Lejonelle
Trådstartare
Men det är ändå alltid avinlärning, för du kommer släppa igenom missar du inte hade släppt på träning och "belöna" även utföranden som är mindre bra än de du hade belönat på träning. Då börjar man tappa på detaljer förr eller senare.
Dessutom är det ofta negativt för hundarna att lära sig vad som kommer hända, vilken ordning momenten går i och hur momenten genomförs. Vips har du en hund som saktar ner i inmalningen eftersom den vet att det kommer ett stå/ligg-kommando när som helst, en hund som skiftar självständigt på tävlingsledarens "kommendera" i stå/sitt/ligg under marsch eller en hund som taggar upp alldeles för mycket i förväntan på någon extra rolig del i ett moment.
Tävlar du väldigt ofta måste du därmed träna extremt mycket mellan tävlingarna och du måste hinna med väldigt mycket tävlingsträning och helhetsträning mellan tävlingarna. Den tiden/orken/motivationen har inte de flesta förare, eller hundar för den delen.
Men visst, i slutändan handlar ju allt om syfte och målet med ens tävlande. Och förmodligen märker man inte ovanstående förrän man kommit upp i eliten och tävlat där ett tag, innan dess sker ju ändå ganska mycket omväxling på träning och tävling iom de skiftande momenten i klasserna.
Ett bra svar. Tack.