Hur ofta/Vanligt?

[Humelibumlan]

Vet inte riktigt hur jag ska ställa frågan för att få den rätt?
Men hur stor del präglas fölet av stoet resp. hingsten?

Jag har nu en åring som är en exakt kopia av sin mor, både exteriört o psyke. Hur stor är chansen/risken att modern kommer fortsätta lämna små kopior av sig själv?
Eller kan detta föl räknas till en olycka/fullträff och nästa kanske inte alls präglas av modern?

Nu har hon ju bara fått 1 föl, så jag förstår att frågan är svår... men ni kan ju spekulera lite och komma med erfarenheter

Bilder

 

[Humelibumlan]

Sv: Hur ofta/Vanligt?

*knuff* :smirk:

 

[hanna_shetland]

Sv: Hur ofta/Vanligt?

Vilken fråga! Min äldsta uppfödning är 2 år i år. Det jag kan säga med säkerhet är att våra avelsston (två stycken) präglar sina avkommor väldigt mycket typmässigt och även vad gäller rörelserna. Psyket märks också tydligt, vi har ett ranghögt sto som bossar i hagen med järnhand (eller järnsko kanske passar bättre egentligen), otroligt "hård" i skallen, hennes avkommor är likadana medan det andra stoet är väldigt snäll mot andra hästar, precis som avkommorna.

Så du kan ju hoppas att du får fler fina kopior.

 

[Humelibumlan]

Sv: Hur ofta/Vanligt?

Vilken fråga! Min äldsta uppfödning är 2 år i år. Det jag kan säga med säkerhet är att våra avelsston (två stycken) präglar sina avkommor väldigt mycket typmässigt och även vad gäller rörelserna. Psyket märks också tydligt, vi har ett ranghögt sto som bossar i hagen med järnhand (eller järnsko kanske passar bättre egentligen), otroligt "hård" i skallen, hennes avkommor är likadana medan det andra stoet är väldigt snäll mot andra hästar, precis som avkommorna.

Så du kan ju hoppas att du får fler fina kopior.

Menar du att frågan var svår?

Jag får hoppas jag fortsätter få "kopior"... För då kan jag ju använda lite "sämre" (läs: billigare) hingstar

 

[ghost]

Sv: Hur ofta/Vanligt?

Jag tror att det kan vara väldigt individuellt...

Jag har vid två tillfällen haft föl (ja tills de blev vuxna också förresten) där jag känt båda föräldrarna mycket väl.

Den första var ett resultat av en tjuvbetäckning mellan två halvsyskon, han ärvde inte någon av föräldrarnas talang och var betydligt nipprigare än båda två. Han var mer lik fadern i uppsyn och sätt. Hennes två senare avkommor var mycket mera lika modern än sina fäder.

Den andra (planerad buskavel med russ) ärvde moderns färg och hals och faderns kropp så han blev riktigt stilig. Dessvärre ärvde han även moderns stentuffa psyke och faderns talang att hoppa över bommen i hästtransporter.

Jag vet förresten en till, en korsning fjording/travare fast han dog när han var ett år och jag 11. Han var pigg och framåt och hade förmodligen blivit en riktigt trevlig variant om han inte haft missbildat hjärta.

Jag antar att det är ytterst individuellt, och man har ingen aning om hur generna slår.
Nästa gång du betäcker med samma hingst kanske du får en kopia av honom istället... Det beror ju lite på dagsformen.

Sedan präglar ju stoet sin unge något otroligt. Min lilla var riktigt vass när han var nyfödd men nu skulle han aldrig komma på idén att sticka upp. Men sånt ändras ju fort på hingstungar...

/// ghost

 

[ameo]

Sv: Hur ofta/Vanligt?

Stoet präglar sin avkomma mycket, men visst sätter hingsten lite prägel också...
Mitt halvblodssto har en far som är känd för sina lite skarpare avkommor. Och det märks... Trots att jag har hanterat detta sto väldigt mycket från frösta början (första fölet ) så är hon helt klart betydligt vassare än mamman någonsin var - och även hon hade ganska bra humör...
Hingsten däremot, med samma mamma och annan pappa, är helt underbar att hantera.
Det är LÄTTARE att hantera honom som hingst än hans ohängda halvsyster, ffa bland andra hästar...

För mig gäller att välja hingstar med stabilt temperament till henne - utöver att de dessutom måste ha supermotilitet på sperman.. OJ vilken stor valmöjlighet jag har.. *not*

 

[SofiaP]

Sv: Hur ofta/Vanligt?

Jag har läst att stoet ger 70 %, fast hon förstås genetiskt ger 50%. Detta enligt någon stor undersökning i USA.
Men min erfarenhet är att det är individuellt från sto till sto. Mamman till min äldre häst har fått ca tio föl med olika hingstar och det är väldigt olika. De liknar inte mamman och inte varandra heller. Mamman var en surkärring med ganska trist gång och lågställd (mkt bra stam dock, så väl värd att avla på) och hon fick avkommor med temperament som varierade från förskräckligt, helt oridbart till supertrevligt (snällaste unghästen jag hanterat). Korta, långa, långställda, högställda, stor gång, kort gång o.s.v. Två i svår dressyr, en eller två i msv dressyr och en som överhuvudtaget inte gick att rida in.
Ett annat sto i samma stall fick kopior av sig själv gång på gång. Mkt jämn förärvning, nästan alla gick msv dressyr, men inte mer.

 

[Masse]

Sv: Hur ofta/Vanligt?

Ska man vara lite kinkig så är det väldigt få hingstar som präglar några föl. Med att någon sätter sin prägel brukar menas vad någon lär ut till någon annan. De flesta föl träffar ju aldrig sin pappa och präglas inte av honom utan av stoet och andra hästar runt omkring.
Men om man tittar de faktorer en hingst kan lämna så det arvbara egenskaper och teoretiskt så ska det bli 50/50 mellan hingst och sto (hälften av DNA från var förälder). Men riktigt så enkelt är det ju inte för vissa anlag är dominanta över andra.

Så det vi uppfattar av hur avkomman blir är ju lite nedärvt och lite inlärt och väldigt svårt att avgöra vilket om man inte genetiker eller har massor av syskon med olika uppväxt att jämföra med.

 

[gylle]

Sv: Hur ofta/Vanligt?

Jag tycker förr att det verkar som om vissa hingstar nedärver sig tydligt medan andra inte alls nedärver sig. På halvbloden ser man ofta ett mönster att nästan alla avkommer efter vissa hingstar (tex Robin Z) är mkt lika honom och har väldigt snarlikt temperament ibland väldigt tydligt samma av något knepigt beteende. Medans andra hingstar inte har två avkommer som är lika varandra och där avkomman inte är ett dugg lik faderna heller varken till utseende eller till sätt. Sedan finns det knepigt nog hingstar som nedärver sig mkt starkt när de ligger som morfars hingstar. Barnbarnen påminner nästan alltid väldigt mkt om morfaren både till utseende och sätt trots att han tidigare inte på samma vis satt sin stämpel på sina egna avkommer. Har tex en hopphäst vars morfar inte nedärvde sig särskilt tydligt men när han ligger som morfar så är avkommerna mkt lika honom och hoppar hus precis som han gjorde. De gamla som var med på den tiden(äldre hingst) säger att många av barnbarnen är mkt lika honom både till sätt och utseende.
Så det är riktigt lurigt det här med hur olika saker egentligen nedärver sig.

 

[martha]

Sv: Hur ofta/Vanligt?

min märr nedärver psyket mycket till sina avkommor, alla blir lika som hon är och hon är ett riktigt ledarämne..stabil och lätt att ha med att göra, brukar alltid få ledarposition i hästflockar men är inte den som bråkar, hon bara är.....det tror jag är viktigt hur mamman beter sig i flock...däremot så ser hennes avkommor ofta UT som hingsten...hur hon nedärver tävlingsboten kan jag inte uttala mig om eftersom hon aldrig tävlade själv ( skallbasfraktur bl a som unghäst)

 

[hanna_shetland]

Sv: Hur ofta/Vanligt?

Hihi. Visst vore det praktiskt. Att kunna ta den närmasta och billigaste hingsten och ändå få kanonfina avkommor

Skämt åsido, jag hoppas att mina ston fortsätter prägla sina avkommor såsom de gjort hittills. Det ena stoet har fått 11 avkommor, som vuxna är de väldigt lik henne, övervägande positivt men även en del negativt.