fråga när det passar att man kommer man stövlar inte bara in och att man alltid har present med till stora syskonet!!!+ att man givetvis tar med sig fika, det ska inte de nyblivna föräldrarna stå för, gärna så att det blir lite över till icke tänkande gäster

Alla är olika och som anhörig/vän eller vad som helst så får man respektera föräldrarnas önskemål.

Jag tycker din ide om att de får komma till bb var bra, då kan du be dem gå när du inte orkar längre eller skylla på att det och det är nu och att du måste be dem gå.

Lycka till med bebisen

 

[pernilla_s]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

KL

Var ju ett tag sedan jag skrev denna tråden. Har ju lite mer än en månad kvar. Och vi har pratat med hans föräldrar om att de får komma till bb, men inte stanna så länge.

Jag är redan nu ganska sliten. Det är jobbigt att ha en ettåring, en hund och en häst plus ett hem. Hade varit skönt med lite semester nu.

EFter en hel del problem med sambons föräldrar där de inte lssnar på mig ett dugg utan bara på sambon och gärna kör över mig även i mitt hem. Så har jag inte alls så stor lust att ha dem här en massa sen. Då jag har börjat må dåligt över att ha dem här. Så tyvärr kommer det nog inte bli att de får komma hit så ofta. Är man trött så vill man inte gärna ha hem folk som får en att må dåligt.

Jag funderar en massa över om de redan kör över mig hur ska det bli när deras första barnbarn kommer?

 

[bananabambi]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Vad jobbigt för dig. Kanske skulle du kunna känna att du ville ha besök om du hade haft mer förtroende för dina svärföräldrar? Jag förstår att du fasar för besöken om er relation är så dålig.

Jag kan råda till dig att dels "veta vad du gör". Du har haft ett barn, om dina svärföräldrar kommer med elakheter eller spydigheter så kan du försäkra dig om att du kan det du håller på med. Annars tror jag att de lätt kan ta överhanden med alla råd och tips.

Min svärmor är likadan. Hon har fyra barn, dessutom har hon varit dagmamma i trettio år. Hon Kan Barn.

Jag jakar och håller med henne i det hon kommenterar, sedan gör jag ändå som jag vill och på mitt vis

Tycker ändå att jag har en kanonbra svärmor, även om vi inte alltid har samma åsikter.

Jag kan dessutom varna dig för att göra dig osams med henne/dom. I värsta fall går det ut över barnen. Var trevlig om de kommer med råd, ger man råd vill man hjälpa, även om det ibland blir för mycket. Så tanken är nog god, men jobbig för den som blir drabbad.

 

[pernilla_s]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Nu är det väl tur att de inte lägger sig i min barnuppfostran än... Men de ser ju inte sig som farmor och farfar heller förrän den lilla kommer ut. Just nu sväljer kag allting då jag inte vill bli ovän med dem. Känns väldigt trist att det ska vara så här. Problemet är väl de att de gör allt för att min hund ska behandlas som deras...

Det är bara det att deras är så väldigt ouppfostrad. De kan hålla fast hunde när jag vill att han ska gå och lägga sig då han är väldigt klängig på folk och jag försöker träna bort det bara för att ge ett exempel.

Om de inte kan acceptera att JAG bestämmer över min hund hur blir det då sen?

Allt fungerade bra innan vi flyttade ihop. När vi träffades innan var det inga problem. Nu bor de ju ca 5 minuters körväg från oss. Underbart :smirk:

 

[squirlett]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Så var det här med. Fast, jag tror att om de åkt tio mil så hade de nog fått snooza lite utanför hissen i någon sekund.

Men här fick man åka ner till cafeterian om man ville träffa någon. Och då var det viktigt att veta att BB´s ansvar för barnet slutade när man klev in i hissen.

Det trodde vi skulle gå här med. Ok, att inte massa "folk" får springa inne på bb-avdelningen.
Men det var strängt förbjudet att lämna bb-avdelningen med barnet innan hemfärd....
Detta var/är deras policy av smittorisk.
MEN! Syskon som kom inrusande direkt från dagishämtning som sen stod och flåsade ner i varje "balja" för att leta reda på just sitt lillasyskon var ok. Där om något är det ju bakterier.

jaja...jag kom levande därifrån.

 

[Amandas]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Ledsen om jag kapar din tråd lite men ja e ju fortfarande så nyfiken på hur det gick med soc, din syster och hennes dotter!?

/A

 

[pernilla_s]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Ledsen om jag kapar din tråd lite men ja e ju fortfarande så nyfiken på hur det gick med soc, din syster och hennes dotter!?

/A

Det gör inget. De startade tillslut en utredning, men la ner den. Dock så har hon skärpt till sig mycket. Tror inte hon vågar hålla på som hon gjorde innan. Dock vet jag ju inte så mycket då hon inte berättar saker längre för mig och min mamma. Hon har ju sagt upp all bekantskap med mig. Det är synd, men jag tycker fortfarande att jag gjorde rätt. Men det är ju bra iallafall att det blivit bättre.

 

[mino]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Men herregud, släkten är vuxna människor. Att de inte skulle kunna ge sig till tåls nån vecka till ni känner att ni vill ha besök är bara trams. Gör som ni känner. Att behöva ta emot gäster som inte visar respekt när man precis fött barn och ändå är känslig låter inte bra. Själv stod jag och gjorde kaffe och fixade 3 dagar efter jag var snittad, amningen hade inte kommit igång och jag var helt mör. Det ångrar jag faktiskt, det gav inte en bra start. Bara för att jag ville vara smidig och schysst...

 

[havreflinga]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Jag tycker nog att det är mer normalt att INTE vilja ha besök, så folk borde väl ha förståelse för det?

Innan vi fick vårt första barn sa vi att vi inte ville ha några besök varken på BB eller den första tiden hemma. Vi sa att vi skulle säga till när vi var redo, och det skulle bli vid olika tidpunkter för olika personer. (Vi har några släktingar som vi lätt blir stressade av.)

Men när bebisen hade kommit så var vi så stolta att vi ville visa upp honom efter bara några dagar.

När andra sonen kom ville vi ha besök redan på BB. Framför allt längtade jag efter storebror (19 månader), och han behövde ju farmor och farfars hjälp för att ta sig till BB.

Nu är lillebror 4 månader, och det är fortfarande väldigt lite fokus på honom när vi träffar andra. Alla vill ju se vad charmiga storebror har lärt sig sen sist. Jag upplever alltså inte att det finns någon risk att storebror blir avundsjuk på lillebror för att han får mer uppmärksamhet. Jag har till och med fått säga till våra släktingar att de inte ska glömma bort att knyta an till lillebror.

 

[Tora]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

*knapplån*

Jag undrar om inte detta är väldigt kulturellt betingat. Jag är ju tvåkulturell och märker en väldigt stor skillnad.

När min kusin fick sitt barn så ringdes det runt med en gång så fort de åkte in till sjukhuset. Där fick de dock bara besök av de närmaste (far-och morföräldrar). När hon kom hom så var det dock en massa besök från både kompisar och släkt.

Men man kom aldrig bara för att besöka. Oftast så hade man mat med sig eller så tex tvättade och städade man åt det nyblivna föräldraparet. Det hände hela tiden att min kusin kunde ringa och säga "Jag behöver kaffe och bröd. Springer du ner till affären och handlar åt mig". Tror inte att min kusin och hennes man behövde lyfta ett finger för att göra något i alla fall de första fyra veckorna utan kunde bara tänka på sitt barn och sig själva.

När min svägerska här fick barn så vågade man knappt ringa och fråga hur hon mådde och om hon behövde hjälp med något. Det var ju bara att acceptera läget men det tog bort det lite speciella med det hela.

Det är väldigt intressant att kunna se hur olika man hanterar olika situationer i olika kulturer och då pratar vi om två kulturer som igentligen i princip är likadana.

Till TS:

Lycka till med bäbisen. Tror inte att du behöver oroa dig så mycket för storebror. De äldre syskonen brukar bli väldigt uppmärksamade på ett naturligt sätt. Tex "oj nu har du en lillebror, hur känns det att vara storebror", "nu är du en stor pojke som har ett ansvar för en lillebror" osv. Min äldsta brorson blev väldigt mallig och stolt över att han äntligen var storebror (skiljer två år mellan syskonen).

Mvh

Tora

 

[pigleton]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Vi spelade också jättehårt på att storebror var en hedransvärd titel och att det var jättestort att bli just storebror. Som storeror fick man välja en särskild present till den nya bebisen som just bara var från storebror och i hemlighet hade vi köpt en radiostyrd bil från bebis till storebror att ge när bebis kom ut. Vi valde då en leksak där det var tydligt att man måste vara stor för att kunna leka md den och inget för bebisar.

För oss gick det väldigt bra och det var även flera av vår släkt och vänner som såg till att uppmärksamma den nyblivne storebrodern.

När det gäller besök eller ej så är det helt upp till var och en och känna sig för anser jag. Sen är det ju så att det beror lite grann på vilket besök man får med. Vi hade de som helt resolut tog med sig allt fikabröd och sånt själva för att vi inte skulle känna den stressen och då var det mest roligt med besök.

 

[stranger]

Sv: Hur ser ni på inga besök på minst en vecka efter bebisens ankomst?

Vill du ha det så ska du ha det så det är upp till dig/er att bestämma!!
Vår svägerska bestämde så och det är bara att respektera!!
Sen tror inte jag heller som tidigare skrivits att storebror kommer i skymundan - deflesta jag känner inklusive jag själv gör sig väldigt måna om att gratulera äldre syskon till lillebror med paket osv tom i princip före föräldrarna allt för att de inte ska komma i skymundan!!
Sen kan det ju vara skönt ändå av andra skäl att få komma iordning innan folk börjar ramla in!!