Hur säger ni till er häst?

[LulePettersson]

Sv: Hur säger ni till er häst?

Säger jag till min häst gör jag som ett snabbt "Uh" ljud. Säger jag till den "hårdare" räcker jag upp ett finger också. Första gången jag behöver säga till en häst hanterar jag den oftast från marken då och rycker till i grimskaftet så hästen får reaktionen "oj" !
En häst som skulle bita efter mig skulle jag nog klappa till på mulen för det är helt fel att göra illa ! Skulle en häst lyckas bita mig skulle jag nog bita tillbaka eller klappa till den på mulen.
Att en häst sparkat mot mig har endast hänt när jag longerade en häst. Så rök jag till i longeringslinan så huvudet kom mot mig och slog piskan i backen.

Jag kan säga ifrån men jag gör aldrig illa hästen då jag inte vill ha en häst som är rädd eller som blir rädd vid hastiga rörelser men hanterar jag en otrevlig häst som kan bli farlig rycker jag till i grimskaften och stampar men foten i backen. Det hela handlar ju om att försöka få hästen att förstå och "tala" deras språk.

 

[westernsuzie]

Sv: Hur säger ni till er häst?

Det finns bl.a sättet att binda upp hästen utan att hjälpa den. Den ska dra tills den fattar.

Hur gör man ens det? De flesta hästar rycker ju lätt sönder både grimmor och grimskaft om de känner för det (och inte lärt sig att stå uppbundna).


KL
Har två hästar hemma just nu och den äldre (14-årigt sto) behöver jag sällan säga till. Hon är ettrig mot andra hästar men jag undviker problem genom att hålla henne en bit ifrån dem. Då slipper jag säga något om eventuella pip/skrik/hovviftningar. Annars hittar hon sällan på dumheter förutom något glädjebock ibland när man rider, vilket jag brukar ignorera eller garva lite åt för mig själv, och att hon inte gillar borstning och sadling något vidare. Hon är en häst med mycket integritet, så att säga Jag brukar inte säga något alls så länge hon bara ser förbannad ut och småbiter i luften, men vänder hon på huvudet åt mitt håll och biter i luften morrar jag till lite. Då slutar hon direkt och fortsätter bara se arg ut åt andra hållet. Ibland ger jag en morot innan jag börjar sadla, då glömmer hon oftast bort obehaget helt

Unghästen (numera 2 år) kan så klart ibland bete sig som den dumskalle hon är för att hon helt enkelt inte begriper bättre. Om hon gör något jag inte vill, vilket kan vara allt mellan himmel och jord, brukar jag hosta till lite skarpt så där. Då brukar hon kolla jätteförvånat på mig och sluta upp med vad hon nu pysslade med. Börjar hon kika lite väl intresserat på något och glömmer bort mig så att hon hamnar lite väl nära (med risk att hon knuffar till mig) kan jag vifta lite med armbågarna så får hon flytta lite på fläsket åt vilket håll det nu blir som är bortåt - åt sidan, bakåt eller framåt.

Jag har för övrigt inget emot att ge henne lite tid och tänka själv, som jag såg att någon skrev om i den här tråden. Jag försöker så klart vara så tydlig som möjligt så att hon begriper vad jag vill, men om det t.ex. tar sju minuter att gå över ett dike för att hon måste kolla jättenoga vad det egentligen ligger där på botten, om det är livsfarligt, var man bäst går över osv (hände mest sådana saker när hon var yngre, nu är inte alla saker LIKA konstiga längre utan hon är mer världsvan ) så får hon väl stå där och fundera och kika i sju minuter. Då känner inte jag att jag måste va där och lägga mig i.

 

[Hepzheba]

Sv: Hur säger ni till er häst?

(hände mest sådana saker när hon var yngre, nu är inte alla saker LIKA konstiga längre utan hon är mer världsvan )

Hon kan nog lära min 19-åring ett och annat då

 

[Bluefish]

Sv: Hur säger ni till er häst?

Min häst är känslig för korrigering, men också lite egensinnig och vet bäst själv ibland. Jag brukar klappa till henne när hon tex hugger mot mig eller som tidigare, sparkade. Mina korrigeringar ser olika ut men om hon gör illa mig på något sätt så jo, då slår jag henne. Med handflatan så det smäller. Men det beror mycket på vad det gäller. Jag blir inte arg om hon inte förstår, däremot om hon skiter i det vi lärt oss. Skulle tex aldrig rycka i henne vid ridning. Igår var hon superrädd för min nya jacka, trots att jag haft jacka 500 gånger förut. Men då fick hon nosa på den, sedan ha den mot sig för att slutligen gå med den över sig. Lugnt och metodiskt. Men rätt beteende åtföljs alltid, alltid utav beröm. Om hon kliver på mig i gången, får en dask på bogen och sedan står stilla är hon JÄTTEDUKTIG och får veta det.

Överlag är jag nog en rätt hemsk människa, och den enda i tråden som korrigerar så våldsamt

 

[angelwings]

Sv: Hur säger ni till er häst?

*kl*

Jag har en gammal fuxtant som har ett antal rävar bakom öronen så att säga, skulle jag skrika på henne eller daska till henne (om det inte är nån nödsituation så klart) så skulle hon nog stanna, blänga på mig och be mig dra åt skogen.

Hon är dock väldigt snäll så det behövs väldigt sällan några större tillsägelser. Behöver jag säga till henne så gör jag det oftast med kroppsspråket, upptäcker oftast vad hon tänker sig göra innan hon gör det. Eller så harklar jag mig lite strängt. Och sträcker upp pekfingret i luften av nån märklig anledning. Men mina hästar har alltid lärt sig det ganska snabbt. Åker fingret upp då gör man nåt man inte får. (har samma metoder med mitt barn och barnen på jobbet. Och hunden )

Unghästen får jag ju självklart vara lite strängare mot, han ska ju lära sig hur man uppför sig. Han är dock en ganska känslig kille så det har fungerat att göra samma saker som med tant. Och kanske lägga till ett app app app när han tänker på dumheter. En gång har jag faktiskt knäat till honom och det var en dag i hagen när han plötsligt bara böjer sig ner och biter mig i låret. Då åkte nog benet upp av ren reflex. Det var inte hårt eller så, men bitas får man inte göra. Han har inte testat sen dess. Han har dock bitit sönder ett antal skosnören när han var liten. Snabb som en vessla den där lille.

Nu har jag som tur är (?) alltid haft hästar som blivit som jag vill ha dem så jag är nöjd. Hanterar jag hästar med mer nerv så är jag givetvis mer alert, och skulle någon försöka springa över mig så säger jag ifrån på skarpen. De som bara ser mig med tant får nog lätt uppfattningen att jag är lite mesig. Men tant och jag förstår varandra och hon är världens goaste häst, även om det tog tid innan vi började tycka om varann. För det är jag inte mesig.

Sen säger tant till mig också när hon tycker det behövs. Jag är nämligen en sån som kan bli rädd för allt och inget när jag rider och när hon tycker att jag är tramsig så stannar hon alltid och vänder sig och tittar på mig och typ säger 'skärp till dig nu!' och väntar tills jag lugnat ner mig lite och sen går vi på. Har hjälpt min ridrädsla otroligt mycket.
Nu går pulsen oftast knappt ens upp när vi möter skördetröskor på trång väg. Så min häst har trafiktränat mig.

 

[Halcyon]

Sv: Hur säger ni till er häst?

Men jag gillar heller inte detta eviga backande som verkar ha blivit så poppis. Hästen ska straffbackas några steg så fort den rör en fena. Det är bara mobbing. Dessutom kallar man det "snälla" metoder.

.

Det med straffbackande förstår jag inte heller. Hade en medryttarhäst som backade när han inte förstog och kunde göra det för testa/protest. Det inte bara några steg, vissa dagar funderade man på om man kunde rygga ett helt dressyrprogram. Detta beteende uppkom inte av straffbackande men en tanke när hästen ev. kanske lär sig backa lite väl bra och använder för att komma undan.

 

[Lager]

Sv: Hur säger ni till er häst?

/.../

Överlag är jag nog en rätt hemsk människa, och den enda i tråden som korrigerar så våldsamt

Jag ser viss skillnad på att rekommendera hur en ridskoleryttare ska hantera lektionshästar, eller en främmande häst som de ska lägga täcke på - respektive hur en lite mer van person ska hantera hästar de känner väl.


Allmän reflektion:
Jag har en häst som faktiskt slår tillbaka om någon klappar till honom. Jag har nolltolerans emot främlingar som ska ge sig på att fysiskt korrigera - för deras personliga säkerhet.

De flesta hästar är så snälla - får de handdask, eller en armbåge inkörd i sig, så går de snällt undan och accepterar. Men alla gör inte det.

En främmande häst ska man inte ge sig på fysiskt, och äger man en som bits och sparkas hejvilt så är det gissningsvis någon mer fel på den än att den är uppfostrad...

Sedan att det finns hästar som fått lite väl mycket frihet är en annan sak. Det är stora tunga djur som det måste vara ordning och reda med. Men det lär de sig genom konsekvens och tydlighet. Hellre då att man säger till EN gång - ordentligt - än att hålla på och gapa, backa, dutta, och bråka dagarna i ända. Det blir ingen glad och trevlig av.

 

[the_connemara]

Sv: Hur säger ni till er häst?

Överlag är jag nog en rätt hemsk människa, och den enda i tråden som korrigerar så våldsamt

Haha, jag är nog oxå hemsk då :-D det spelar ju stor roll om det är en häst man känner eller inte. En ny häst blir det väl nästan alltid mer korrigering och mer "diskussioner" med, och om hästen dessutom är lite ouppfostrad sedan tidigare behövs väl oftast lite tydligare/hårdare korrigering. Oftast har ju hästen fått ta en del skit för sitt beteende och har i princip blivit lärd att inte lyssna på små medel genom att tidigare människa inte nått hela vägen fram sas.

Skulle man börja skrika och knuffa på min häst så tror jag han mest skulle titta förvånat på en och inte fattat ett jota, det är liksom inget han lärt sig "lyssna på". Precis som han vid utebliven diskussion med sin människa kan bli väldigt osäker, om någon bara lämnar honom åt sitt öde i en situation han inte greppar själv. Det handlar nog väldigt mycket om hur vi format hästarna att beté sig när vi är i närheten, vana i att hantera omvärlden liksom?

 

[Lager]

Sv: Hur säger ni till er häst?

Fast pratar vi om korrigering då? Med en ny häst menar jag...

Då tänker jag mer att man är extra tydlig med hur man vill att den ska göra. Jag ber den exempelvis att inte söla bak i grimskaftet genom att smacka en gång. Eller att den ska stå still vid uppsittning genom att säga ptroo när den går... typ.

 

[Ponnytant]

Sv: Hur säger ni till er häst?

KL. Det är väldigt praktiskt att ha ett (intränat) röstkommando för stå still.

 

[Houdinie]

Sv: Hur säger ni till er häst?

*KL*

På marken använder jag "EJ!" i olika variationer av styrka och skärpa, efter behov.
Vid ridning morrar jag när han tjafsar.
Spö används som pekpinne och förstärkning, men inte som bestraffning.

Jag behöver lite bättre tålamod och lära mig ignorera en del saker som ryttare.
Min häst behöver lära sig stå still.

 

[Centaur]

Sv: Hur säger ni till er häst?

kl
Min ena häst har jag nästan aldrig behövt korrigera på något sätt, någon enstaka gång med ett nej. Han är så himla snäll och mjuk i temperamentet. Min gammla häst var likadan, på de 15 år vi spenderade tillsammans kan jag räkna på en hand de ggr han öht fick någon som helst for för tillsägelse.

Min andra är väldigt tuff även om han är snäll, så han får man vara tydligare med.

Jag tycker det är viktigt att avstämma korrigeringen eftet brottet sas. Att bitas eller sparkas är farliga beteenden där man får vara solklar med att det verkligen inte är okej!! Då kan det vara befogad att daska till hästen med handflatan som en markering om att man menar allvar, men aldrig på huvudet eller med ett föremål. Man skall aldrig slå en häst så det gör ont, det får aldrig vara annat än en markering.

Att spöa upp en häst för att den vägrar eller inte står still är helt förkastligt.

 

[the_connemara]

Sv: Hur säger ni till er häst?

Med korrigering räknar jag typ allt som innebär någon form av "avbrott", typ allt som inte innebär att hästen bara är helt följsam. Det kanske är fel användande av korrigering? För mig är alla mina "hjälper" korrigeringar av hästen, alltså inte alls negativt i de flesta fall utan snarare att man visar hur man vill hästen ska beté sig typ?

 

[westernsuzie]

Sv: Hur säger ni till er häst?

Hon kan nog lära min 19-åring ett och annat då

Tips: låt din pålle umgås med shettisar, eller andra hästar med "spräng-ett-kilo-dynamit-bredvid-mig-och-jag-viftar-inte-ens-på-örat-temperament" min unghäst tror typ att hon ÄR en shettis efter att ha umgåtts med dessa små kolugna krakar i två år. Tror att det har bidragit mycket till att hon liksom tar nya saker lite mer med ro och hellre står och hänger med underläppen än hetsar upp sig

 

[Hepzheba]

Sv: Hur säger ni till er häst?

Min hänger med underläppen och reagerar inte för något i hagen. Vid ridning reagerar hon inte för något naturligt dvs traktorer, skördetröskor, gräsklippare, älgar, rådjur, motorcyklar etc. Stenar, snö (även i februari...), grässtrån och vattenpölar kan dock gömma monster... :P En shettis kanske vore något

 

[westernsuzie]

Sv: Hur säger ni till er häst?

Hehe vissa hästar är så härligt skumma min syrras häst är inte alls rädd för typ tutande lastbilar, förbivrålande tåg, folk som kutar förbi med ett paraply i högsta hugg och annat som varje normalt funtad kuse skulle få en smärre hjärtattack för. Däremot håller hon på att trilla ner på rumpan av skräck om hon ser en mystisk (läs: helt vanlig) sten eller en ondskefull stubbe på fel plats

Men shettisar is the shit, som sagt! Har totalt ändrat uppfattning om de små skrällena sen jag började umgås mer med dem de lyckades förvandla mitt supernervösa, stressade sto till en slö filbunke på några veckor plus att min unghäst blivit en mycke cool individ tack vare dem. Shettisar är tamejfan värda sin vikt i guld

 

[Worlds]

Sv: Hur säger ni till er häst?

Hingstar har jag fått spöa upp rejält några gånger. Ibland har jag t o m gett dom ett spörapp i huvudet. Men det e ju för att man inte ska hamna mellan två hingstar.