Hur bearbeta barnlängtan...

[Snö]

26 år, du ska inte ge upp hoppet om tvåsamhet om det är något du önskar. Men det är inte fel att överväga insemination om du känner att det går lika bra och du vill ha barn nu. Du kommer givetvis ha samma chanser att hitta en partner även sen när du har barn. Låt inte livet stanna. Om du vill ha barn och gärna själv, se över alternativet och se hur du känner sen. Kanske är det rätt väg för dig.

 

[Twihard]

26 år, du ska inte ge upp hoppet om tvåsamhet om det är något du önskar. Men det är inte fel att överväga insemination om du känner att det går lika bra och du vill ha barn nu. Du kommer givetvis ha samma chanser att hitta en partner även sen när du har barn. Låt inte livet stanna. Om du vill ha barn och gärna själv, se över alternativet och se hur du känner sen. Kanske är det rätt väg för dig.

Tusen tack! Just nu måste jag hitta en ny fast tjänst och bli klar med körkortet, men jag ska kolla upp alternativen

 

[Kiwifrukt]

Jag förstår dina tankar. Barn har aldrig riktigt varit min grej, men när min moster fick sina tvillingar för sju år sen märkte jag att min ovilja inte gäller alla barn, så jag har ändrat mig till att trots allt kunna överväga det.

Jag tillhör också den där oattraktiva gruppen, och för att krångla till allting ännu mer har jag fruktansvärt svårt för att attraheras av någon överhuvudtaget. Chansen att jag ska gilla någon som i sin tur gillar mig tillbaka är minimal. Förutom mitt ex är det bara en kollega som visat intresse, som fullständigt misstolkat mina signaler och trodde att jag var intresserad när jag bara försökte vara trevlig. Jobbar, och har jobbat, på platser där det annars är mycket folk i omlopp och där merparten är män i "rätt" ålder, så jag tycker ändå att jag inte gömmer mig hemma utan är ute bland folk.

Jag har faktiskt helt gett upp tanken om tvåsamhet. Sista försöket var så påfrestande psykiskt att jag inte ger mig in i det igen. Just nu passar barn inte alls in i mitt liv på grund av min arbetssituation, men jag skulle absolut kunna tänka mig barn på egen hand senare i livet. Fyller 29 i höst. Barnet kommer ju få en familj oavsett, eftersom min familj skulle finnas där och ställa upp om det skulle behövas. Sen kommer jag förmodligen, av många olika orsaker, inte kunna få barn utan IVF ens om jag hade haft en man, så just steget till att inseminera känns inte så stort för mig eftersom det är på den vägen det skulle gå till även "normalt".

 

[Iszka]

Om adoption känns som ett alternativ finns en del länder som tar emot singel ansökningar