Hur försiktig ska man vara? (Hundmöten)

[Singoalla]

Min lilla dvärgpinscher ÄLSKAR andra hundar. Han blir så glad att han nästan kryper ur sitt eget skinn när han ser andra hundar på gatan, och tyvärr har vi inga vänner i närheten som har hund så han har inga hundvänner inom familjen eller vänkretsen. Jag brukar låta honom hälsa på andra hundar på gatan, om ägaren till den andre hunden vill. Vi har även en rastgård runt knuten där han brukar få leka med andra hundar. Hittills har jag bara träffat riktigt trevliga hundar och hundägare där. Någon gång har det hänt att en lite större hund varit för "bufflig" så då har vi lämnat så han inte råkar bli skadad. Men annars leker han med både stora och små hundar och han blir såååå himla lycklig när han får kuta runt där inne och leka.

Men nu är han 1 år och inte en liten valp längre. Jag är rädd att andra hundar kan bli aggressiva mot honom. Idag läste jag på FB om en väns hund som blivit attackerad och illa skadad. Jag märker att jag blir mer och mer orolig, att något skulle hända honom är verkligen min mardröm.

Så hur försiktig ska man vara egentligen? Låter ni era hundar hälsa på andra på gatan, och leka med nya hundkompisar i hundgården? Jag vill inte ta ifrån honom glädjen att få leka med andra hundar men samtidigt vet jag hur snabbt det kan gå när något går fel.

 

[Migo]

Mina har förvisso inte så stort behov av att leka med andra eftersom de bor i flock, men de får heller aldrig hälsa på främmande hundar. Både av smittskyddsskäl och för att jag vill att de ska hålla sig undan ev. hundar vi möter.

Kan du inte försöka hitta nån hundpromenadsgrupp eller liknande så att din hund kan få lära känna en begränsad grupp kompisar?

 

[Miao]

Mina hundar bor ju liksom @Migo s hundar i flock (5 st) och får ut det mesta av sina lekbehov där. Sen har jag vissa väl utvalda hundkompisar som mina får träffa, promenera med och leka med.

Jag skulle ALDRIG låta någon av mina hundar hälsa på en okänd hund, vare sig med eller utan koppel, på promenad eller i rastgård (vilket jag iofs aldrig skulle gå till en sådan). Av samma anledningar som Migo nämner ovan, smittskyddsskäl, att jag inte vill att de ska få förväntan på att hälsa på andra hundar under promenad, samt att man har ju inte en enda aning om hur den andra hunden är eller kommer att bete sig. Skulle aldrig utsätta/riskera mina hundar med något sånt.

Försök att hitta några väl utvalda vänner som din hund kan få leka med, några vettiga hundar med vettiga ägare så både du och han kan känna er trygga på lekdater

 

[Monstermom]

Jag håller med både @Migo och @Miao , i tillägg så ser jag det inte som särskilt bra att din hund får utdelning för stressbeteenden vid möten ("så glad att han nästan kryper ur sitt eget skinn"). Det riskerar att bara öka stressen för honom (och kanske frustrationen om han inte får möta en hund) och därigenom göra hans beteenden ännu extremare, vilket förutom det primärt negativa för honom (stress är jobbigt, och blir gärna en ond cirkel) också är en extra säkerhetsrisk sekundärt. Långt ifrån alla andra hundar kan hantera en hysteriskt överglad hälsare utan att själva gå upp i stress och/eller säga ifrån ordentligt. Du har en väldigt liten hund, det kan tyvärr gå väldigt illa väldigt fort. (Min hund är på 50kg och jag är ändå väldigt orolig vid samspel med andra hundar, kan inte ens föreställa mig hur nojig jag skulle bli om jag hade en minihund. ) Jag tror helt enkelt att det vore bättre för honom mentalt, och säkrare för honom fysiskt, att inte ha en sådan förväntan på att okända hundar är lekkompisar.

Om du inte känner till några promenadgrupper i ditt område kanske du kan kolla din lokala bk? Min, och flera andra jag känner till, har socialträningskvällar varje vecka. De går ut på att hundarna inte ska umgås för all del (förarna umgås, hundarna ska lära sig slappna av), men man lär ju känna andra hundägare där och kan nästan säkert hitta några som vill umgås även utanför träffkvällarna - då även hundarna kan få leka kanske.

Jag tror det vore bra att ta tag i att skapa en begränsad och trygg umgängescirkel för din hund så snart som möjligt, han är väldigt ung och har förhoppningsvis många år framför sig. Rent krasst verkar det väldigt osannolikt att alla spontana möten med okända hundar i ~15 år framöver ska gå bra...

 

[Blueberry]

Min lilla dvärgpinscher ÄLSKAR andra hundar. Han blir så glad att han nästan kryper ur sitt eget skinn när han ser andra hundar på gatan, och tyvärr har vi inga vänner i närheten som har hund så han har inga hundvänner inom familjen eller vänkretsen. Jag brukar låta honom hälsa på andra hundar på gatan, om ägaren till den andre hunden vill. Vi har även en rastgård runt knuten där han brukar få leka med andra hundar. Hittills har jag bara träffat riktigt trevliga hundar och hundägare där. Någon gång har det hänt att en lite större hund varit för "bufflig" så då har vi lämnat så han inte råkar bli skadad. Men annars leker han med både stora och små hundar och han blir såååå himla lycklig när han får kuta runt där inne och leka.

Men nu är han 1 år och inte en liten valp längre. Jag är rädd att andra hundar kan bli aggressiva mot honom. Idag läste jag på FB om en väns hund som blivit attackerad och illa skadad. Jag märker att jag blir mer och mer orolig, att något skulle hända honom är verkligen min mardröm.

Så hur försiktig ska man vara egentligen? Låter ni era hundar hälsa på andra på gatan, och leka med nya hundkompisar i hundgården? Jag vill inte ta ifrån honom glädjen att få leka med andra hundar men samtidigt vet jag hur snabbt det kan gå när något går fel.

Mina hundar får väldigt sällan hälsa på nya hundar när de är kopplade.
I rastgård får de inte heller hälsa på nya hundar tillsammans, utan bara var och en för sig. (Dels på grund av intensivt två-mot-en-upplevelse för den andra hunden med två vilda och snabba dvärgpinnar rakt in the face, dels för att om/när Ivan blir feg och ångrar sig så blir Billy hans livvakt och tror att det är skarpt läge.)

Sedan tänker jag att de ska ha kompisar i rimlig vikt- och storleksklass och som har bra och tydligt hundspråk. Det är bättre med kvalitet än kvantitet. Hellre få och bra lekkompisar än många olika (nya).

Billy leker bra med hundar som är större än honom, eftersom han är så bufflig, gärna tacklas och älskar springlekar. Däremot blir helt överlycklig när han får syn på en chihuahua (eller ännu hellre: en hel grupp på en gång)... Billy ska som regel inte leka med jämngamla okastrerade hanar, han är väldigt mycket polis och det blir lätt gruff och bråk eftersom han inte drar sig för att läxa upp hundar som inte följer hans idé om ordning och reda och lekregler. Kastrater, valpar och tikar är det däremot inga problem med. Han är helt underbar när han leker, tydlig och rolig och full av bus, så han är väldigt en uppskattad lekkompis.

Ivan leker bäst med hundar som är lika små, fega och töntiga som han själv. Så kan de leka lite, ångra sig, leka lite, ångra sig, springa lite, ångra sig och liksom träna på att göra lekinviter och testa varandra ganska länge, samtidigt som båda får utrymme att hämta sig mellan varven. När han väl hittar någon som han vill och vågar busa med så är det helt fantastiskt att se.

Mina hundar träffar ofta många andra hundar vid träning, men gemensamma hundpromenader är ett superbra sätt för hundar att umgås på.

 

[Singoalla]

Tack för alla bra tips! Har ni några råd för hur jag kan få honom lugn vid hundmöten? Förutom vanan att inte hälsa såklart. Och hur kan jag träna honom i när han får hälsa och inte? Några tips? Vi har precis börjat öva in "stanna" och "nu får du gå" vid övergångsställen, jag misstänker att det kanske är något liknande?

Här på Kungsholmen släpper nästan alla fram sina hundar. Det är lite irriterande. Även om Bruce är supersnäll och blir glad så är det inte okej att folk tar det för givet. Vem vet, jag kanske hade haft en livrädd hund.

 

[Singoalla]

Kan tillägga också att vi har 3 hundar bara i vår trappuppgång, någon som har tips på hur man kan undvika att hälsa när man stöter på varandra i en trång trappa?

 

[Migo]

Googla på "skvallerträning", för min omplaceringshund var det den absolut smidigaste lösningen att lära honom att hundmöten/viltstörningar/folk betyder att han ska komma till mig och hålla kontakt istället för att hissa flaggan i topp och rusa fram.

 

[Singoalla]

Googla på "skvallerträning", för min omplaceringshund var det den absolut smidigaste lösningen att lära honom att hundmöten/viltstörningar/folk betyder att han ska komma till mig och hålla kontakt istället för att hissa flaggan i topp och rusa fram.

Superbra! Hittade massa bra läsning. Sambon ville börja träna lillen att sluta dra runt i kopplet som en tok, ska skicka över lite länkar till honom.

 

[Malibu_Stacy]

Superbra! Hittade massa bra läsning. Sambon ville börja träna lillen att sluta dra runt i kopplet som en tok, ska skicka över lite länkar till honom.

Kan du inte bestämma träff med någon av de ägare/hundar han lekt bra med tidigare i rastgården/på promenaden? Annars är väl tipset med hundpromenader bra Eller anmäl till en hundkurs, där har du chans att hitta både hundkompis och människokompis

 

[Singoalla]

Kan du inte bestämma träff med någon av de ägare/hundar han lekt bra med tidigare i rastgården/på promenaden? Annars är väl tipset med hundpromenader bra Eller anmäl till en hundkurs, där har du chans att hitta både hundkompis och människokompis

Vi gick valpkurs i våras men hittade inte riktigt någon där, tänker dock ta fortsättningskursen för unghundar som dom har snart. Får reka lite då och nappa tag i någon!

 

[Askur]

Många utav mina vänner har hundar och det händer någon gång ibland att dom får hälsa på varandra men jag skulle aldrig låta honom hälsa eller släppas ihop med en okänd hund. Även om man litar på sin egen hund ska man inte lita på andras.

 

[AraSlei]

Vi bor också mitt i stan, men pg a smittorisk (ffa nu under jaktsäsongen med noskvalster), så får inte min hälsa på hundar heller.
Jag säger rätt och slätt "Min hund får inte hälsa, hon har kvalster", och då tar de allra flesta tillbaka sina hundar fortare än fortast. Att det sedan är så att hon inte får hälsa pg a risken för att få kvalster, är ju en annan sak.

Vi går mycket på Gärdet, och där brukar jag bara bryskt putta undan andra hundar som vill hälsa, och ropa till deras ägare att ta bort sin hund. Kvalstersnacket funkar allt som oftast. Väldigt tråkigt att behöva ta till sådant enbart för att folk inte har vett att hålla sina hundar ifrån andras dock

För hundägarna i vårt hus har jag förklarat hur det är, att hon inte får hälsa pga smittorisk, och det har dom full förståelse för och vi hjälps åt att hålla isär hundarna när vi möts.

Dock är min tik inte särskilt intresserad av andra hundar, och står still när jag föser undan oönskat sällskap

 

[Devinshed]

Jag jobbar på hundpensionat, när folk reser bort och inte har möjlighet lämnar de in hundarna här. Ofta kommer det hundar som gärna vill träffa kompisar och vi har stammisar som stormar in genom dörrarna på jakt efter kompisar, haha
Så jag är van vid att "sätta ihop" hundar och vi har aldrig haft någon hund som blivit biten.

Vi sätter aldrig ihop hane med hane eller tik med tik, bara hane med tik. Inga stora hundar med små hundar heller. Vi har själva dvärgpinscher och vet hur lätt dom går sönder.

Om du hittar någon med en hund som verkar trevlig med en energi som passar din hund kan du försöka slå följe med dom. Ni kan gå promenader ihop när hundarna går promenad lär de känna varandra utan att det blir så mycket fokus på den andra hunden.
Vi brukar även låta hundarna sitta bredvid varandra i lekhagar innan vi låter dom springa lösa ihop på tomten.
Sen är alla hundar som kommer hit ordentligt vaccinerade, för att på bästa sätt förebygga sjukdomar.

Det finns en duktig författare, Memea Molin heter hon. Hon skriver jätteintressant, bla om möten med andra hundar och hur man får hunden att sluta dra.

Lycka till med din hund, hoppas att ni hittar någon bra kompis!

 

[Philosophia]

Min lilla dvärgpinscher ÄLSKAR andra hundar. Han blir så glad att han nästan kryper ur sitt eget skinn när han ser andra hundar på gatan, och tyvärr har vi inga vänner i närheten som har hund så han har inga hundvänner inom familjen eller vänkretsen. Jag brukar låta honom hälsa på andra hundar på gatan, om ägaren till den andre hunden vill. Vi har även en rastgård runt knuten där han brukar få leka med andra hundar. Hittills har jag bara träffat riktigt trevliga hundar och hundägare där. Någon gång har det hänt att en lite större hund varit för "bufflig" så då har vi lämnat så han inte råkar bli skadad. Men annars leker han med både stora och små hundar och han blir såååå himla lycklig när han får kuta runt där inne och leka.

Men nu är han 1 år och inte en liten valp längre. Jag är rädd att andra hundar kan bli aggressiva mot honom. Idag läste jag på FB om en väns hund som blivit attackerad och illa skadad. Jag märker att jag blir mer och mer orolig, att något skulle hända honom är verkligen min mardröm.

Så hur försiktig ska man vara egentligen? Låter ni era hundar hälsa på andra på gatan, och leka med nya hundkompisar i hundgården? Jag vill inte ta ifrån honom glädjen att få leka med andra hundar men samtidigt vet jag hur snabbt det kan gå när något går fel.

Kanske det är dags att dra ihop en ny bukehundspromenad i Stockholm? Vi hade en för några år sedan och det var väldigt trevligt.

Målet med promenaden kan vara att alls hundar ska promenera avslappnade och vara hyfsat ointresserade av varandra, snarare än lek. Där kanske du även hittar någon hund som Bruce kan fortsätta umgås med regelbundet?

 

[Yrja]

Jag tycker att man får ta hänsyn till hur trygg man är själv och hur väl man känner sin hund. Jag har lärt känna de flesta hundar i vår närhet och deras ägare, och mina hundar har alltid fått träffa mkt hundar. Jag har haft bra kontroll på mina hundar, jag känner dom väl och kan läsa på deras kroppsspråk vad som händer och ta beslut. Jag har dom också alltid lösa och har en god kommunikation och inflytande.

Jag skulle aldrig låta mina hundar hälsa på en annan om jag själv var orolig, det ger väldigt fel signaler och kan starta en konflikt. Jag måste ha kontroll och vara trygg och lugn. Och om jag märker att sinnet på mina hundar är på ngt annat sätt avbryter jag genast mötet - med röst, aldrig fysiskt.

Jag stannar inte folk jag möter för att fråga om min hund får hälsa, det är för mig inte en naturlig situation. Tvärt om så får min hund sällan hälsa förrän jag har bekantat mig, därför att det är inte hans uppgift att bekanta sig först. Min hund hälsar alltså inte på kreti o pleti längs våra promenader, däremot om man tar följe med nån, eller stannar o pratar, så får han hälsa om det är lämpligt.

Jag har eg inga problem med att min hund hälsar på nån, och han hälsar på väkdigt många hundar o träffar ofta nya. Det tycker jag är bra, men jag är noga med HUR.

 

[hastflicka]

Bada mina har ett mycket klart hund sprak. Miss Mandy ar som storasystern som ser till att alla "gor som mamma sagt" och vill garna lagga sig i och hjalpa till att uppfostra andra hundar. Hon AVSKYR om andra hundar kommer springande upp till henne. Hon startar inte brak ... men ar, som sagt, stora syster som inte backar undan utan garna talar om for andra hur de ska uppfora sig. (Nej, det ar inte tillatet, men om en hund kommer springande fram till henne backar hon inte. Hon attakerar inte heller, men star med mycket bred bringa och hogburet huvud sa har den andra hunden samma attityd blir det brak)

Princess Diva ... hon gar under benamningen "the crazy dog" pa var klubb och springer, hoppar, skuttar och vill jatte garna leka med alla. Hon ar oerhort 'submissive' (oronen bakat, kastar sig pa rygg, visar magen och alla andra tecken) MEN hon ar en rottweiler och leker valdigt tufft. Hon kastar sig fram i livet, springer in i allt utom mig
Min lilla Princess kan inte leka med mindre hundar an henne ... hon skulle springa rakt over dem, jag vill inte ens att hon leker med jamnstora hundar ... bara storre, hon ar VILD. Hittils har vi inte hittat nagon annan hund jag tors slappa ihop henne med utan att stiga in och stoppa leken efter en liten stund.

 

[Gnist]

Mina hundar får hälsa på andra hundar ibland. Risken för att de ska bli smittade med någon sjukdom är ju tämligen minimal och skulle de få noskvalster så är det lätt behandlat.

Har således inga nojor över att det ska bli smittade eller anfallna och söndertuggade bara för att de ibland får hälsa på andra hundar.

 

[FengurLaugar]

Vår hund får aldrig hälsa på mötande hundar på promenaden. Skulle det vara en granne som vi stannar och pratar med så får hundarna vackert vänta, utan att hälsa. Det skapar så mycket stress om dom ska hälsa på alla dom ser. Jag bara går förbi och säger hej utan att korta upp kopplet och skapa spänning och vår hund bara kollar på den andra. Han vet att han inte får eller ska hälsa. Enda gången han får hälsa och leka med andra hundar är när vi planerat en träff med vänner eller familj som har hund.

 

[Och_Aye]

Mina hundar är rätt trista och tycker nog egentligen att alla hundar förutom mina vänners hundar är hyfsat överreklamerade, så de slipper hälsa.

Hade jag haft en hund med superduperförväntan vid alla möten hade jag absolut dragit in på hälsandet, just för att slippa kaos vid möten - det utvecklas gärna (med tiden) till frustration, gap & skrik upplever jag.