Hur ser ni på akademisk ridkonst?

L

loose_yourself

Träffade för en tid sedan en vän som har ridit och tävlat inom flera olika grenar. När vi började prata om Bent och AR så sa hon nåt i stil med: Aha, det är ni som använder så mycket inspänningar?

Nej, sa jag precis tvärt om.

Så sa hon att de flesta som inte provat AR nog tror att det är så, att man arbetar med inspänningstyglar mycket. För det var hennes bild.

har ni hört nåt liknande? jag måste säga att det är inte en av de bilderna jag trott att folk har av AR men denna tjej menade att hon var övertygad att många såg det så.:confused:
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

ne de vanligaste ja har hør e tex: ja de e de som såsar runt i lunk tempo med hæstar som asar bakbenen.
ELLER: jaha sånna som bara rider showoff men aldrig vågar tævla.

ja oså vidare
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Jag brukade hora " rider du ocksa med superskarpa stangbett for att fa hasten att krulla ihop sig och piskar den tills den gor som du vill?". Eller " Men DU ar ju SNALL mot din hast..." ( sagt med uppriktigt forvanad uppsyn).

Detta efter att en sk tranare i akademisk ridkonst med mindre bra rykte hade haft en hel del kurser har nere i Skane.

/KT
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Jag tycker att det är den ridkonst som verkligen fokuserar på att bygga upp hästen från grunden för att hästen ska orka utföra alla dessa rörelser och hopp. Ja, det används ju en del skarpa bett, och spön, men dessa ska användas som hjälp, inte som straff. Om det används som straff har tränaren/ryttaren missförstått hela idén med AR.

Sen finns det nog personer som utnyttjar att AR har blivit så populärt, och ser pengar i detta, trots att de inte kan ett dugg om ridstilen.

gå in på akademiskridkonst.se, hon beskriver detta jättebra!:bump:
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Men fy vilken tråkig inställning folk verkar ha!
Då ser jag hellre att dom inte har någon aning som dom flesta jag pratar med har. :p

En gång fick jag kommentaren: Det är när man rider med spöt upp i luften va?
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

att det finns rötägg kommer man nog tyvärr aldrig ifrån, de poppande upp likt svampar i samma takt som AR erövrade mark:cry:

Men som alltid så är det ju viktigt att alla tar ansvar för det egna, att inte välja en tränare bara för att det är en AR-tränare, utan att hela tiden hålla diskussionen öppen. Dvs inte bara hylla allt som sägs bara för att man ser AR som något gud sänt ;)

Jag har träffat på oerhört många kompetenta och erhört inspirerande AR-tränare men även träffat på en som nog inte ens förstår förkortningen AR, men likväl håller kurser typ varje helg i ämnet:mad:

fast det var ju inte detta TS skrev om...sorry, var bara tvungen...
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Nej det har jag inte hört någon tro. Jag får oftast frågan om vad som skiljer AR från vanlig dressyr. Möter inte så många som tror nåt om AR alls. (men jag får ofta nyfikna frågor)
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Min syn på AR


Fokuserad ridning. Det är egentligen det som beskriver det bäst, enligt min uppfattning. Med fokus och tanke bakom varända detalj för att få ett så bra resultat som möjligt för hästens skull.

Jag har nu också förstått varför man använder alla dessa tyglar och stångbettet. Även om jag själv väljer att lära mig rida utan dem. Men under det tidiga stadiet i utbildningen är kapsonen väldigt bra att ha, och stångbettet underlättar ju kommunikationen för den som inte är van att hantera sitshjälperna.

Jag tycker verkligen inte att det handlar om att ha en massa inspänningar, tvärt om. Meningen är ju att ridningen ska ske på lång tygel. Till en början även i lång och låg form för att sen hitta den höga formen när hästen har den fysiska kapaciteten att klara av den, och då rider man hästen dit, man spänner inte in den.

Att AR kännetecknas av inspänningar har väl att göra med att det ju ändå är framförallt utbildningsstadiet som skiljer sig mycket från den ridning man annars är van vid. Och därför visar man ju också gärna bilder på hästar i det stadiet - dvs där man använder kapson och bett/stång. Många tyglar kan ge uppfattningen om inspänning. Bättre vore det kanske om man istället visade den ridning som blir när man kommit så långt att man kan lägga bort kapsonen och rida på mjuk tygel endast med stång eller vad det nu är för bett man vill ha. Men för den otränades öga kanske det är svårt att skilja det från den allmänna ridningen, jag vet inte...
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

KL
Jag får revidera min syn en aning.

Såg sist träning för en med traditionell dressyr i botten.
där började det att bli lite stil på hästarna som har tränats för andra tidigare. De red oxå på vanligt tränsbett.
Ryttarna hade nu sdn ordning på hästarna att de kunde rida till o från banan utan att behöva leda dem.

Kunde inte hålla klaffen, utan sa till dem att det började att se bra ut:o :bow:
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Tycker AR har mycket nyttigt tänk, för dem som behärskar det.

Den AR jag ser är hästar i undertempo och starkt förböjda hästar.
Men det är väl som med all ridning, hur många är väldigt duktiga? Hur många i "tävlingsdressyr" har inte sina hästar i obalans, på bogarna.
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

När jag berättade för min tränare att jag hade varit iväg på kurs för en AR-tränaren så sa hon något i stil med "tja, bara du inte tänker börja rida med en plym över huvudet nu..". Och när jag berättade att tränaren vid handen hade plockat fram tramp ur min häst så sa hon oimponerat och ganska syrligt "ja, din häst har ju så mycket tramp i sig så det är ju inte så svårt".

Annars har jag inte stött på särskilt mkt negativa kommentarer IRL. På nätet har det varit desto fler, minns alla långa trådar på Ryttarfiket när vi var några som mer eller mindre började inspireras av AR-tänket. Framförallt störde sig de moderna nissarna på vissa AR-nissars "det vi gör är bättre för hästen"-attityd, inte av själva filosofin i sig. Negativa kommentarer var då mest i stil med "kom tillbaka när ni har ngt annat än såsig skritt på bananböjd häst att visa upp" eller "sluta snacka och detaljstudera allt, lita på känslan och RID!".

Och, jag kan faktiskt förstå var alla ovan nämnda kommentarer kommer ifrån.. :angel: Men vad kommentaren om inspänningar och Bent kommer ifrån, som trådskaparen nämnde, hittar jag verkligen ingen logisk förklaring till? Annat än att hon måste röra ihop folk?!
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

KL

Kan den personen ha blandat ihop AR med "spansk" ridning som den man kan få se på appassionata tex. där är det en hel del mycket korta inspänningar i markarbetet med piaffer och skolsprång.
Var på en clinic inför en show och reagerade en smula på hur mycket inspända vissa var och hur stora problem de hade att samla sig. Iom inspänningarna såg det ju läckert ut för ett otränat öga, med rörelserna hatade rejält bitvis.
Allt för showen!
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

I mina trakter har nog folk en positiv syn på AR. Men det kanske beror på dom duktiga AR tränarna som finns här:bow: Själv får jag ofta frågan vad som skiljer AR från "vanlig ridning" det tycker jag är svårt att ge ett kort svar på. Jag brukar säga att man rider mer samling och går in på öppna och sluta i ett tidigare stadie. Men jag kanske borde säga att största skillnaden är hela attityden mot hästen, att man ser den som en individ och inte som ett redskap som ska passa in i mallen. Jag har ridit AR ett år nu och kommit fram till att just det är den största skillnaden (får väl se vad jag kommer fram till om ännu ett år:crazy: ) Den där med att vi bara såsar runt i skritt... vi får väl visa dom de högre skolorna då!... det blir ju åtminstånde inga halta hästar när man "såsar" runt *flinar*
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Jag hör ofta att "det är de som rider på stång", va?

Tyvärr finns det gott om ekipage som rider på blank stång men jag har sett få som verkligen kan utnyttja den eller ens klarar av att rida sin häst i en vettig form på en. Följden blir en hopkrullad häst, sänkt rygg och ett mycket dåligt rykte...

Jag håller mig till CR på träns och ett modifierat sidepull.
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

I mina trakter har nog folk en positiv syn på AR. [...] Men jag kanske borde säga att största skillnaden är hela attityden mot hästen, att man ser den som en individ och inte som ett redskap som ska passa in i mallen.

Tja, vill du byta ut folks positiva syn på AR mot en negativ så skulle du ju kunna gå över till att säga så istället..!
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

KL

Där jag och min sambo håller till Hstd/Lhlm tycks AR inte ha något starkare fäste. De närmaste jag känner till befinner sig på 5 mils avstånd och efter det så verkar det vara 10 mil till där man kan hitta tränare/kurser.

Jag har heller inte stött på några starkare fördomar eller anti-AR-åsikter här, utan snarare nyfikenhet. Jag brukar dock (kanske lite bränd av min tränares smått hånfulla kommentarer där för fem år sedan) inte skylta med att jag rider AR-inspirerat. Jag rider och sedan får folk fråga om de är nyfikna.

Om någon frågar om skillnaden mellan AR och 'vanlig dressyr' så brukar jag säga att AR mer direkt härstammar från stridskonsten till häst, då hästen behövde vara den lilla ytans mästare och bära och hjälpa sin ryttare i närstrid. Att man därför rider mer samlade rörelser och har skolor ovan mark som slutmål. Och att man innan dess strävar efter att kunna rida sin häst enhändigt på stång (för att stången faktiskt är ett bett anpassat för en hand och för att man ska kunna använda andra handen till annat).

Jag är väldigt noga med att inte säga ngt om att AR skulle vara dressyr för hästens skull då detta är ett effektivt sätt att få folk att resa ragg och gå i försvarsposition.

Dessutom tycker jag att många andra faktiskt också rider dressyr för hästens skull - samtidigt som det finns många AR-nissar som tränar sin häst i första hand för sin egen eller publikens skull...
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

KL
Dessutom tycker jag att många andra faktiskt också rider dressyr för hästens skull - samtidigt som det finns många AR-nissar som tränar sin häst i första hand för sin egen eller publikens skull...

Faktiskt skulle jag bli förvånad om det visade sig att majoriteten av "alla" dressyrryttare rider dressyr för hästens skull.
Man har knappast häst för hästens skull, man har den för sin egen skull. Gillar man att tävla blir det lätt så att man har den för att tävla och då blir dressyren för tävlingens skull dessutom.
Är man i grunden hoppryttare riden man i regel dressyr för att prestera bättre inom hoppningen, men också delvis för hästens skull gissar jag eftersom den skulle gå sönder av att bara hoppas.

Inom AR försöker man ta det i hästens takt för att bygga upp hästen för det man vill göra. Hur mycket man än försöker få det till att det är "för hästens skull" så var det ju inte från början tänkt som det utan för att hästarna skulle tjäna sitt syfte väl i strid.

Jag personligen, oavsett vilken inriktning jag för tillfället haft, kan inte ärligt säga att min dressyr är till för hästen. Däremot kan jag ärligt säga att min dressyr är inriktad så att jag försöker få hästen ridbar och för att kunna göra mer med hästen utan risk för skador. När man rehabiliteringsridit och tagit det verkligen från grunden i AR för att sakta bygga upp hästen och jobba bort spänningar så har det ju varit för att jag själv ska kunna rida hästen med bättre samvete och utan att den går sönder. Ganska snåla och egoistiska skäl om man ska hårddra det även om man ibland känt sig som en samarit som anpassat sig en hel massa efter hästens "behov" för att bli ridbar.

Om man däremot säger att man tar det i hästens takt och att man rider för konstens eller nöjes skull snarare än för att hävda sig, ja då är man nog mer inne på en realistisk linje. Men DET kan man absolut göra oavsett inriktning, bara att man prioriterar olika saker som "i hästens takt" beroende på vad man vill göra. Vill man rida skolor ovan mark är det dumt att köra helt enligt Tävlingsdressyr-klassernas utbildningstrappa, då kommer man "bara" till piaff, passage och galoppiruetter.
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Jag har också upplevt att många tror det handlar om segridning och skarpa bett. Fast IRL vete tusan om det är fler som inte har någon koll utan kanske t o m tycker det är något mystiskt och spännande än de som faktiskt har någon åsikt.
Det jobbiga är väl först när folk mer eller mindre kräver att man ska rida riktigt bra för att pyssla med AR, att man redan ska ha kommit långt, och har man en häst som då inte orkar så mycket eller som man knappt travar för att man fortfarande jobbar med grunderna i skritten så blir det lätt att man ses som ett dåligt föredöme. Gissar på att det lätt blir en kulturkrock, precis som att man kan ses som en misslyckad travhästryttare om man inte kommit till galoppjobbet ännu eftersom det kommer väldigt tidigt inom den vanliga utbildningen.

Jag har haft ganska svårt att inte falla för frestelser när manstött på den kulturkrocken. Lätt att sabba mycket jobb eller falla ur spår när man känner pressen att prestera. Fast det är ju pressen i mitt eget huvud så DEN får jag skylla mig själv för.
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Hörde faktiskt oxå det av en tjej för lite sen som hade sina hästar i samma stall som 2 andra som börjat träna sina hästar akademiskt...Hon berättade att de använt massor av konstiga hjälptyglar mm på hästarna...

Själv är jag en allätare, träna både vanlig dressyr, akademiskt, hoppning och distans:D

Själv tycker jag det är himla kul att åka iväg på kurser och rida akademiskt... Där är man väldigt fokuserad på sits och kroppshållning och så lite hand som möjligt,att lära sig rida mer på känsla, fast det går ju all ridning igentligen ut på :smirk: ..Akademiskt och engelskt har i grund och botten samma grundprincip, men på högre nivå skiljer det sig ...

Att få hästen att gå i form i samma tempo och samtidigt kunna länga hela tyglen och fånga upp dem utan att hästen blev störd av det var det första jag fick lära mig, jättekul och nyttigt;)
 

Liknande trådar

Gnägg Jag har haft min häst i två år nu. Han är världens snällaste och verkligen min bästa vän. Vi brukade hoppa förut och det gick väldigt...
Svar
4
· Visningar
1 967
Senast: Mia_R
·
Ridning Det här blir ett långt inlägg men skulle vara jättetacksam om nån pallade läsa och ville hjälpa mig att fundera på vad som kan göras...
2
Svar
21
· Visningar
4 260
Hästmänniskan Jag har en ponny och en medryttare som jag haft i ett halvår nu, och i början funkade allt bra och det var frid och fröjd. Nu under...
Svar
10
· Visningar
2 422
Senast: Melrose
·
P
Ridning Jag har alltid varit en hästtjej, men utan direkt kontakt till hästar. Jag gick, som så många andra, igenom den där perioden då man...
Svar
1
· Visningar
1 081
Senast: Elizette
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Storlek på rastgårdar?
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp