sunt handhavande av häst är lika gammalt som hästhållningen är i sverige (avarter och illäror har alltid funnits och kommer alltid att finnas). varför "döpa om det" ?
om man nu ska "vrida till det" så säger jag hellre att NH kan ingå i sunt handhavande av häst i sverige så länge det inte handlar om att få hästen underlägsen och dominerad eller rättare sagt "knäckt" utan att göra sig förstådd med små medel och stor förståelse och insikt.
jag har en amerikansk vännina som jag pratat mkt. med om hästhantering, hon kallar det hon gör för NH ( och hon pratar inte heller svenska) vi är ganska överens om att skillnaden i grund och botten är ganska liten så länge grundtanken uppfattats.
sunt handhavande av häst innebär att människan lär sig tänka häst eftersom en häst inte kan lära sig tänka människa. detta påpekades flitigt av min gamla instruktör och ryttmästare med militär bakgrund. detta gäller från såväl markhantering som från ryggen, strävan ska vara att göra sig förstådd för hästen med så små medel som möjligt utan tvång oavsett om det sker från marken eller från ryggen.
i vilket syfte ska hästen skickas bort då den kommit när den kallades på, gång efter gång, trampa på hovarna och vifta med handen bakom ryggen och backa mot hästen ? så gör inte ens hästarna sinsimellan.
om jag kallar på min häst så kommer han alltid, oftast med ett hummande. att då skicka bort honom för att kräva att han ska komma när han återigen kallas in är inte att visa hästen respekt och hur ska jag då kunna kräva det samma och ändå ha en bra relation med hästen ?
varför ska man hålla på och "träna" ledarskap när det likaväl kan ske helt naturligt i vardagen, och varför dra in vad hästen har för rang i hagen ? en välhanterad häst vet att uppföra sig gentimot människor ändå oavstt "rang" i hagen och vet den inte det så har människan misslyckats oavsett vad det kallas.
