Hur ofta tvättar du håret med shampo?

Hade detta gällt människor du inte bor tillsammans med, tex klasskamrater eller kollegor, så hade jag tyckt att de ska ge f-n i hur du sköter din hygien (om det inte är total misär, och det verkar du ju vara långt ifrån!). Men nu delar ni hem, och då tycker jag att man får vara beredd att kompromissa även med personliga grejer. Det suger att ditt hår blir torrt av att tvättas ofta, men jag tänker att det är en billig kompromiss för att ta dig igenom en utbildning utan studielån. Hår växer ju ut igen, den dagen du flyttar kan du göra vad du vill med din frisyr.
Och så är det ju dina föräldrars hem, och deras regler som gäller. Även om reglerna är konstiga eller knäppa, antingen får du ju anpassa dig eller flytta :)
Ja så är det, 100%.

@Lion
Har du testat Bodyshops schampo?
Det är supermilt och sliter inte lika mycket på håret.
Har inte provat nej, tackar för tipset:)

Men inte står de väl och bevakar att du använder schampo!

In i duschen och tvätta med varmt eller kallt vatten. En del påstår att kallt vatten är riktigt bra (hu).
De frågar mig och kan inte ljuga för dem.. brukar avsluta med kallt vatten ;)
 
Jag funderar på om din minstanivå skiljer sig mycket från föräldrarnas. Jag antar (rena spekulationer från det du skrivit) att det på något sätt syns att inte ditt hår är rent. En del har ju flottigare hår av naturen, mjäll kanske. Har man fel schampo ser ju håret knappt rent ut direkt efter dusch heller. Om ditt hår hade sett rent och fräscht ut (i deras ögon) så hade de väl aldrig ens ställt frågan om du använder schampo.
I min klass på gymnasiet hade vi ett par som ständigt hade mer eller mindre flottigt hår. Det var bara så, alltid. Hade de frågat mig om jag sett något annorlunda med deras hår hade jag sagt nej, eftersom det varit lika flottigt som alltid.
Samma med deo och tvål. Jag har en kompis som ofta luktar lite surt, halvsvettigt liksom. Men det är för att hon håller igång hela dagarna. Hon har ett fysiskt jobb och sen direkt till stallet. Skulle hon jobba på ett fint kontor skulle nog folk fundera. Själv tror jag inte hon märker det och det är inte så det stinker eller stör, man måste komma riktigt nära för att märka det.
Hon har sambo och jag antar att han inte klagar. Så jag skulle nog inte låta pojkvännen vara enda avgörande.

Med det sagt så är du ändå vuxen och har all rätt att vara lite flottig i håret om du nu är det och om du trivs med det. När jag är hemma borstar jag inte alltid håret. Kan sätta upp en snabb hästsvans om jag måste in till byn på snabbt ärende. Det är min ensak helt enkelt.
Tror inte schampot jag använder är så bra nej. Och majoriteten av tiden så är håret fint. Det är bara vetskapen om att jag inte använder schampo så ofta som gör att de hyser ett sådant agg. Att jag inte gör som dem säger. Och ja, mitt hår är lite mjälligt men inte värre än någon annans. Men det går lite i perioder.

Verkar helt galet att dina föräldrar gör en så stor grej av det. Okej om det luktar/ser skabbigt ut om man säger till (på ett vettigt sätt).

Jag tränar mycket. Springer 3ggr i veckan, Styrketränar en gång i veckan, och riden 1-2 gånger i veckan.
Tvättar med schampoo gör jag 1-2ggr i veckan. Annars duschar jag och gnuggar bort svett från hårbotten, och har i lite balsam om det börjat lukta.
Bor i Stockholm och åker mycket kommunalt - mitt hår suger i sig röklukt och lukt från illaluktande säten fort som attan. När jag är på landet på somrarna luktar mitt hår i princip aldrig illa, trots att jag då tvättar håret kanske en gång varannan vecka. Det enda som händer är att håret blir fett strävt och stripigt, men det är inget jag bryr mig om då eftersom jag inte träffar särskilt mycket folk och de jag träffar är som jag.
Det räcker med 1-2 ggr i veckan för mig, mitt hår klarar av det. Men jag vet andra som inte skulle kunna göra som jag då deras hår lätt blir fett och det ser ofräscht ut. Så det beror nog på.
Ja det varierar mycket och beror på livsstilen. Mitt hår blev fettigt mycket snabbare förut och tycker det har förbättrats massor. Jag brukar också massera min hårbotten, det är nice. (Speciellt när håret är nyklippt = inte lika tungt) :up: tack för din input.

Hur kan det vara en bestraffning att laga sin egen mat?
Hur försörjer du dig idag om du inte tar studielån? Jobbar du?
Jag tycker du behöver ta ett samtal med dina föräldrar och prata om vad du ska bidra med. Ekonomiskt är det rimlgt att du bidrar med några tusen samt att ni delar upp hushållssysslorna.
Det är en bestraffning då jag inte får ta del av de måltider som mina föräldrar lagar. Jag försörjer mig inte utan lever hemma bara och nej, har inget jobb utan studerar. Det som har beslutats inom familjen är att man får betala om man jobbar.
 
Jag tvättar med schampo 1-2 ggr/v. Ibland tar det 8-10 dagar mellan tvättarna.
För några år sen körde jag balsammetoden, vill göra det igen men ids inte leta reda på rätt produkter. Så fortsätter med schampo tills vidare.

Angående studielån, vill du inte låna kan du ju jobba vid sidan av studierna.
 
Hur ofta duschar du utan att schamponera håret? Kan det vara det dina föräldrar stör sig på?
Jag duschar varje dag men tvättar håret 1-2 gånger i veckan om jag inte gör något fysiskt.
Jag har för övrigt en sjukt tråkig hårfärg som gör att mitt hår ser fett och smutsigt ut typ 2 dagar efter hårträtt, så jag färgar det. Kanske samma för dig?
 
Det är en bestraffning då jag inte får ta del av de måltider som mina föräldrar lagar. Jag försörjer mig inte utan lever hemma bara och nej, har inget jobb utan studerar. Det som har beslutats inom familjen är att man får betala om man jobbar.

Men alltså, du är 22 år. Du bor hemma och dina föräldrar försörjer dig. Hade du varit mitt barn hade jag utgått ifrån att du förstod att då då bör göra något i gengäld. Det är ingen bestraffning att laga sin egen mat. Det är fullkomligt normalt att göra det som vuxen. Bor man flera vuxna ihop så delar man på alla sysslor i hemmet. Det är liksom inte okej att en vuxen åker snålskjuts på övriga även om de råkar vara ens barn.
 
Pluggade med en kille som hade jättefint långt hår. Såg alltid rent ut, luktade aldrig nåt fett och skitigt från honom. Frågade honom hur han alltid kunde ha så fint hår.
Han tvättade det enbart med vatten. Schampoo endast om han för ovanlighetens skull använt produkter. :)
 
Jag tvättar med schampo 1-2 ggr/v. Ibland tar det 8-10 dagar mellan tvättarna.
För några år sen körde jag balsammetoden, vill göra det igen men ids inte leta reda på rätt produkter. Så fortsätter med schampo tills vidare.

Angående studielån, vill du inte låna kan du ju jobba vid sidan av studierna.
Okej, förstår.

Ja det är sant! :) :up:

Hur ofta duschar du utan att schamponera håret? Kan det vara det dina föräldrar stör sig på?
Jag duschar varje dag men tvättar håret 1-2 gånger i veckan om jag inte gör något fysiskt.
Jag har för övrigt en sjukt tråkig hårfärg som gör att mitt hår ser fett och smutsigt ut typ 2 dagar efter hårträtt, så jag färgar det. Kanske samma för dig?
Det varierar, skulle säga 3-7dagar kanske? Ja, det är det. Faktumet att jag inte schamponerar håret så ofta som de vill.

Och aa, jag har lite råttfärgat hår typ. (brun-grått i en halv-ljus nyans)

Föräldrarna tyckte mitt hår var fint idag men när jag berätta att jag bara använt vatten blev dem tysta. Dock så sa pappa idag att han inte ska klaga på mitt hår något mer, men att jag ska veta vad dem tycker. Så kände mig tacksam. :)

Men alltså, du är 22 år. Du bor hemma och dina föräldrar försörjer dig. Hade du varit mitt barn hade jag utgått ifrån att du förstod att då då bör göra något i gengäld. Det är ingen bestraffning att laga sin egen mat. Det är fullkomligt normalt att göra det som vuxen. Bor man flera vuxna ihop så delar man på alla sysslor i hemmet. Det är liksom inte okej att en vuxen åker snålskjuts på övriga även om de råkar vara ens barn.
Jag ser det inte som en så dålig sak att handla och laga min egna mat då jag får bestämma mitt egna näringsintag på så vis, bara att jag får ännu mindre fritid och så men det hör ju till livet. Men det är min "bestraffning" för att jag inte shamponerar mitt hår varannan dag. Om jag börjar shamponera håret varannan dag - då kan jag äta deras mat. Det är det enda detta handlar om. Jag utför sysslor hemma men sköter mestadels mitt eller tar hand om disken/sopen/dammsuga. Det är något de är okej med, men om det inte är okej får jag väl snacka med dem och be om att börja tvätta kläder eller liknande.

Pluggade med en kille som hade jättefint långt hår. Såg alltid rent ut, luktade aldrig nåt fett och skitigt från honom. Frågade honom hur han alltid kunde ha så fint hår.
Han tvättade det enbart med vatten. Schampoo endast om han för ovanlighetens skull använt produkter. :)
Låter häftigt. :D
 
Men alltså, du är 22 år. Du bor hemma och dina föräldrar försörjer dig. Hade du varit mitt barn hade jag utgått ifrån att du förstod att då då bör göra något i gengäld. Det är ingen bestraffning att laga sin egen mat. Det är fullkomligt normalt att göra det som vuxen. Bor man flera vuxna ihop så delar man på alla sysslor i hemmet. Det är liksom inte okej att en vuxen åker snålskjuts på övriga även om de råkar vara ens barn.

Jag håller egentligen med dig, men det är inte alltid så enkelt när man bor med någon/några som har speciella krav när det kommer till hygien. Lägger de sig i hur ofta dottern tvättar håret är föräldrarna kanske (antagligen) petiga med andra grejer också. Jag har själv en förälder som inte hade uppskattat om jag ens diskade efter maten för att det ska vara på ett visst sätt. Laga mat får jag göra, men det är det enda. Jag ville under min uppväxt sköta städningen av mitt eget rum själv, men gav till sist upp eftersom föräldern hängde över axeln på mig och städa om allting dagen efter. Det blev mindre jobbigt för oss båda om jag lät bli allt hushållsarbete.
Det är såklart ett specialfall, men TS föräldrar verkar ju vara lite speciella också....
 
Jag håller egentligen med dig, men det är inte alltid så enkelt när man bor med någon/några som har speciella krav när det kommer till hygien. Lägger de sig i hur ofta dottern tvättar håret är föräldrarna kanske (antagligen) petiga med andra grejer också. Jag har själv en förälder som inte hade uppskattat om jag ens diskade efter maten för att det ska vara på ett visst sätt. Laga mat får jag göra, men det är det enda. Jag ville under min uppväxt sköta städningen av mitt eget rum själv, men gav till sist upp eftersom föräldern hängde över axeln på mig och städa om allting dagen efter. Det blev mindre jobbigt för oss båda om jag lät bli allt hushållsarbete.
Det är såklart ett specialfall, men TS föräldrar verkar ju vara lite speciella också....

Nej det är inte alltid enkelt. Det finns så många knasiga idéer hos människor att hälften vore nog. Det låter dock som att Ts föräldrar har kommit upp med det här nu och då tänker jag att de kanske helt enkelt har tröttnat på att försörja och serva en vuxen människa och inte kan säga det rakt ut utan kör med jobbighetsmetoden. Illa men tyvärr något vissa gör.
 
Jag ser det inte som en så dålig sak att handla och laga min egna mat då jag får bestämma mitt egna näringsintag på så vis, bara att jag får ännu mindre fritid och så men det hör ju till livet. Men det är min "bestraffning" för att jag inte shamponerar mitt hår varannan dag. Om jag börjar shamponera håret varannan dag - då kan jag äta deras mat. Det är det enda detta handlar om. Jag utför sysslor hemma men sköter mestadels mitt eller tar hand om disken/sopen/dammsuga. Det är något de är okej med, men om det inte är okej får jag väl snacka med dem och be om att börja tvätta kläder eller liknande.

Jag tycker att du ska sätta dig ner med dina föräldrar och verkligen diskutera det här med dem. Om det nu är så att de anser sig ha rätt att "straffa" en annan vuxen människa, ja vad ska jag säga... Flytta. Varför tvättar du inte dina kläder? Du är ju vuxen. Hur kan du vara bekväm med att leva så? Har du inget sug efter att börja ditt eget liv på dina egna premisser?
 
Jag tycker att du ska sätta dig ner med dina föräldrar och verkligen diskutera det här med dem. Om det nu är så att de anser sig ha rätt att "straffa" en annan vuxen människa, ja vad ska jag säga... Flytta. Varför tvättar du inte dina kläder? Du är ju vuxen. Hur kan du vara bekväm med att leva så? Har du inget sug efter att börja ditt eget liv på dina egna premisser?
Yep, ska försöka hitta ett helg/kvällsjobb till att börja med.

Jag tvättar inte mina kläder för att det helt enkelt fortsatt i de banor som alltid varit. Vet inte, har inte haft det annorlunda så känner ingen plötslig skillnad tyvärr, men får prata med dem om det och be om att få ta tvätten på helgen. Jo men är svårt när man studerar inte och har så mycket pengar.
 
Yep, ska försöka hitta ett helg/kvällsjobb till att börja med.

Jag tvättar inte mina kläder för att det helt enkelt fortsatt i de banor som alltid varit. Vet inte, har inte haft det annorlunda så känner ingen plötslig skillnad tyvärr, men får prata med dem om det och be om att få ta tvätten på helgen. Jo men är svårt när man studerar inte och har så mycket pengar.

Har du alltså inte gjort din del i hushållet med tanke på ålder och lämplighet någon gång under uppväxten? Du har blivit servad hela tiden och ser inte heller nu som vuxen någon anledning att ändra på det? Vanligtvis så brukar man ju inse när man blir äldre vad föräldrarna gör och gör då sin del. Att tvätta sin tvätt klarar ju en tioåring så jag ber om ursäkt men jag blir helt matt av att höra en vuxen människa säga att hen inte gör det. Jag hade varit extremt obekväm med att andra skulle tvätta, laga mat och serva mig i den åldern. Ja bara tanken på att inte ha eget boende i den åldern får mig att rysa. Längtan att få börja sitt eget liv brukar vara så stark att man gör vad man kan för att ordna det.

Du har möjlighet att ta studielån som alla andra så pengar är inte problemet.
 
Har du alltså inte gjort din del i hushållet med tanke på ålder och lämplighet någon gång under uppväxten? Du har blivit servad hela tiden och ser inte heller nu som vuxen någon anledning att ändra på det? Vanligtvis så brukar man ju inse när man blir äldre vad föräldrarna gör och gör då sin del. Att tvätta sin tvätt klarar ju en tioåring så jag ber om ursäkt men jag blir helt matt av att höra en vuxen människa säga att hen inte gör det. Jag hade varit extremt obekväm med att andra skulle tvätta, laga mat och serva mig i den åldern. Ja bara tanken på att inte ha eget boende i den åldern får mig att rysa. Längtan att få börja sitt eget liv brukar vara så stark att man gör vad man kan för att ordna det.

Du har möjlighet att ta studielån som alla andra så pengar är inte problemet.
Har inte träffat många människor men de som fortfarande bor hemma i min klass lever som jag mer eller mindre. De som inte längre kan bo hemma får ta lån och alternativ jobba utöver studierna. Och ber om ursäkt att jag gör dig helt matt.

Ja, jag kan ta lån men har velat undvika det då det ger en skulder innan man ens har kommit ut i arbetslivet.
 
Okej, förstår.

Ja det är sant! :) :up:


Det varierar, skulle säga 3-7dagar kanske? Ja, det är det. Faktumet att jag inte schamponerar håret så ofta som de vill.

Och aa, jag har lite råttfärgat hår typ. (brun-grått i en halv-ljus nyans)

Föräldrarna tyckte mitt hår var fint idag men när jag berätta att jag bara använt vatten blev dem tysta. Dock så sa pappa idag att han inte ska klaga på mitt hår något mer, men att jag ska veta vad dem tycker. Så kände mig tacksam. :)


Jag ser det inte som en så dålig sak att handla och laga min egna mat då jag får bestämma mitt egna näringsintag på så vis, bara att jag får ännu mindre fritid och så men det hör ju till livet. Men det är min "bestraffning" för att jag inte shamponerar mitt hår varannan dag. Om jag börjar shamponera håret varannan dag - då kan jag äta deras mat. Det är det enda detta handlar om. Jag utför sysslor hemma men sköter mestadels mitt eller tar hand om disken/sopen/dammsuga. Det är något de är okej med, men om det inte är okej får jag väl snacka med dem och be om att börja tvätta kläder eller liknande.


Låter häftigt. :D

De kanske försöker få dig att bli vuxen? Om än på ett klumpigt sätt.

Dock är det inte en bestraffning att laga sin egen mat och tvätta sina egna kläder. Herregud, jag skötte hela hemmets tvätt från det att jag var 13 år! Bor man tillsammans hjälps man åt.
 
Har inte träffat många människor men de som fortfarande bor hemma i min klass lever som jag mer eller mindre. De som inte längre kan bo hemma får ta lån och alternativ jobba utöver studierna. Och ber om ursäkt att jag gör dig helt matt.

Ja, jag kan ta lån men har velat undvika det då det ger en skulder innan man ens har kommit ut i arbetslivet.

Du menar som majoriteten av de med högre utbildning? Inget märkligt eller ens oöverkomligt att betala av.
 
Har inte träffat många människor men de som fortfarande bor hemma i min klass lever som jag mer eller mindre. De som inte längre kan bo hemma får ta lån och alternativ jobba utöver studierna. Och ber om ursäkt att jag gör dig helt matt.

Ja, jag kan ta lån men har velat undvika det då det ger en skulder innan man ens har kommit ut i arbetslivet.

Du behöver inte be om ursäkt. Du behöver ta tag i ditt liv.

Att ta CSN lån är det normala. De allra flesta med utbildning över gymnasienivå har studieskulder. En CSN skuld är ju inte som att ta sms lån precis utan du tar dem för att kunna studera och dessutom till bra villkor. Nog för att man ska tänka sig för innan man tar lån men den levnadssituationen du beskriver är så absurd att hälften vore nog och CSN lån borde då vara den naturliga lösningen.
 
Min son bor hemma fortfarande som studerande på yrkeshögskola men han hjälper till med det mesta.

Det gjorde vi klart tidigt (lite före gymnasiet) att nu är hemmet en plats för 4 vuxna och inte längre två vuxna och två barn. Om man vill bo kvar gör man sin del av hushållet, har sina egna pengar (barnbidraget som heter annorlunda när man är över arton.....minnet).
Vill man ha mer pengar jobbar man, vill man ha mat hjälper man till med antingen lagning av mat eller tar bort efter maten o.s.v.

Dessutom för man göra andra saker som att byta hjul på alla bilar när sommardäcken ska på, tömma hagar med skit och göra annat på begäran.

Sedan är det visst så att jag får be om vissa saker som inte görs när JAG tycker de ska göras men de har andra toleransnivåer. Men, det är aldrig något gruff eller sura miner vi inser bara att vi ser olika och har olika gränser för saker.
 
Ja, jag kan ta lån men har velat undvika det då det ger en skulder innan man ens har kommit ut i arbetslivet.
Du vill inte ta lån men har inga problem att leva på dina föräldrar? Och med leva menar jag då även praktiskt och med sysslor.
Jag tycker dina föräldrar verkar knepiga, absolut...
Men jag tror ni båda har del av situationen. Jag får känslan av att de är irriterade i största allmänhet.
Det naturliga för en vuxen människa är att ta hand om sig själv. Både gällande hushållssysslor men även ekonomiskt. Om du tex får gåvan av dina föräldrar att slippa betala när du studerar så är det naturligt att du tycker det är självklart att ge något tillbaka. Har du inte pengar får du ge av din tid.
 
Jag tycker de flesta i tråden här bagatelliserar TS situation något fruktansvärt.
Min far vill att jag ska gå till en psykolog för detta och de tycker det är så allvarligt att de en gång hotade med att slänga ut mig. Men nu har de kommit underfund med en mildare bestraffning: att jag ska laga min egna mat hedan efter. (fram tills jag sköter mitt shamponerande igen.)

Jag mår inte så bra av detta men vill endå stå på mig pga. att jag värnar om min hälsa. Jag har blivit väldigt nojjig över mitt hår nu efter att de har börjat tjata om detta. (det enda de säger till mig...) Och har endå hållt på sedan i somras och de upptäckte inte detta försän några veckor/någon månad tillbaka. Mår dåligt av att de stirrar på mig som om jag har typ tänt eld på huset, blir skakis och kan inte få bort de känslorna som frambringas av deras ord. Blir ledsen.. :cry:
Tycker ni verkligen att detta är helt normalt beteende för en förälder, att "hota" med psykolog och att kasta ut sitt barn ur hemmet, över lite oljigt HÅR?O_o

TS mår tydligt dåligt av detta och jag lovar att sådant här kan sätta sina spår, börjar man fråga sina bekanta om håret ser ofräscht ut så har föräldrarna redan lagt grunden för mycket osäkerhet. De straffar henne (ja det är ett straff eftersom föräldrarna anser det, oavsett hur rimligt det skulle varit i normala fall) t.om. och förväntar sig alltså att det ska göra det så jobbigt för henne att hon viker sig efter deras vilja.
Tycker ni det är okej för en förälder att bete sig hur som helst mot sitt Barn bara för att de blivit äldre?:mad:

Har varit/är i nästan samma situation situation som TS , och har haft nästan precis den här diskussionen om håret med främst min ena förälder när jag var yngre, 10-15år kanske. Har tjockt hår som blir fett väldigt lätt och om jag låter det bli väldigt oljigt innan dusch så håller det sig i fint ca 3-4 dagar utan problem, duschar jag för ofta blir det fett så fort att jag tillslut kan behöva duscha både morgon och kväll samma dag. Duschade främst när jag kände mig ofräsch eller när håret började se lite stripigt ut och fick mycket skit för det. Man tyckte att jag skulle duscha minst varannan dag och satte gärna näsan rätt ner i hårbotten på en och påpekade att det inte luktade rent (för normalt folk är ju definitivt så nära:meh:). Jag började t.om. att bara blöta håret och ljuga om att jag duschat håret för att slippa tjatet, och är fortfarande flera år senare väldigt nojig över hur håret ser ut, trots att i princip alla mina vänner har en eller flera gånger haft milt till rejält flottigt hår och inte tyckt det varit något konstigt.

Och varför detta genomsyrande förakt över att TS bor hemma och inte sköter alla sysslor själv?
Är själv 23 år och bor hemma än pga mycket strul med skolgången, har även samma "deal" att jag inte betalar när jag studerar och har de perioder jag jobbat istället gjort det, så även min bror. Hushållet matchar väldigt dåligt tidsmässigt så det har blivit mycket att vi sköter oss själva och diverse handling, tvätt o annat görs på initiativ när det behövs. "Sysslor" har det gjorts försök med i alla år men inte fungerat (genomgående för alla i familjen).
Alla mina vänner har bott kvar tills de var 20-23 med varierande mycket sysslor och vi har alla längtat efter att flytta hemifrån. De som nu har det har gjort det då de fått fastjobb eller behövt flytta till annan ort för att studera (vilket även är den personliga planen). Ingen person, förälder eller barn, har tyckt det varit en bra ide att i princip skuldsätta sig i förtid, bara för att bo utan föräldrarna.O_o

Lån är ju något man bör undvika om man kan och studielån får du inte ha hur länge som helst. Vill Ts in på en lång eller flera utbildningar i framtiden kan hon få problem. Känns överlag som en rätt dålig start på ens eget liv att ta lån för att bo kanske ett stenkast från föräldrarna, utan ett jobb som kan ge ekonomisk buffert, till troligtvis en hyreslägenhet som bara kostar pengar, för att sedan kanske behöva flytta igen för vidare studier/jobb, eller flytt då hon behövt avbryta studierna (kan då inte förlita sig på studiepengar). Hela tiden förlorar hon pengar som hon istället kunnat sätta undan till (riktigt) eget boende, kostsamma utbildningar eller vad fan som helst utom det svarta hål som en sån situation kan bli...
 
Jag tycker de flesta i tråden här bagatelliserar TS situation något fruktansvärt.

Tycker ni verkligen att detta är helt normalt beteende för en förälder, att "hota" med psykolog och att kasta ut sitt barn ur hemmet, över lite oljigt HÅR?O_o

TS mår tydligt dåligt av detta och jag lovar att sådant här kan sätta sina spår, börjar man fråga sina bekanta om håret ser ofräscht ut så har föräldrarna redan lagt grunden för mycket osäkerhet. De straffar henne (ja det är ett straff eftersom föräldrarna anser det, oavsett hur rimligt det skulle varit i normala fall) t.om. och förväntar sig alltså att det ska göra det så jobbigt för henne att hon viker sig efter deras vilja.
Tycker ni det är okej för en förälder att bete sig hur som helst mot sitt Barn bara för att de blivit äldre?:mad:

Har varit/är i nästan samma situation situation som TS , och har haft nästan precis den här diskussionen om håret med främst min ena förälder när jag var yngre, 10-15år kanske. Har tjockt hår som blir fett väldigt lätt och om jag låter det bli väldigt oljigt innan dusch så håller det sig i fint ca 3-4 dagar utan problem, duschar jag för ofta blir det fett så fort att jag tillslut kan behöva duscha både morgon och kväll samma dag. Duschade främst när jag kände mig ofräsch eller när håret började se lite stripigt ut och fick mycket skit för det. Man tyckte att jag skulle duscha minst varannan dag och satte gärna näsan rätt ner i hårbotten på en och påpekade att det inte luktade rent (för normalt folk är ju definitivt så nära:meh:). Jag började t.om. att bara blöta håret och ljuga om att jag duschat håret för att slippa tjatet, och är fortfarande flera år senare väldigt nojig över hur håret ser ut, trots att i princip alla mina vänner har en eller flera gånger haft milt till rejält flottigt hår och inte tyckt det varit något konstigt.

Och varför detta genomsyrande förakt över att TS bor hemma och inte sköter alla sysslor själv?
Är själv 23 år och bor hemma än pga mycket strul med skolgången, har även samma "deal" att jag inte betalar när jag studerar och har de perioder jag jobbat istället gjort det, så även min bror. Hushållet matchar väldigt dåligt tidsmässigt så det har blivit mycket att vi sköter oss själva och diverse handling, tvätt o annat görs på initiativ när det behövs. "Sysslor" har det gjorts försök med i alla år men inte fungerat (genomgående för alla i familjen).
Alla mina vänner har bott kvar tills de var 20-23 med varierande mycket sysslor och vi har alla längtat efter att flytta hemifrån. De som nu har det har gjort det då de fått fastjobb eller behövt flytta till annan ort för att studera (vilket även är den personliga planen). Ingen person, förälder eller barn, har tyckt det varit en bra ide att i princip skuldsätta sig i förtid, bara för att bo utan föräldrarna.O_o

Lån är ju något man bör undvika om man kan och studielån får du inte ha hur länge som helst. Vill Ts in på en lång eller flera utbildningar i framtiden kan hon få problem. Känns överlag som en rätt dålig start på ens eget liv att ta lån för att bo kanske ett stenkast från föräldrarna, utan ett jobb som kan ge ekonomisk buffert, till troligtvis en hyreslägenhet som bara kostar pengar, för att sedan kanske behöva flytta igen för vidare studier/jobb, eller flytt då hon behövt avbryta studierna (kan då inte förlita sig på studiepengar). Hela tiden förlorar hon pengar som hon istället kunnat sätta undan till (riktigt) eget boende, kostsamma utbildningar eller vad fan som helst utom det svarta hål som en sån situation kan bli...
Du verkar förakta boende i hyresrätt, varför är det inte ett riktigt boende?
Själv har jag pluggat på högskola/universitet i sammanlagt 10 år o det har jag bekostat själv med hjälp av studiemedel o arbete. Jag flyttade hemifrån när jag var 16 år.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 509
Senast: Anonymisten
·
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 706
Senast: Imna
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Min mor är alkoholist. Ev. far också men han förlorar inte sitt förstånd i samma grad som mor. Jag bor fortfarande hemma och har planer...
2
Svar
27
· Visningar
3 126
Senast: gråvarg
·
Övr. Barn Långt och ganska rörigt inlägg Hej alla. Skriver detta anonymt då jag inte vill outa mig själv eller familjen. Jag är bonusförälder...
Svar
13
· Visningar
2 485
Senast: Killaloe
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp