Sv: Hur hittade ni er tränare?
I början när jag var hovis - så red jag för den duktigaste av mina kunder = riktigt tränare
Dvs den som hade de fräschaste hästarna
Sedan har jag tittat runt, hur rider de själva?
Men å andra sidan den jag lärt mig mest av såg jag
ut så här när jag såg denne rida
Sedan - Hur löser de problem på träningarna. dvs hur hjälper de ekipagen med sina problem - hur mycket är flänga runt runt på volt och skrika bra
Och hur mycket är dialog med ryttaren
Jag är ju bortskämd med mitt jobb - och nyfiken så jag har "hängt på" på massor av träningar, också med mina tränare. Jag hänger på...
En - den som jag lärt mig mest av blev jag uppraggad till. Du borde vara med här på denna träning - jag tittade - såg
resultat och javisst skulle jag vara med där
Givet - det bästa som hänt mig - och det som startade min utveckling
Sedan såg jag denne rida - och insåg varför denne inte kunde hjälpa mig med allt.... Hade innan dess en förtroendekris faktiskt
Sedan plöjde jag hela länets tränare, hittade en, men det funkade inte alls. Hästen tappade ryggen igen. När hon sa - gör på ditt sätt då - och det funkade begärde jag time out
Hittade tillbaka till ridningen och var på Balkenhol och blev frälst och sporrad att ta itu med en massa saker. Läste Wanless. Trimmade sits och koordination ( detta var mellan mig och min kropp - och hästen) - lärde mig massor att hitta och fundera vidare.
Ville inte rida då för någon som i alla fall inte kunde hjälp mig med mina huvudproblem - liksom värdelöst - och definitivt itne någon som skrek bra när nordis ångade runt i framvikt utan ryggverksamhet och skrek bra. NÄ det kändes inte bra - gick ju liksom inte att styra
Om hästen går bättre så går den ju i mer balans och kan vända smidigare - nä här premierades ånglok = nej tack
Sedan fyllde jag 40 - fick en åskådarplats på Kottas clinic i present då en tidigare tränare skulle träna för honom
det var så oerhört inspirerande - jag blev så taggad - för just det han pratade om och de övningar de fick göra var precis sådant som fått min Nordis att utvecklas - och ja - jag hade många ridproblem men just det som de fick bassning för - det hade de där åren utan tränare lärt mig.
Jag gav mig bla faen på att jag skulle kunna hålla ihop min häst med magen under lättridning, och jag hade iten övat på något annat än seat position
Men jag banagade för Kottas - tog hans elev istället
och oj var det ett lyckokast
MEN skall jag säga
De bra tränarna jag har ridit för - har tvingat mig att toralrevidera min ridning
man är knäckt i början - för ändrar man något grunden - så funkar ingenting ett tag - men sedan - när man kan börja sätta ihop det igen - då utvecklas man ett snäpp
och det är ju det som är meningen
Mitt första svåra - var att sitta i lod och inte luta framåt eller bakåt - hela tiden.
Inte svänga med tygeln utan med vikt och position Fy fan - jag kände mig som en nybörjar på ridskolan
Nästa svåra var att reglera hästens förhållande till betett med mage överskänkel - Shit - nybörjare igen
Jag tror att jag hittar de som kan hjälpa mig berorende på att mina öron alltid fladdrar som satan
Jag hänger på - och kollar
Mycket känns som ingenting för mig för det passar inte den tråd jag vill följa, men alltid lär man sig nåt
Men stora öron är en bra egenskap... *S* (smileysarna tar slut för fort)