Jag har bestämt mig för att skaffa häst innan jag fyller trettio, vilket är om två år (
). Nu funderar jag på hur jag ska förbereda mig så att jag blir en bra hästägare som kan ta hand om min häst på bästa sätt.
Bakgrund:
Började på ridskola när jag var sex, hade mellan tolv och arton års ålder halvfoder- och egen ponny, sedan uppehåll på några år varefter jag blev medryttare och sedan fodervärd i ett par år. Har nu precis börjat på ridskola igen efter ytterligare några års uppehåll.
Inför att skaffa häst känner jag mig lugn på fronterna:
- Ridkunskap: Jag är rätt säker på att jag med god hjälp av en bra tränare kan axla rollen som mer eller mindre ensam ryttare på en häst, med allt vad det innebär av att kunna träna hästen uppbyggligt, säkert och skadeförebyggande.
- Ekonomi: Jag kommer att dela ägandet av hästen 50/50 med min mamma. Har jobb och kommer att ha en okej buffert innan hästköpet. De löpande nödvändiga kostnaderna kommer vi dela lika på medan jag står för allt "extra" såsom träningar, tävlingar, läger och annat skoj. Men skulle det krisa är mamma beredd att pitcha in det som behövs (hon har helt andra ekonomiska förutsättningar än jag).
- Tid: Efter olika omgångar som hästägare, medryttare och fodervärd anser jag mig vara helt på det klara med vad det innebär tids- och energimässigt att ha en häst, och vad det innebär i uppoffringar av andra saker. Jag har ett jobb med mycket flexibla arbetstider och jag kommer inte, som t.ex. med foderhästen, vara helt ensam i vardagsskötseln då mamma gärna är med och tar någon dag i veckan.
- Vilja: En bit in i vuxenlivet har jag insett att jag måste ha hästar i vardagen. Jag har haft mina år av att vara "fri" och göra vad jag vill (glida iväg på en after work efter jobbet, spontana resor, flytta omkring osv) och är nöjd med det. Jag är med på vilken omställning det är att ha ansvar för en häst och vet att det är så jag vill att resten av livet ska vara!
- Vardagshästhantering: Allt det där man gör när allt är som vanligt (mocka, fodra släppa in och släppa ut, transportera, klippa, etc etc) sitter i ryggmärgen.
MEN. Jag har insett att jag kan alldeles för lite för att kunna vara en självständig och klok hästägare. När jag tidigare har haft ansvar för en häst och "onormala" saker har hänt har jag känt mig utlämnad till att lita på andra kunnigare personer i stallet, på hovslagaren, på veterinären, etc. Så vill jag inte att det ska bli den här gången. Jag vill vara trygg i mitt ansvar och kunna förhålla mig kritiskt till diverse (både självutnämnda och faktiska) experter, och kunna känna att jag har tillräckligt med kött på benen för att själv avgöra vad som är bäst för min häst. Jag menar inte att jag inte ska ta hjälp, för det ska jag förstås, men det finns en skillnad mellan att vara totalt beroende på att lita på att det som veterinären/hovslagaren/någon annan i stallet/etc säger är bäst och att ha egen kunskap att kunna "checka av mot". För att t.ex. veta när det är dags att konsultera en annan veterinär. För att inte stå helt handfallen om något akut händer. För att både kunna handla förebyggande och upptäcka eventuella fel (sjukdom, hälta, etc) i ett tidigt skede.
Jag har ett-två år på mig att lära mig så mycket som möjligt! Nu frågar jag er:
A) Vad tycker ni att man som hästägare bör kunna inom olika fält? Både teoretiskt och praktiskt.
B) Hur gör man bäst för att lära sig detta? Både teoretiskt och praktiskt. Att läsa böcker är ju en given metod. Men hur tränar man sitt öga? Hur tränar man sin känsla? Även om man har "tillgång" till en häst (t.ex. genom att vara medryttare) är det ju långtifrån säkert att den rad av situationer man som hästägare kanske kommer att behöva hantera kommer att dyka upp med medryttarhästen.
Om det hade funnits någon kurs i "Hästägarkunskap i teori och praktik" hade jag gärna gått den, men jag är alltså inte ute efter en hästskötarutbildning eller liknande då jag har nog med CSN-lån och ett jobb som jag trivs med.
Vad har ni för tankar och funderingar kring detta?
). Nu funderar jag på hur jag ska förbereda mig så att jag blir en bra hästägare som kan ta hand om min häst på bästa sätt. Bakgrund:
Började på ridskola när jag var sex, hade mellan tolv och arton års ålder halvfoder- och egen ponny, sedan uppehåll på några år varefter jag blev medryttare och sedan fodervärd i ett par år. Har nu precis börjat på ridskola igen efter ytterligare några års uppehåll.
Inför att skaffa häst känner jag mig lugn på fronterna:
- Ridkunskap: Jag är rätt säker på att jag med god hjälp av en bra tränare kan axla rollen som mer eller mindre ensam ryttare på en häst, med allt vad det innebär av att kunna träna hästen uppbyggligt, säkert och skadeförebyggande.
- Ekonomi: Jag kommer att dela ägandet av hästen 50/50 med min mamma. Har jobb och kommer att ha en okej buffert innan hästköpet. De löpande nödvändiga kostnaderna kommer vi dela lika på medan jag står för allt "extra" såsom träningar, tävlingar, läger och annat skoj. Men skulle det krisa är mamma beredd att pitcha in det som behövs (hon har helt andra ekonomiska förutsättningar än jag).
- Tid: Efter olika omgångar som hästägare, medryttare och fodervärd anser jag mig vara helt på det klara med vad det innebär tids- och energimässigt att ha en häst, och vad det innebär i uppoffringar av andra saker. Jag har ett jobb med mycket flexibla arbetstider och jag kommer inte, som t.ex. med foderhästen, vara helt ensam i vardagsskötseln då mamma gärna är med och tar någon dag i veckan.
- Vilja: En bit in i vuxenlivet har jag insett att jag måste ha hästar i vardagen. Jag har haft mina år av att vara "fri" och göra vad jag vill (glida iväg på en after work efter jobbet, spontana resor, flytta omkring osv) och är nöjd med det. Jag är med på vilken omställning det är att ha ansvar för en häst och vet att det är så jag vill att resten av livet ska vara!
- Vardagshästhantering: Allt det där man gör när allt är som vanligt (mocka, fodra släppa in och släppa ut, transportera, klippa, etc etc) sitter i ryggmärgen.
MEN. Jag har insett att jag kan alldeles för lite för att kunna vara en självständig och klok hästägare. När jag tidigare har haft ansvar för en häst och "onormala" saker har hänt har jag känt mig utlämnad till att lita på andra kunnigare personer i stallet, på hovslagaren, på veterinären, etc. Så vill jag inte att det ska bli den här gången. Jag vill vara trygg i mitt ansvar och kunna förhålla mig kritiskt till diverse (både självutnämnda och faktiska) experter, och kunna känna att jag har tillräckligt med kött på benen för att själv avgöra vad som är bäst för min häst. Jag menar inte att jag inte ska ta hjälp, för det ska jag förstås, men det finns en skillnad mellan att vara totalt beroende på att lita på att det som veterinären/hovslagaren/någon annan i stallet/etc säger är bäst och att ha egen kunskap att kunna "checka av mot". För att t.ex. veta när det är dags att konsultera en annan veterinär. För att inte stå helt handfallen om något akut händer. För att både kunna handla förebyggande och upptäcka eventuella fel (sjukdom, hälta, etc) i ett tidigt skede.
Jag har ett-två år på mig att lära mig så mycket som möjligt! Nu frågar jag er:
A) Vad tycker ni att man som hästägare bör kunna inom olika fält? Både teoretiskt och praktiskt.
B) Hur gör man bäst för att lära sig detta? Både teoretiskt och praktiskt. Att läsa böcker är ju en given metod. Men hur tränar man sitt öga? Hur tränar man sin känsla? Även om man har "tillgång" till en häst (t.ex. genom att vara medryttare) är det ju långtifrån säkert att den rad av situationer man som hästägare kanske kommer att behöva hantera kommer att dyka upp med medryttarhästen.
Om det hade funnits någon kurs i "Hästägarkunskap i teori och praktik" hade jag gärna gått den, men jag är alltså inte ute efter en hästskötarutbildning eller liknande då jag har nog med CSN-lån och ett jobb som jag trivs med.
Vad har ni för tankar och funderingar kring detta?
