Lion
Trådstartare
Mina föräldrar tittar på mig med mordiska blickar och tycker jag är dum i huvudet. Jag tvättar inte mitt hår med shampo så ofta, ca 1-2 gånger i veckan helst men kör efter behov... Mina föräldrar håller på att gå i taket av detta och nu är det såklart svårt för er att avgöra hur mitt hår ser ut och om det är okej men...
Anledningen till att jag vill "trappa ner" med mitt shamponerande är för att det torkar ur hårbotten + håret och att ett vanligt shampo inte har så vänliga ingredienser enligt mig. Mitt mål är att göra mitt egna shampo men har inte gjort det än. (för lat just nu). Blev för övrigt rekommenderad av min frisör att shamponera håret en gång i veckan.
Min far vill att jag ska gå till en psykolog för detta och de tycker det är så allvarligt att de en gång hotade med att slänga ut mig. Men nu har de kommit underfund med en mildare bestraffning: att jag ska laga min egna mat hedan efter. (fram tills jag sköter mitt shamponerande igen.)
Jag mår inte så bra av detta men vill endå stå på mig pga. att jag värnar om min hälsa. Jag har blivit väldigt nojjig över mitt hår nu efter att de har börjat tjata om detta. (det enda de säger till mig...) Och har endå hållt på sedan i somras och de upptäckte inte detta försän några veckor/någon månad tillbaka. Mår dåligt av att de stirrar på mig som om jag har typ tänt eld på huset, blir skakis och kan inte få bort de känslorna som frambringas av deras ord. Blir ledsen..
Det är så tråkigt när ens mamma kommer vänligt till rummet och säger mitt namn eller att hon vill berätta en sak, och jag lyssnar noga och försiktigt ifall det kan vara någon dålig nyhet. Och så är det pratet om mitt hår igen... Eller när jag går ut till solen och sätter mig på en stol bredvid pappa och det enda han pratar om under hela tiden är mitt hår och hur dum jag är som inte förstår; att jag ser ut som en uteliggare.
Jag förstår inte. Visst, håret kanske inte alltid är glänsande vackert men jag tycker inte mitt hår ser så dåligt ut som de får det att låta som... Och tack för att ni läste... Det är väldigt jobbigt och kände att jag behövde skriva här. Kommer fortsätta "mitt korståg" med att existera i deras närvaro de få timmarna jag är hemma. (pluggar heltid)
Så jag använder oftast bara vatten och shampo ibland..... Hur gör ni? Är jag helt från vettet som gör något sånt här?
Anledningen till att jag vill "trappa ner" med mitt shamponerande är för att det torkar ur hårbotten + håret och att ett vanligt shampo inte har så vänliga ingredienser enligt mig. Mitt mål är att göra mitt egna shampo men har inte gjort det än. (för lat just nu). Blev för övrigt rekommenderad av min frisör att shamponera håret en gång i veckan.
Min far vill att jag ska gå till en psykolog för detta och de tycker det är så allvarligt att de en gång hotade med att slänga ut mig. Men nu har de kommit underfund med en mildare bestraffning: att jag ska laga min egna mat hedan efter. (fram tills jag sköter mitt shamponerande igen.)
Jag mår inte så bra av detta men vill endå stå på mig pga. att jag värnar om min hälsa. Jag har blivit väldigt nojjig över mitt hår nu efter att de har börjat tjata om detta. (det enda de säger till mig...) Och har endå hållt på sedan i somras och de upptäckte inte detta försän några veckor/någon månad tillbaka. Mår dåligt av att de stirrar på mig som om jag har typ tänt eld på huset, blir skakis och kan inte få bort de känslorna som frambringas av deras ord. Blir ledsen..
Det är så tråkigt när ens mamma kommer vänligt till rummet och säger mitt namn eller att hon vill berätta en sak, och jag lyssnar noga och försiktigt ifall det kan vara någon dålig nyhet. Och så är det pratet om mitt hår igen... Eller när jag går ut till solen och sätter mig på en stol bredvid pappa och det enda han pratar om under hela tiden är mitt hår och hur dum jag är som inte förstår; att jag ser ut som en uteliggare.
Jag förstår inte. Visst, håret kanske inte alltid är glänsande vackert men jag tycker inte mitt hår ser så dåligt ut som de får det att låta som... Och tack för att ni läste... Det är väldigt jobbigt och kände att jag behövde skriva här. Kommer fortsätta "mitt korståg" med att existera i deras närvaro de få timmarna jag är hemma. (pluggar heltid)
Så jag använder oftast bara vatten och shampo ibland..... Hur gör ni? Är jag helt från vettet som gör något sånt här?