Hur resonerar ni ang. avlivning?

Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Jag har erfarenhet från slakteri och hemslakt. Jag föredrar hemslakt. Jag är tryggare hemma och hästen är tryggare. Min häst stod och blev matad med äpplen av slaktaren samtidigt som han kliade hästen i pannan. Jag och min dotter stod på var sida om hästen och så plötsligt segnade han ner. Kan inte bli lugnare än så. Kroppen gick till destruktion.

I en hel vecka tände jag ljus på platsen.

:cool:
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Centaur skrev:
Mina hästar skall avlivas hemma vid stallet och begravas på en fridfull plats. Dom betyder mer för mig än nån människa, att skicka dom till slakt känns som att skicka min farmor till slakt!!! Hon har ju också lite dåliga ben... :smirk: Med det tycker ni inte är okej väl?? Om argumentet är att "den är död, det spelar ingen roll vad som händer sen" så skulle det inte spela nån roll vad som händer med gammla farmors kropp heller... Älskar man någon vill man ge dom ett värdigt slut på livet. Tyvärr ser ju alltfor många ryttare sina hästar som ridmaskiner och inte individer...

Vad som händer med farmors kropp efter att hon dött (och jag HOPPAS att hon får ett slut som innebär att hon slipper plågas) är faktiskt inte viktigt för mig heller. Om hon kremeras och grävs ner, kremeras och sprids för vinden, om hon begravs i kista, läggs i en betogklump och sänks i havet etc etc spelar mig INGEN ROLL. Min farmor sitter i själen och själen är borta när hon är död.

Min pappa vill bli kremerad och spridd över markerna. Jag har lovat honom att se till att detta händer. (Inte mitt fel jag snubblade med urnan ju *s*)

Det som känns viktigt med människor är att man så långt det går försöker tillmötes gå vad människan själv ville skulle ske med kroppen tycker jag.

Personligen vill jag bli kremerad och spridd för vinden. MEN om mina efterlevande skulle strunta i det och gräva ner mig i en kista så låt dem göra det då. Jag är död och det lär inte spela mig någon roll då.

Och ang att ta bort farmor för hon har lite ont i benen. Min mormor dog i lungcancer. För de som inte vet så lungcancerpatienter kvävs ofta till döds, de har tillslut inte ork att hosta upp slemmet längre och sugs det inte rent så dör de. Min mormor VILLE DÖ långt innan hon gjorde det. Hon BAD om att få dö, hon grät efter att få dö. Och jag lovar att hade jag kunnat hade jag tagit hennes hand, sagt 'jag ska hjälpa dig mormor' och medan jag höll hennes hand sett till att hon fick en överdos sömnmedel och somnade lugnt och stilla.
Istället för som det nu blev, att hon långsamt och plågsamt och över lång tid dog.


Du skriver: Älskar man någon vill man ge dem ett värdigt slut på livet. Och det är ju JUST DET jag säger. Det ska vara lugnt, tryggt och värdigt fram tills att de är borta. Sen är de inte i livet och slutet har blivit värdigt.

Jag är uppvuxen på lantgård dock, och har kanske mer sett det att djuret är borta när de är död, det är en kropp kvar bara, en död, själlös kropp.

Sen i ärlighetens namn vet jag inte hur mycket värdigare jag tycker det är att ruttna och ätas upp av maskarna, än att gå till kött, eller att förbrännas? Det finns som inga trevliga processer efter döden.
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

gladys skrev:
Ojoj jag måste vara blödigast! Nästan så jag gråter när jag läser era inlägg... :cry: :cry: :cry:
Har aldrig varit med vid själva avlivningen. Har tackålov sluppit.
Däremot har jag varit med och lastat hästar som hämtats med slaktbil.(ca.1km resa) Även om bilen är rengjord finns dofter ifrån andra djur kvar.
De kan göra hästarna skärrade och stressade + jag tror att dom vet. Vad som händer med kroppen när hästen är död är helt upp till ägaren, hästen bryr sig knappast..

Läste om dessa slakttransporter till Italien och Polen, det är ju helt enkelt fruktansvärt. Slaktar man hemma vet man ju iaf att hästen sluppit det.

Det där med att de blir skärrade och stressade av slaktbilen tro r jag ofta mer beror på att det luktar kossa och gris etc i bilen än 'slakteri' faktiskt?

Jag tog bort en häst på slakteri, och minutrarna innan hade de tagit bort en annan häst. Den låg halvflådd, med kapade ben och köttkrokar i benen på rygg i en ränna bara ungefär EN METER från där min häst skulle stå för avlivningen. Det luktade rejält med blod och slakteri (jag som var därinne i 15 minuter tvättade min jacka TRE ggr innan jag tyckte den slutade lukta slakteri). Hästen gick självmant in i rummet, den tittade nyfiket och ville nosa p den andra hästen och var fullständigt lugn. Hon kanske visste vad som skulle ske, men gjorde hon det så var det helt okej för henne.

Däremot för att gå in i själva slaktrummet fick vi gå genom en tom och rengjord 'ladugårdsdel', där fnös min dam lite åt KOLUKTEN.

Samma sak när jag tagit bort hemma eller där man blivit tvungen att ta bort i hagen och stallet. Hästarna har INTE brytt sig om blodlukten alls. När jag var liten hade vi bffdjur och ponnyer. Det var slakt varje höst. Ingen av ponnyerna brydde sig nånsin (de makabra djuren brukade intresserat TITTA PÅ när korna föll, avblodades och vinschades in i styckningsrummet)
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

För mig är en död häst en död häst och vad som händer med kroppen är av mindre betydelse för mig. Det viktiga är vad som händer innan.

Jag har positiva erfarenheter från både gårdsslakteri och lite större slakteri, så jag kan tänka mig både det alternativet och att göra det hemma.

En svårt skadad häst får man inte transportera, så i det fallet finns inga alternativ.

För bytesdjur är det naturligt att bevittna död - det betyder att man själv harklarat sig undan! (Dock tror jag inte de kan koppla ihop att kompisen försvinner bakom knuten med att flocken skulle bli anfallen av ett rovdjur, riktigt så hårt kan man inte dra det...)
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Den dagen min kompis ställer tofflorna vill jag att han ska få göra det hemma i hagen. Sen får han ligga i trädgården. Men det är klart bara ett önsketänkande. Man får ju göra var situationen kräver den dagen det kommer...
Usch, vill inte ens tänka på det!
/Sheena
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Hej,

Jag har inte varit med om avlivning än (tack och lov) har egna hästar för första gången. Jag hoppas att de får stanna kvar hos oss länge till men när den dagen kommer då hoppas jag att jag kan få tillstånd att begava de här på gården. Men det säger inte att jag ser ner på de som väljer någon annan metod. Inte alla har (som någon annan sa) möjligheten att begrava djur på gården. Jag anser att alla ska göra det som känns bäst för hästen och ägaren.
Sen håller jag fullständigt med med Alexandra-W...det hon skriver om sin farmor. Själen och kroppen det är 2 skilda saker. Min morfar dog också i lungcancer och eftersom jag är holländska och min morfar bodde där (som jag förresten) när han blev sjuk ville han bestämma själv när han skulle dö. Han ville slippa den situationen som Alexandras farmor tyvärr fick gå igenom. Vi fick vara med när han fick sin sista medicin så att säga och fick sova in lungt. Klart att det är jobbigt men det är värdigt för den som är sjuk. I holland är euthanasi (kalles det så i Sverige med??? ) lagligt tack och lov och jag hoppas att det blir lagligt i Sverige också....men kanske det redan är det?

Hur som ..... alla ska göra det som är bäst för hästen (djur över huvud taget) och för ägaren vilket betyder att beslutet alltid blir olika eftersom djuren eller ägaren är olika. Dock ska man ha respekt för den som har valt, för jag utgår ifrån att det är jobbigt nog för en djurägare att ta beslutet att ta bort sin vän.

Hälsningar Jacky
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Jag valde att nödslakta min ponny hemma på gården, ville inte att han skulle behöva bli uppstressad av att komma på ett nytt ställe... Ville att han skulle få vara lugnt och glad de sista minuterna... sedan att han fick åka med en conteiner med andra kadaver känns kanske lite fel (men då var han död och hade ju inga känslor då), hellre det än att han skulle bli smörgår pålägg...

Det bästa väriga slut för hästen anser jag att djuret inte ska få lida, på något sätt... vilket är svårt att undvika om hästen tex. får tarmred, men att man försöker minska lidandet till minimalt...
 
Senast ändrad:
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Jacky skrev:
Sen håller jag fullständigt med med Alexandra-W...det hon skriver om sin farmor. Själen och kroppen det är 2 skilda saker. Min morfar dog också i lungcancer och eftersom jag är holländska och min morfar bodde där (som jag förresten) när han blev sjuk ville han bestämma själv när han skulle dö. Han ville slippa den situationen som Alexandras farmor tyvärr fick gå igenom. Vi fick vara med när han fick sin sista medicin så att säga och fick sova in lungt. Klart att det är jobbigt men det är värdigt för den som är sjuk. I holland är euthanasi (kalles det så i Sverige med??? ) lagligt tack och lov och jag hoppas att det blir lagligt i Sverige också....men kanske det redan är det?

Mormor var det. farmor är 87 och lever och har hälsan (men är livrädd att hamna på hemmet innan hon dör). Eutanasi kallar vi det i Sverige och det är INTE tillåtet (tyvärr). Däremot är det tillåtet att om alla de efterlevande/närmast anhöriga är överens om det ta bort alla livsuppehållande åtgärder (i mormors exempel att ta bort dropp, näring etc - allt utom smärtstillning, i andra exempel kan det vara att stänga av en respirator). Det får dock bara göras om de ANHÖRIGA är överens (den döende har inget att säga till om) och är EN anhörig mot det så får man inte. Dessutom får det bara göras när prognosen är körd, dvs när man vet att den här personen kommer att dö, det handlar bara om hur lång tid det ska ta.

Eutanasi har debatterats och diskuterats flitigt i Sverige men är som sagt inte lagligt än i alla fall. Det som hindrar är risken för missbruk.
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Alexandra_W skrev:
Mormor var det. farmor är 87 och lever och har hälsan (men är livrädd att hamna på hemmet innan hon dör). .

Förlåt! Jag som trodde jag var så noga..kollade i ditt inlägg innan jag skrev...men inte noga nog:(

Alexandra_W skrev:
Eutanasi har debatterats och diskuterats flitigt i Sverige men är som sagt inte lagligt än i alla fall. Det som hindrar är risken för missbruk.

I holland finns det många saker man måste tillgodo se innan man får göra eutanasi, vilket är bra ntaurligtvis. Så får det inte finnas någon hopp om att man kan bli frisk eller bättre. Alla anhöriga måste ge tillstånd DOCK den döende har mycket att säga till så länge den kan tänka klart. Oftast skriver man ett officielt papper innan man blir för sjuk. Dessutom krävs det att 2 läkare (eller 3 är lite osäker nu) ge samma diagnos (alltså att det inte finns någon hopp för patienten). Detta för att hindra risken för missbruk presis som du säger. Jag tycker det är bra om man kan få vara med i beslutet, de som inte vill det kan ju avstå från rättigheten så att säga.
Nu har vi gått ifrån trådskaperens ämne...förlåt...men jag tackar för förklaringen hur det ligger till i Sverige...har mycket kvar att lära mig om alla olika rättigheter/lagar här även om jag har bott här i snart 9 år:)

Hälsningar Jacky
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Najtan Tabac skrev:
Jag anser att det är upp till var och en att besluta om slakt. Därav inte sagt att jag stödjer ett beslut att avliva en frisk häst. Det är bara lathet eller snålhet.
Att slakta en frisk häst behöver inte ha med vare sig lättja eller snålhet att göra, det kan faktiskt vara det bästa för hästen.

En död häst lider inte.
En missbrukad, vanskött och illa hanterad häst lider.
Att vara en för billig häst som blir ett barns leksak utan att det finns föräldrar som kan se till att hästen får rätt skötsel och rätt anpassat arbete, det tycker då jag är ett öde värre än döden för en häst.
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Inte_Ung skrev:
Att slakta en frisk häst behöver inte ha med vare sig lättja eller snålhet att göra, det kan faktiskt vara det bästa för hästen.

En död häst lider inte.
En missbrukad, vanskött och illa hanterad häst lider.
Att vara en för billig häst som blir ett barns leksak utan att det finns föräldrar som kan se till att hästen får rätt skötsel och rätt anpassat arbete, det tycker då jag är ett öde värre än döden för en häst.

Nej, det var kanske dumt skrivet av mig. Men bara för att man säljer en billig häst behöver inte det betyda att den far illa.
Har sålt många hästar till billiga priser och jag har följt upp varenda en jag har sålt och varit och hälsat på dom. Och ingen av dom har farit illa.
En häst som jag har sålt har farit illa och det var den dyraste. En halvblods valack som hade placeringar upp till 140 hoppningar och han hade gått som godkänd hingst i Polen. Så bara för att dom dyra är det ingen garanti. Han sålde jag per annons och alla andra har jag sålt genom kontakter. Så om man verkligen vill hitta att ärligt hem till sin vän så är det inte omöjligt.
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Jag säger bara vad jag tycker, att någon skall äta mina hästar känns för mig lika vidrigt som att någon i min familj skall ätas upp. Och ifall någon undrar om jag tycker lika synd om andra levande varelser, så ja, jag är vegetarian.

Och det känns helt fel att tjäna pengar på någon annans död..
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Men är det någon som har sagt att man ska tjäna pengar på deras död då. När jag slaktade min häst fick jag 2500:- och det är en droppe i havet vill jag lova. Men då ska man inte ha sina hästar livförsäkrade heller. Det är ju värre ändå isf? Kan säga att dom där 2500:- jag fick för bambi lever vidare. Jag köpte en hund för dom pengarna. En otroligt vanvårdad och misshandlad hund. Men det kanske var att utnyttja min hästs död. Och jag kan lova. Jag trro inte att en vettig människa skulle slakta sin häst för nån tusenlapp.
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Jag tycker att den värsta sidan av detta är tävlingsryttare som avverkar häst efter häst som de rider sönder och dömer ut för att ta försäkringspengarna till att köpa en ny häst som de rider sönder och dömer ut.
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Jag hade tyvärr ingen plats att begrava min häst på. Så jag fick nöja mig med att hon fördes bort efter avlivningen. Hade jag bott på landet hade jag begravt henne på någon rofylld plats, nu får hon stanna i mitt hjärta istället.
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Man tjänar ju ALLTID pengar på en hästs död, oavsett hur den tas bort. Summera försvunna boxhyror, försäkringspremier, hovslagarräkningar och alla andra kostnader som en häst faktiskt för med sig så är det OMÖJLIGT att inte på ett eller annat sätt ekonomiskt tjäna på att en häst dör/tas bort.

Och när man tänker på utgifter som försvinner, ev försäkringspremie som faller ut etc så tjänar du pengar oavsett om du fick BETALT för att du slaktade den och köttet togs tillvara, eller att du BETALADE för destruktion och/eller avlivning.
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Vi fick ta beslutet att avliva familjens första häst och största ögonsten i somras. Hon blev gammal väldigt fort kan man säga... klarade varken kyla eller värme och blev halt. Hennes ögon sa oss att hon inte ville vara med längre, och att behandla en 21-åring för hälta med tillhörande boxvila kändes inte ens som något alternativ...

För oss var det självklart att avliva hemma på gårdsplan och med spruta då damen i fråga inte alltid är stilla med huvudet och ogillar främmande människor - speciellt män. För att stressa henne så lite som möjligt var valet lätt. Redan det lugnande medlet man ger innan gjorde henne så groggy att hon tog det hela lugnt och fint, inget kämpande, ingen stress i ögonen eller något.
Att nödslakt kom och hämtade kroppen med kranbil efteråt kändes okej, då var hon död, det är när man lever man måste värna om dem. Att hon inte skulle gå till kött var också en självklarhet för oss. Man äter inte sin hund som man älskar högt - då äter man inte sin häst man älskar heller...
Att tänka på att hon inte finns längre gör att jag gråter men jag vet att jag gjorde rätt val i hennes fall...
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

peter_lundin skrev:
På en ridklubb där jag tidigare var aktiv brukade slakteriet ställa upp o köra hästarna till sommarbete, inga problem.
PL

Det är precis det dom brukar säga när hästen skall slaktas för att inte alla barn skall bli ledsna :angel:
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Inte_Ung skrev:
Jag tycker att den värsta sidan av detta är tävlingsryttare som avverkar häst efter häst som de rider sönder och dömer ut för att ta försäkringspengarna till att köpa en ny häst som de rider sönder och dömer ut.

Jo det har väl alla förstått att du tycker men sanningen är den att dessa hästar sällan är fullförsäkrade och att dom flesta tävlingsryttare på högre nivå faktiskt är väldigt rädda om sina hästar så att dom skall hålla i många år , dom som sliter ut hästar på löpande band och köper nya är väl dom mellanryttarna på LA nivå och det är ju knappast tävlingsryttare utan mer hobbyryttare som tävlar.
 
Sv: Hur resonerar ni ang. avlivning?

Rufsan. skrev:
Jo det har väl alla förstått att du tycker men sanningen är den att dessa hästar sällan är fullförsäkrade och att dom flesta tävlingsryttare på högre nivå faktiskt är väldigt rädda om sina hästar så att dom skall hålla i många år ,
Jo jag vet det.
De riktigt duktiga, de rider inte sönder några hästar.
De har samma hästar i många år, och brukar dessutom kunna sälja dem som läromästare för unga ryttare i de lägre klasserna när de bli gamla.

dom som sliter ut hästar på löpande band och köper nya är väl dom mellanryttarna på LA nivå och det är ju knappast tävlingsryttare utan mer hobbyryttare som tävlar.
Oj, det skulle då inte jag våga säga till dem.
Ty de anser minsann att de är värsta tävlingsryttarna och proffsen.
Men visst är det så.
Och i de lägre Msv också.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Atletix
  • Sabotage?
  • Ridskoleryttare

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp