Sv: Hur är era hundar gentemot andra hundar?
Mina hundar är helt olika i mina ögon iallafall. Sedan är det såklart skillnad på om det kommer en hund hem till oss på besök eller för att stanna ett tag, och när man släpper dom lösa med nya hundar.
In i lägenheten går alltid bra, vad det än är för hund. Afghanerna kan gadda ihop sig lite och ligga på rad i sängen och bara se dryga ut ett tag men det är aldrig några problem.
Carmen 12 år (dobermann) fick ju inte umgås med hundar innan hon kom till mig, då var hon 6 år. Hon har helt klart brister i sitt hundspråk men något rätt måste hon göra, eller också gör hon så mycket fel så hundarna slutar bry sig. Hon skäller ofta ut en ny hund, sedan går hon och lägger sig eller försöker leka. Leker gör hon burdust genom att slå med framtassarna och knuffa med nosen, morra och skälla. Jag ser sällan några tydliga signaler som slickningar, gäspningar och sådant, men hon vänder iaf bort blicken/huvudet ibland. Inga hundar som känner henne brukar bry sig om hennes skällande och morrningar och sånt dock. Hon har dock inget utbyte av att leka med andra hundar än afghanerna och några andra kompisar, så henne släpper jag inte lös med vad som helst.
Cerberus 3 år (afghanhund) är en mild kille. Han har tyvärr blivit påflugen och rejält nedtryckt några gånger av stora hanar så nu för tiden är han osäker med dessa. Än en gång, hemma eller så går bra men jag släpper inte ihop honom med stora hanar. Egentligen tror jag att han skulle kunna lösa det om det var en bra hane, men för att han ska slippa utsättas för stressen så gör jag det helt enkelt inte. Cerberus går i övrigt bra med alla men är inte så förtjust i stökiga hundar (typ Lady_A´s Google som fick sig en rejäl tillsägning hemma hos oss). Han vill inte ha hundar klättrande på sig. Försiktiga hundar och valpar däremot är han suuuper med. Vi har träffat många hundar som varit rädda för stora raser, som Cerberus fått igång i lek och där det fungerat hur bra som helst. Han är inte burdus (om det inte är en gottluktande tik/kastrat, då kan han bli lite på. Han lyssnar dock om hunden säger ifrån, annars gör jag det.) och han visar många och tydliga lugnande signaler.
Zoria 16 månader (afghanhund) är en ettrig tjej. Hon är också tydlig med signaler, men hon är lite bitchig när någon är vek. Leker dom inte med henne och i hennes takt så blir hon hårdhänt, skällig och springer gärna fram och drar i nacken och har sig. Jag bryter då, och då brukar hon springa iväg och rejsa med någon av mina istället, även om den nya hunden lockar. Zoria har aldrig blivit tillsagd ordentligt men när någon väl leker hårdhänt med henne så skriker hon och kommer farande för att få stöd, alt. näbbar i luften. Hon vill inte smaka på egen medicin helt enkelt.
Kali 16 månader (kullsyster till Zoria) är mer lik Cerberus än Zoria till sättet. Hon är mild och alltid glad. Hon har inga dåliga erfarenheter och fungerar med alla. Hon har lärt sig hänga på Zorias hårdhänta bus men ledsnar ibland och går undan, och hon startar aldrig den typen av bus själv. På promenaderna gör hon gärna lekinviter till främmande hundar och hon blir paff om någon hund fräser ifrån. Det är läskigt och hon går så långt ifrån den som hon kan.
