Det är ett missförstånd, sugfötter går inte in i fasaden de sitter som små plattor utanpå fasaden. Det kan givetvis ge fula märken när de tas ned men de sticker inte in något i fasaden.
Även i Sverige har vi länge haft klätterväxter på fasaderna, fram till det senaste 50 åren faktiskt. Så det är lite av en nymodighet att anse att klätterväxter på fasaden utgör ett fuktproblem eller skapar sprickor.
Ditt påstående "Även i Sverige har vi länge haft klätterväxter på fasaderna, fram till det senaste 50 åren faktiskt. Så det är lite av en nymodighet att anse att klätterväxter på fasaden utgör ett fuktproblem eller skapar sprickor."; vad baserar du det på för källmaterial?
Tänker du på slott och herrgårdar eller vadå?
Vi har, förutom i stadsmiljö, inte haft så många putsade hus, eller tegelhus, utan vi har haft träfasader på majoriteten av husen.
De många "egnahemmen" som började byggas ungefär från 1930-talet och framåt, inte sällan som självbyggeri, är i stort sett uteslutande hus med träfasad.
Och eftersom träfasader med t.ex. falurödfärg, eller linoljefärg behöver målas om relativt ofta, så vill man som husägare inte ha fastvuxna klätterväxter på fasaden.
Om man plockar ner t.ex. vildvin, som har hamnat på en vanlig svensk fasad av trä, med lockpanel, så ser man hur klätterväxten gillat att nyttja och vidga många av de små sprickor och skarvar som finns i fasaden.
Det är ett stort aber att underhålla en fastighet med självklättrande växter.
Jag har deltagit i renovering av, eller varit ägare av ett flertal fastigheter där självklättrande växter har fått "gå lösa" på trä, puts eller tegel.
Vildvinet, eller för den delen murgrönan, piprankan eller klätterhortensian klämmer in sina klätterorgan i springorna, och tar sig bitvis in innanför brädorna på träfasader. Även delar av själva rankornorna hamnar lätt innanför små springor, och vidgar dessa. Växten skjuter helt enkelt skott in i diverse håligheter.
Risken för röta på själva fasaden ökar dramatiskt, när/om höstens döda växtdelar ligger kvar mot fasaden eller strax innanför någon bräda samt att det lager av huskonstruktionen som finns innanför fasaden, också riskerar att skadas.
För putsade hus och grunder, så finns delvis samma problem. Små områden med "bom" eller sprickor i putsen bryts sönder mer och mer, och materialet under putsen påverkas alldeles för lätt, så att vindstoppet i skalet på huset, och även isoleringen under kan påverkas. Det tar dock längre tid för en självklättrande växt att skada en putsad fasad, än en träfasad.
De fasader som är bäst på att stå emot självklättrande växter, är äkta tegelfasader (till skillnad mot t.ex. fasadtegel av vissa typer). Teglet klarar av klätterorganen mycket bra, men eventuellt dåligt utförda fogar kan skadas.
Det är alltså dyrt, ibland mycket dyrt, att reparera hus som skadas av klätterväxter. Att behöva byta större ytor med panel eller putsa om i "förtid" p.g.a klätterväxter, är inte värt att det ser lite snyggt ut med klätterväxter.
En välskött träpanel (förutom i vissa kustområden) kan hålla i ett sekel, med regelbundna ommålningar. En väl utförd putsad fasad ännu längre.
Vill man ha klätterväxter som ett estetiskt inslag nära husväggen, så kan man avstå de självklättrande, med klätterorgan, och istället välja arter/sorter som behöver lite hjälp att slingra sig upp på en spaljé.
De sorters klängväxter man "hänger" på spaljén, kan också oftast "vikas undan" vid målning och annat underhåll, utan att man behöver klippa ner dem till marknivå.
.
