Hur är ditt fullblod?

[Sonic76]

Har ju arbetat i galoppstall och det finns alla typer av fullblod. Det bästa är att ringa en tränare och höra om de har nån passande individ.
Det finns typ ett fullblod för alla nästan haha.
En hingst de avlade på lämnade fina kapplöpningshästar, men också fina ridhästar som gjorde sig karriär inom hoppning. Hovarna var inget större problem tyckte jag, visst fanns det exemplar med dåliga hovar men det gör det inom alla raser.

 

[Aliah]

Jag personligen älskar fullblodshästar! Engelska Fullblod, angloaraber och arabiska fullblod. Känsliga hästar javisst som inte vill att man sliter och drar i dom utan vill ha mjuka fina hjälper.. rätt skolade är de nyfikna trevliga och gillar att vara med när det händer saker.. Passar ofta till det mesta på hobbynivå.. Dock skulle jag precis som alla andra rekommendera att man åker och tittar, provar, bekantar sig med. Så mycket tid som man spenderar i stallet och så mycket pengar man lägger ut på detta intresse så skall amn ha en individ man trivs tillsammans med, en som man klickar med.
Sen skulle jag som många andra skrivit inte stirra mig blind på ras eller stamtavla eftersom det är en hobbyhäst.. leta efter en modell som du tycker om.. en som har den beskrivningen du letar efter.. Köp inte en häst som har problem med sig i bagaget från förr

 

[kossankaj]

Va roligt svar! Jag skrattade högt när jag läste det!
Nej, klart jag väljer själv, men då jag ändå "dras med människan" till vardags så följde jag @mabuses tips att fråga henne, hon kommer att hamna i stallet med mig vare sig hon vill eller inte! Men nån islänning känns inte så aktuellt, då har jag hellre en stor hund jag kan släppa ut på tomten härhemma och ta in i tvsoffan på kvällen...

Ha ha mina toypudlar rör sig naturligt snabbare än en islänning=P

 

[TinyWiny]

Ha ha mina toypudlar rör sig naturligt snabbare än en islänning=P

Vad har du träffat för några konstiga islandshästar? De kan knappast varit friska iallafall.

 

[malacogott]

Jag personligen älskar fullblodshästar! Engelska Fullblod, angloaraber och arabiska fullblod. Känsliga hästar javisst som inte vill att man sliter och drar i dom utan vill ha mjuka fina hjälper.. rätt skolade är de nyfikna trevliga och gillar att vara med när det händer saker.. Passar ofta till det mesta på hobbynivå.. Dock skulle jag precis som alla andra rekommendera att man åker och tittar, provar, bekantar sig med. Så mycket tid som man spenderar i stallet och så mycket pengar man lägger ut på detta intresse så skall amn ha en individ man trivs tillsammans med, en som man klickar med.
Sen skulle jag som många andra skrivit inte stirra mig blind på ras eller stamtavla eftersom det är en hobbyhäst.. leta efter en modell som du tycker om.. en som har den beskrivningen du letar efter.. Köp inte en häst som har problem med sig i bagaget från förr

jag har ett fullblod som jag skrittar på lång tygel förbi mötande skördetröskor som både skramlar och kör fort. detta på smal landsväg. hästen blinkar inte ens. flaxar en fågel plötsligt i buskarna så kan han hoppa till några steg men inte mer än så. jag har galopperat honom helt lös på ängar och grusvägar och han har varit stabil.

 

[kossankaj]

Vad har du träffat för några konstiga islandshästar? De kan knappast varit friska iallafall.

Dom går bara extremt sakta, men det är nog en vanesak, många människor går iofs sakta med, jag går fort och gillar hästtyper där man kommer någonstans under en uteritt. där man kommer betydligt längre än om man själv gått samma sträcka.

 

[TinyWiny]

Dom går bara extremt sakta, men det är nog en vanesak, många människor går iofs sakta med, jag går fort och gillar hästtyper där man kommer någonstans under en uteritt. där man kommer betydligt längre än om man själv gått samma sträcka.

Ingen islandshäst jag har träffat har gått sakta så det måste varit märkliga exemplar du har träffat på. Islandshästar är snarare ganska snabba i benen även de som är riktigt små. Min som visserligen är reggad som okänd korsning men helt och hållet ser ut som en islandshäst har inga som helst problem med att hänga med vilken häst som helst. Jag har ridit med folk på halvblod, kallblodstravare, nordsvenskar osv. och det har aldrig varit några problem för henne att hålla jämna steg med dem. Hon går i samma takt då som hon alltid brukar göra. När hon leds anpassar hon givetvis farten efter människan som leder men hade det varit upp till henne så hade hon gått bra mycket fortare än snitt människan iallafall.

 

[kossankaj]

Dom går bara extremt sakta, men det är nog en vanesak, många människor går iofs sakta med, jag går fort och gillar hästtyper där man kommer någonstans under en uteritt. där man kommer betydligt längre än om man själv gått samma sträcka.

Nej det är inte bara

Ingen islandshäst jag har träffat har gått sakta så det måste varit märkliga exemplar du har träffat på. Islandshästar är snarare ganska snabba i benen även de som är riktigt små. Min som visserligen är reggad som okänd korsning men helt och hållet ser ut som en islandshäst har inga som helst problem med att hänga med vilken häst som helst. Jag har ridit med folk på halvblod, kallblodstravare, nordsvenskar osv. och det har aldrig varit några problem för henne att hålla jämna steg med dem. Hon går i samma takt då som hon alltid brukar göra. När hon leds anpassar hon givetvis farten efter människan som leder men hade det varit upp till henne så hade hon gått bra mycket fortare än snitt människan iallafall.

Det är säkert individer det med som tidigare diskuterats
Sen är jag van vid hästar som har en väldigt rask skritt , som man kan ut och skritta en runda på och ändå komma en rejäl bit.
Jag tycker inte bara islandshästar går sakta, men de islandshästar jag träffat tycker jag rör sig långsamt i alla gångarter, precis som många andra raser och individer som jag tycker är långsamma, bland annat än fjording jag red , kändes som att vara ute och gå med ett litet barn , man kom liksom ingenstans =)

Ja jag har aldrig träffat en islänning som går i min takt iaf, det har gått mycket långsammare, men jag kanske är snabb att dömma på de individer jag ridit.

 

[X17]

Vi hade ett fullblod som var väldigt stressad inomhus men hon var cool att rida för de som kunde lite mer. Men en nybörjare hade inte haft en chans. Dock det jag gillar med fullblod (som jag har märkt på alla de jag har träffat) är att de är väldigt sociala och gillar att gosa/vara med. Så med en ordentlig och korrekt uppfostran tror jag man kan få en riktigt fin häst. Dock för en nybörjare/promenadhäst skulle jag inte föreslå fullblod, de behöver mycket motion och hjärngympa, vilket promenadridning sällan ger tillräckligt av.

 

[Muninn]

Nej det är inte bara

Det är säkert individer det med som tidigare diskuterats
Sen är jag van vid hästar som har en väldigt rask skritt , som man kan ut och skritta en runda på och ändå komma en rejäl bit.
Jag tycker inte bara islandshästar går sakta, men de islandshästar jag träffat tycker jag rör sig långsamt i alla gångarter, precis som många andra raser och individer som jag tycker är långsamma, bland annat än fjording jag red , kändes som att vara ute och gå med ett litet barn , man kom liksom ingenstans =)

Ja jag har aldrig träffat en islänning som går i min takt iaf, det har gått mycket långsammare, men jag kanske är snabb att dömma på de individer jag ridit.

Gå ut och gå med islänningarna som kommer från Island är rätt trist. Mina svenskfödda håller lätt jämna steg (vi brukar vara ute och jogga, då skritt-töltar hästen bredvid), men min isländske herre får man dra bakom sig. Han är uppfostrad så- aldrig gå upp bredvid människan.
Däremot när man rider, ja då jäklar är det fart.
(Ska jag vara ärlig så tycker jag att de flesta islänningar snarare har svårt att s.k.r.i.t.t.a, med eftertryck. De har för brått, helt enkelt.)
Jag har ridit, tävlat och tränat islandshästar i femton år nu, så det har blivit några stycken. Visst finns det slöa exemplar, men i allmänhet är det bra fräs under fötterna på de små djuren. Ibland väl bra. Jämfört med andra hästar i samma storlek så skulle jag säga att islandshästarna "i allmänhet" håller ett högre tempo och är jäkligt lätta att tagga igång.
Om man däremot vill skogsmulla, har köpt en häst därefter och dessutom aldrig taggar igång den så "försoffas" de ju såklart. Bra för de som vill det- dötrist tycker jag :P

Nåväl, nu var det ju inte det tråden handlade om, och alla har ju rätt till sina preferenser. Vi kan ju inte ha samma ras allihop! Men det är ju ibland bra att skilja på egna preferenser och rasens faktiska egenskaper.

 

[Badger]

jag har ett fullblod som jag skrittar på lång tygel förbi mötande skördetröskor som både skramlar och kör fort. detta på smal landsväg. hästen blinkar inte ens. flaxar en fågel plötsligt i buskarna så kan han hoppa till några steg men inte mer än så. jag har galopperat honom helt lös på ängar och grusvägar och han har varit stabil.

min gamla medis tycker illa om att gå i skogen och är rädd för mycket och ser sig om. Men vi rider ut i skogen ändå, det är nyttigt för henne. Om hon blir rädd så tittar hon, hon fnyser, hon stannar, hon önskar vända. Men hon är civiliserad och artig om det. När hon blev livrädd, en gång när ett rådjur stirrade på henne, så frös hon fast. Hela hästen vibrerade men hon rörde sig inte en millimeter, förrän jag övertalat henne att gå förbi. Om hon var på släp bakom en trygg häst, i skritt i alla fall, kunde en elvaåring rida henne (lånade ut henne till en som red med sin mamma ett par gånger).

Min andra medis lade öronen bakåt och övervägde att skena när vi båda blev överraskade och rädda av ett snabbtåg i ändan. Men hon lät bli. Hon älskade att springa snabbt, var rejält snabb och tog lite tid att stanna, men hon sprang inte snabbare än beställt. De är fullblodsblandningar med mycket fullblod i, och små. Då har jag närapå fegat ur att rida ut med ridskolan innan jag började rida ut med dem, men medisarna har känts så trygga att jag ridit ut ensam (och lärt mig bli trygg på uteritt de senaste tio åren eller så, tror de kunde varit förfärliga.).

(De får/fick iofs mycket motion och hjärngympa när de inte lufsade/galopperade i skogen. Tror det hade varit en annan sak om det inte var så. De kunde nog varit förärliga och utbrytardrottningar.)

 

[Plantan]

min gamla medis tycker illa om att gå i skogen och är rädd för mycket och ser sig om. Men vi rider ut i skogen ändå, det är nyttigt för henne. Om hon blir rädd så tittar hon, hon fnyser, hon stannar, hon önskar vända. Men hon är civiliserad och artig om det. När hon blev livrädd, en gång när ett rådjur stirrade på henne, så frös hon fast. Hela hästen vibrerade men hon rörde sig inte en millimeter, förrän jag övertalat henne att gå förbi. Om hon var på släp bakom en trygg häst, i skritt i alla fall, kunde en elvaåring rida henne (lånade ut henne till en som red med sin mamma ett par gånger).

Min andra medis lade öronen bakåt och övervägde att skena när vi båda blev överraskade och rädda av ett snabbtåg i ändan. Men hon lät bli. Hon älskade att springa snabbt, var rejält snabb och tog lite tid att stanna, men hon sprang inte snabbare än beställt. De är fullblodsblandningar med mycket fullblod i, och små. Då har jag närapå fegat ur att rida ut med ridskolan innan jag började rida ut med dem, men medisarna har känts så trygga att jag ridit ut ensam (och lärt mig bli trygg på uteritt de senaste tio åren eller så, tror de kunde varit förfärliga.).

(De får/fick iofs mycket motion och hjärngympa när de inte lufsade/galopperade i skogen. Tror det hade varit en annan sak om det inte var så. De kunde nog varit förärliga och utbrytardrottningar.)

Min gamla medis läste jag som om det var din medryttare.
Ser framför mig hur medryttaren och du tar varsin häst och rider ut, fastän hon , (stackars tjej!) tycker det är läskigt i skogen och ser sig om och är rädd för allt. Men det nyttigt för henne, så du typ tvingar ut tjejen ändå. Blir hon rädd så stannar hon, fnyser och vill gå hem. Då började jag undra! Hade du hittat din medryttare i en annan del av Köping... ??!!