Hur kom ni fram till rasen?

[alazzi]

Började ni direkt med islänningar eller har ni ridit på "stora bruna" innan?

 

[Dama]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Jag hade stor brun innan och fick min isis i 30 års present!

nu är den stora bruna såld och har snart en isis till!!

 

[Freyr]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Jag började rida på vanlig ridskola som 7-åring (-86) och fortsatte på storhästar länge. 1992 började jag hjälpa en kompis att motionera hans islandshästar lite då och då. Det var tregångare som var som små, busiga ponnyer att rida. Ett sto som bara grisepassade hade de också och det accepterade vi glatt och passade på...

1993 fick jag hyra en häst över sommaren och det blev söta rara, underbara Eldir, som även han var tregångare. Jag red mycket dressyr och hoppade en del på honom. Under tiden red jag halvblod på ridskolan.
1994-1997 red jag islänningar parallelt med halvblod då jag hade egen islandshäst, men gick en hästskötarutbildning med stora bruna. Sen 1998 har jag i princip bara ridit islandshäst, men rider gärna andra raser då tillfälle ges! Blueeyes foderhäst Vico har jag ridit litegrann på det senaste två åren (kanske 6-7- ggr), och det är lika kul varje gång!
Skulle pengarna och tiden bara finnas skulle jag gärna ha ett irlandsk häst/ponny att rida dressyr och hoppa på.

/Malin

 

[Freyr]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

på TORSDAG närmare bestämt var det beställt!

/Malin

 

[Roheryn]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Började på ridskola när jag var -79, red islandshäst första gången när jag var -81, och red sedan stora bruna och islandshäst parallellt i många, många år - dock med lite övervikt åt det stora bruna hållet. Köpte min första islandshäst ihop med mamma -96, och har bara ridit islandshäst sedan dess (fast bytt häst några ggr).

 

[Cheeserica]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Jag har varit en riktig hästgalning sen jag var liten. Lekte häst jämt och följde med kusinen till stallet så ofta jag fick för att sitta och titta på!

-89 till -94 red jag ponny på ridskolan. Övergick -94 till storhäst, red på samma ridskola till 98. Det sista året var jag medryttare på en pensionerad travare i samma stall som min kompis hade sin islänning. Sedan flyttade vi utomlands och jag kunde inte rida alls förutom på somrarna. Under somrarna red jag hos kompisen på hennes islänning, men tölt visste jag knappt var det var. Vi skrittade eller galopperade.

Sen när jag flyttat hem till Sverige igen började jag följa med som skötare på tävlingar ett par gånger också och intresset för islandshästar växte. Hittade Bukefalos i min jakt på en islandshäst att hyra över sommaren och fick mig mitt livs största uppvaknande. Hamnade samma sommar (-01) på Silverkedjan i en månad och sen var det kört. Nu är det bara islandshästar som gäller!

Sen 1½ år tillbaks så rider jag på islandshästridskola en gång i veckan och har Freyr som ridlärare och mentor! Lite ridning förutom det blir det ibland också, och en hel del annat förutom just ridningen.

/Erica

 

[Dama]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Ja annars skulle hon sprättas upp har jag hört!!
Eller ut på långritt med mycket klättring..........
Håller en tumme att den trillar ut innan för säkerhets skull!!

 

[Trassla]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Det blev så bara.

 

[Björk]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Red vanliga hästar på ridskola och skötte privat i många år. Sen åkte jag på turridning. Var väl inte sådär entusiastisk.... red på ridskola och äääälskade det största stoet i stallet (kring 1.70) och att rida dressyr. Så sa en tjej i ridgruppen att hon varit på turridning och det hade varit helt värdelöst. Nåväl, väl där sa ridledaren att "du kan ta den här, du som har ridit en del. Han blir lätt passtaktig och kräver en del halvhalter för att gå rent i tölt".
- Fan, så får man en häst som inte kan tölta heller, tänkte jag.

Ute på turen blev jag frälst! Fick till tölten (åtminstone sa de så, jag var ju rätt grön och kände nog inte om hästen gick i passtakt) och i bilen hem började jag fundera på att åka till Island och jobba! Islandsjobbet blev det inget av med, men en kort period på en liten gård i Sverige och sen fick jag bli medryttare på en islänning. Sen dess har det bara varit islandhäst för hela slanten, med någon kortare ridtur på någon new forest och en frieser.

 

[Inte_Ung]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Jag har gått hela vägen via ponnytid och till stor brun.
Men min stora bruna var gul.
Islandshäst var som att komma hem till ponny igen men med några extra växlar.

Jag har ju kvar den första Islandshäst som jag red.
Det är 19 år sedan som jag träffade den första gången och 17 år sedan som jag fick den på foder för att sedan kunna köpa den ett par år senare.
Den är också gul.
Och så kunde den hoppa, särskilt ut ur alla hagar.

 

[Vala]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Det hela började med ponny grupp på ridskola 87 och sen fortsatte jag med mina ponnier fram till -96 då jag köpte första egna hästen som var en fd travare.

Sen blev det hästbyte till en c-ponny som jag tagit hand om och tävlat på ridskolan -97 som jag tyvärr fick sälja -98 pga skada.

När jag sen våren -99 började leta häst igen kikade jag på lite isisar men mor min som var den som skulle hjälpa till med finansieringen tyckte det lät dyrt så hem till stallet fick jag ett halvblod med mest fullblod i sig. Sen blev det till att ta föl på henne och detta föddes -00 och samma år köpte jag tillbaka min ponny.

Men så upptäckte jag efter en bilolycka att jag hade svårt att klara av att rida ihop mitt hbl sto och att jag fick gräsligt ont i rygg och nacke varje gång jag red.

Funderade länge och väl hur jag skulle göra.
Mitt i allt detta kom min kompis och frågade om jag ville försöka "rida till" hennes systers foderhäst i traven. Detta var så klart en isis.
Självklart ville jag detta.
Sen var det kört.
Fick inte ont hur länge vi än red.
Så hbl stoet och hennes dotter såldes för köp av isis.

Och nu har jag ridit isis i 4 år haft min första egna i 3 år och min andra sen förra hösten och fler blir dom då mitt sto ska på betäckning och jag letar ny tävlingshäst...

 

[Houdinie]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Och så kunde den hoppa, särskilt ut ur alla hagar.

Åh, så "praktiskt"!

 

[HrafnKatla]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Började för ca 35 år sedan (oj vad tiden gått) från och till. Häst på heltid blev det föst 1995 när jag köpte mina första två, en fjordhäst och en gammal vit islandshäst (importerad på mitt 70-talet som slakthäst från Island!) utan tölt men den mest fantastiska barnhäst man kunde tänka sig. Dog vid ca 30 års ålder och då hade vi fått njuta av honom i 7 underbara år.
Därefter blev det Haflinger som jag bestämde mig för att börja avla på. Tyckte inte rasen passade mig och kom in på islandshästar och på den vägen blev det. Har haft dryga 20 hästar men nu endast en (katla) vilket är underbart skönt. Tiden räcker för första gången till
Tycker islandshästen är underbar men skulle inte backa för en carmargue häst el. en andalusier. Gillar "bäriga" hästraser med bra skritt. (där försvann haflingern om jag generaliserar lite)

Catarina

 

[Fála]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Började rida som 3-åring på ponny (det är 37 år sedan nu ).
Senare gick jag över på de stora bruna och har ägt 4 st.

1980 såg jag en bild på en töltande islandshäst och hjälp!! jag blev störtkär I samma stund bestämde jag mig för att skaffa mig en islandshäst när jag blev äldre (läs fick ekonomi till det). Nja, jag kunde inte hålla mig så det fick bli en islandskorsning, det var vad jag hade råd med. Gissa om jag fick kommentarer kring honom! "men vad ska du med den där ponnyn till??". Jag bara älskade honom!

Började rida islandshäst 1985 hos Familjen Ljungqvist och det var precis lika härligt som jag hade tänkt mig!!

1991 köpte jag min första egna islandshäst och det var en av mina lyckligste stunder i livet när jag hämtade honom. Sen har det bara rullat på och idag har jag 4 st underbara hästar.

 

[Sveipur]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Började rida på ridskola som 11-åring. Där fanns alla möjliga raser och korsningar. Bl a fanns en islänning. En lurvig nallebjörn som var stallets snällaste och tålmodigaste häst. Ungarna älskade honom. Islandshäst var på den tiden som vilken ponnyras som helst, förutom att de var grova och sprang lite konstigt. Inget man hade på hopplektionerna direkt Slutade med hästar i övre tonåren. Var ute och red turridning på islandshäst med jobbet mm några gånger under den icke hästaktiva perioden.

När jag var 32 år var det dags att uppfylla barndomsdrömmen. Flytta ut på landet och köpa häst. Hade tänkt mig en fjording till mig själv och en travare till sambon. Men sambon som följt med på några turridningar på islandshäst, tyckte absolut att vi skulle ha såna och ingen blev gladare än jag.

Har alltid haft en förkärlek för små lurviga grövre hästar/ponnyer och islänningar var absolut de som stod högst upp på listan. Jag har inte köpt dem för deras gångarter, utan det är helhetsintrycket som gjort att jag fallit för dem. Deras underbara utseende, storleken, deras spännande temprament och personlighet, deras utstrålning, deras sundhet och kraft, ja alltihop.

Nu har vi tre stycken och det blir väl en fjärde så småningom

 

[chrysler]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Började rida islandshäst som 5 åring men vid 6 års ålder bytte jag till vanlig ridskola med hästar å ponnyer, gick över till hbl, tävlade hopp/dressyr(gör fortfarande) på 90 talet övergick jag till islandshästar igen å köpte egna när jag fick ta bort min stor häst men rider fortfarande hbl så ofta jag kan.Jag har lärt mej mest som hbl ryttare.
Ngn gång kommer jag köpa ett hbl har jag bestämt, vill satsa mer på dressyren så småningom, islandshäst tävlingar å dressyrtävlingar är väldigt olika varandra å har olika bedömningskriterier.

 

[knasan]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Gick på ridskola när jag var liten för mina föräldrar trodde väl att jag ville det och jag var ju snäll och sade aldrig något. Läste i "Hästar det bästa som finns", en känd bok på 70-talet, om islandshästar och höglandsponnyer, att de kunde hitta hem själva om man red vilse och var väldigt robusta. Det lät ju bra. Bilden på islandshästen var den fulaste jag hittintills sett på en islandshäst, jag tittade på den och trodde att de såg ut så.

När vi flyttade ut på landet -83 tyckte mina föräldrar att jag skulle ha en häst, så då tyckte jag också det. Vet inte varför det blev islandshäst, jag hade ju snackat om dem en del och mamma lyckades hitta någon som sålde sådana och hade verksamhet så vi åkte dit. Det lät ju bra att man inte kan växa ifrån dem, tyckte vi, och att de är härdiga, det stämmer med familjens ideal för övrigt, skogsmullar som vi alltid varit hos oss. Minns inte alls när jag fick veta att de kunde tölta, det var så svårt att få info då. Provred en, och den stack med mej och jag visste inte alls om det skulle vara så eller inte så vi köpte den. Jag trodde inte att jag skulle våga be mina föräldrar om att titta på fler.

Hästen stack med mej och kastade av mej hela första halvåret och jag var livrädd, men hade läst i någon bok någonstans att man aldrig får ge sej inför en häst och att man måste sitta upp igen när man trillat av, för annars kanske man aldrig vågar rida igen. Så jag kämpade på, och med tiden lärde jag och min häst att jag alltid var envisast och att det egentligen inte fanns något att bråka om. Sedan hade vi många härliga ridturer i skogarna i alla väder i flera år.

Det är en dråplig historia, jag vet, men det är väl att kul att läsa om det med, så här efteråt. Hoppas att jag kan betraktas som klokare idag!

 

[knasan]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Skulle vilja tillägga mer dråpligt. Fortfarande när jag haft hästen och kunnat tölta den i ett par år (åtminstone i ren fyrtakt) visste jag inte hur tölt såg ut riktigt, för den enda häst jag kände som kunde tölta satt jag ju jämt på själv!

 

[sleepy]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Jag började med "stora brune" i 1990, så fjordinger och travare, 1991-1996. Så hadde jag en pause, litt fordi jag började så smått å bli rädd

i 1998 viil jeg rida igen, och såg etter en stor, brun som jag kunne lære dressyr på, men en kompis trengte medryttare til islandshästen sin... Okej da, jag kunde ju i det minste PROVa den lille lurvige ponnien... Och jag falt pladask

Jag falt inte for rasen pga tölten, men pga det underbara lynnet. För mig som hadde börjat bli lite rädd, var islandshest perfekt att pyssla med! Dom är ju så underbara att handtera... Att dom kan vara svåra att rida, gör mig inget, så lenge dom är lugna från marken. Jag gillar inte hästar som behöver STOOORA signaler, vilket jag tyckar dom flesta "stora brune2 behöver

Så nu har jag en islending själv!

 

[em76]

Sv: Hur kom ni fram till rasen?

Jag började på ridskola som 12åring och red då stor häst i vuxengrupp. Ett år senare hittade jag en 11årig oinriden islandshäst som jag började rida. Sedan har jag haft hästar av flera olika raser, bl a new forest, varmblodig travare och fjordhäst. Nu har jag två islandshästar.