Hur är din relation med ”hästen”?

[Araminta]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Har ingen egen men till de hästar som betyder mycket för mig har jag någon form av kärleksrelation till. Vi respekterar varandra för att vi tycker om varandra och vice versa. Det är däremot långt ifrån samma relation som jag har till människor. Relationen med hästen är så mycket enklare, mindre komplex, ärligare. I vissa avseenden är det en stor lättnad och ett stressmoment mindre, i andra så blir det ett hinder då vi missförstår varandras signaler. Det är mitt jobb, i relationen med en häst, som den smartare av oss att anpassa mig till hästens nivå. I en relation till en människa vill jag att vi båda anpassar oss efter varandra.

I övrigt så ser jag hästen som ett tecken på frihet, avkoppling. För mig är det endast för min egen hälsas skull jag håller på med hästar. De får mig att må bra. Jag har ingen egentligen nytta av hästen mer än som en sätt att komma bort från vardagen lite då och då.

 

[Araminta]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Jag känner en otrolig fascination och stark kärlek för hästar. De tar fram människans bra sidor, tålamod, lyhördhet, konsekvens, diciplin och omtanke.
Deras starka kroppar och ömtåliga själar är så vackra, det faktum att de accepterar oss och lyder oss trots att det är mot deras natur är så fint.
Hästen är en fantastisk varelse, och känslan av att kommunicera med en ett sådant djur är bara stor och överväldigande. En häst kan inte ljuga, svika eller medvetet göra något dåligt, de bara reagerar på det vi gör mot dom.

Kan stå i timmar och bara betrakta dessa underbara djur, och jag hoppas att den känslan alltid kommer finnas kvar.

100% sant.

 

[Totola]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

*kl*

Vilken trevlig tråd!

Jag skulle också närmast jämföra relationen med hästen som mamma-barn. Men sen finns det ju massor med variationer på hur mammor och barn beter sig mot varandra och ser på sina relationer!

Å ena sidan så ser jag min häst som en stolt vacker varelse, och har i åtanke hans styrkor i förhållande till andra hästar - är alltid högst i rang men ändå "fredlig" till den grad det går. Jag försöker behandla honom likadant men är inte så naiv att jag tror att jag har ledarskapet i alla situationer - ännu iaf!

Att hästar känner av människors sinnesstämning och påverkas av det är något jag märker mycket av, även om de inte kopierar rakt av utan helt enkelt snappar upp vår sinnesstämning. Jag är lite för duktig på att göra detsamma med hästen, att jag i princip känner mig nedstämd om hästen verkar vara det, får ont eller upplever obehag om hästen gör det. Vilket är på gott och ont - om jag smittas även av det negativa så smittar vi varandra till en ond cirkel om man inte ser upp!

Min häst uppskattar trygghet. Jag försöker vara den tryggheten men lyckas inte alla gånger. Min häst är "bussig" på så vis att han aldrig gör något fel om det inte är uppenbart att jag triggat till felet eller att han är rädd/stressad. Då försöker jag vara så bussig jag kan tillbaka till hästen utan att bli inkonsekvent i fel situationer.

Min nuvarande häst är nog den jag haft "närmast" relation till och får abstinens av att vara borta ifrån en dag. Men jag ser honom fortfarande delvis som ett arbetsredskap, kan jag göra det utan att hästen tar skada eller påverkas negativt på annat sätt så rider jag och vill utvecklas inom ridningen och då vill jag ha koncentration, lydnad och jobb i den mån det är möjligt.

 

[pjok]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Har ingen egen men till de hästar som betyder mycket för mig har jag någon form av kärleksrelation till. Vi respekterar varandra för att vi tycker om varandra och vice versa. Det är däremot långt ifrån samma relation som jag har till människor. Relationen med hästen är så mycket enklare, mindre komplex, ärligare. I vissa avseenden är det en stor lättnad och ett stressmoment mindre, i andra så blir det ett hinder då vi missförstår varandras signaler. Det är mitt jobb, i relationen med en häst, som den smartare av oss att anpassa mig till hästens nivå. I en relation till en människa vill jag att vi båda anpassar oss efter varandra.

I övrigt så ser jag hästen som ett tecken på frihet, avkoppling. För mig är det endast för min egen hälsas skull jag håller på med hästar. De får mig att må bra. Jag har ingen egentligen nytta av hästen mer än som en sätt att komma bort från vardagen lite då och då.

Så sant - vi måste anpassa oss till hästens behov. Självklart är inte en rent mellan mänsklig relation av samma slag som man kan ha med en häst. Samtidigt så finns ju samma "relations recept". Vem kan idag bygga en relation med en annan människa om den inte vilar på respekt och någon form av "kärlek".

Jag tycker att relationen till en häst består av en anpassning från mig som människa men samtidigt så anpassar sig hästen också till mig utifrån bästa förmåga. Relationen till en häst blir på så många sätt en ärligare relation än den man kan ha med en människa.

 

[pjok]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

*kl*

Vilken trevlig tråd!

Jag skulle också närmast jämföra relationen med hästen som mamma-barn. Men sen finns det ju massor med variationer på hur mammor och barn beter sig mot varandra och ser på sina relationer!

Å ena sidan så ser jag min häst som en stolt vacker varelse, och har i åtanke hans styrkor i förhållande till andra hästar - är alltid högst i rang men ändå "fredlig" till den grad det går. Jag försöker behandla honom likadant men är inte så naiv att jag tror att jag har ledarskapet i alla situationer - ännu iaf!

Att hästar känner av människors sinnesstämning och påverkas av det är något jag märker mycket av, även om de inte kopierar rakt av utan helt enkelt snappar upp vår sinnesstämning. Jag är lite för duktig på att göra detsamma med hästen, att jag i princip känner mig nedstämd om hästen verkar vara det, får ont eller upplever obehag om hästen gör det. Vilket är på gott och ont - om jag smittas även av det negativa så smittar vi varandra till en ond cirkel om man inte ser upp!

Min häst uppskattar trygghet. Jag försöker vara den tryggheten men lyckas inte alla gånger. Min häst är "bussig" på så vis att han aldrig gör något fel om det inte är uppenbart att jag triggat till felet eller att han är rädd/stressad. Då försöker jag vara så bussig jag kan tillbaka till hästen utan att bli inkonsekvent i fel situationer.

Min nuvarande häst är nog den jag haft "närmast" relation till och får abstinens av att vara borta ifrån en dag. Men jag ser honom fortfarande delvis som ett arbetsredskap, kan jag göra det utan att hästen tar skada eller påverkas negativt på annat sätt så rider jag och vill utvecklas inom ridningen och då vill jag ha koncentration, lydnad och jobb i den mån det är möjligt.

Du är verkligen en mycket empatisk person

 

[Totola]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Du är verkligen en mycket empatisk person

Japp! På gott och ont som sagt!

 

[Seha]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Jag och min sköthäst har en bra relation, vi har växt tillsammans under de 7 år jag har skött honom,
började sköta honom som 9 åring och är idag 16 år och fortfarande skötare.
under dessa år förändras man nog väldigt mkt som människa, man går från lågstadiet och blir tonåring, börjar högstadiet, börjar gymnasiet o.s.v
Men han har alltid funnits där, trygg och så alldeles underbar,
jag litar 100% på honom och han ställer alltid upp,
jag kan säga att han har gjort mig till den människan jag är idag,
gjort mig trygg och säker på mig själv, och ja tror att han faktiskt tycker om mig lite också

nej gud för den dagen han inte finns mer, trots att jag inte har så mkt tid för honom nu med skolan och andra intressen,
antar att det blir så :/

 

[pjok]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Min häst är inte en familjemedlem och hon är inte min kompis så som jag är kompis med människor. Hon står mig inte alls lika nära som mina katter men självklart tycker jag om henne och bryr mig om henne och vill att hon ska må bra, men jag vill att veterinärerna inte behandlar henne med något preparat med livstidskarantän.
För när hennes liv kommer ta slut här på jorden så vill jag att hon ska gå till livsmedelsprodukton. För då vet jag att en frisk, glad och lycklig häst blir humant slaktad i en lugn omgivning och blir till mat. Och räddar säkert en 10-15 hästar borta i USA som slaktas och transporteras hit till sverige.
Jag skulle inte kunna slakta henne själv, men jag skulle hålla i henne och skulle kunna följa henne hela vägen.

Hmm... den här tråden handlar mer om relationen med hästen i livet och inte om hur du vill avsluta livet på hästen. Tråkigt att höra att du inte upplever en "nära/varm" känsla med din häst.

Varför vill du inte behandla din häst om hästen behöver det enligt veterinär? Bara för att kunna slakta och göra kött av henne? Är det en princip som går före allt, även hästens bästa. Märklig relation tycker jag eller också har du missförstått mig helt.

En häst i sverige räddar knappast 10-15 hästar i USA. Handeln med hästkött pågår och kommer att pågå oavsett hur du väljer att slakta din häst.

 

[pjok]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Jag och min sköthäst har en bra relation, vi har växt tillsammans under de 7 år jag har skött honom,
började sköta honom som 9 åring och är idag 16 år och fortfarande skötare.
under dessa år förändras man nog väldigt mkt som människa, man går från lågstadiet och blir tonåring, börjar högstadiet, börjar gymnasiet o.s.v
Men han har alltid funnits där, trygg och så alldeles underbar,
jag litar 100% på honom och han ställer alltid upp,
jag kan säga att han har gjort mig till den människan jag är idag,
gjort mig trygg och säker på mig själv, och ja tror att han faktiskt tycker om mig lite också

nej gud för den dagen han inte finns mer, trots att jag inte har så mkt tid för honom nu med skolan och andra intressen,
antar att det blir så :/

Där tror jag du har en sanning....man formas och förändras som människa utifrån de relationer man lyckas skapa även de med en häst.

Den dagen kommer när han inte finns mer - men du har ju alla minnen kvar och känslan han gav dig - eller hur

 

[Mia_R]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Jag har haft förmånen att vara besjälad med två hästar och det var underbart, men förfärligt den dagen de dog. Den ena dog för 20 år sedan och jag sörjer fortfarande så jag kämpar med tårarna medan jag skriver, den andra slutade sina dagar för 3 år sedan. Jag har med bägge upplevt en kontakt utan ord och en enorm kärlek och förtroende. Den senare betäcktes och jag kände inom mig redan innan veterinären såg blåsan att hon var dräktig, likväl så kände jag inom mig sekunden hon dog hur något förändrades, att hon var borta.

Jag har älskat och gråtit över så många människor som stått mig nära och dött, jag har ändå aldrig sörjt någon levande varelse så mycket som min första häst. "Trots" detta så gick hennes kropp till livsmedelsproduktion och den senare till destruktion. Vad som händer efteråt förändrar inte vad som finns medan de lever.

P.S. Det var kristensdomens intåg som fick folk att sluta äta hästkött, men det konsumeras stora mängder idag om än att de flesta äter det ovetandes. Antingen genom att det är uppblandat i andra livsmedel som korv, eller att det säljs under annat namn på restauranger mm. D.S.

 

[pjok]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Jag har haft förmånen att vara besjälad med två hästar och det var underbart, men förfärligt den dagen de dog. Den ena dog för 20 år sedan och jag sörjer fortfarande så jag kämpar med tårarna medan jag skriver, den andra slutade sina dagar för 3 år sedan. Jag har med bägge upplevt en kontakt utan ord och en enorm kärlek och förtroende. Den senare betäcktes och jag kände inom mig redan innan veterinären såg blåsan att hon var dräktig, likväl så kände jag inom mig sekunden hon dog hur något förändrades, att hon var borta.

Jag har älskat och gråtit över så många människor som stått mig nära och dött, jag har ändå aldrig sörjt någon levande varelse så mycket som min första häst. "Trots" detta så gick hennes kropp till livsmedelsproduktion och den senare till destruktion. Vad som händer efteråt förändrar inte vad som finns medan de lever.

P.S. Det var kristensdomens intåg som fick folk att sluta äta hästkött, men det konsumeras stora mängder idag om än att de flesta äter det ovetandes. Antingen genom att det är uppblandat i andra livsmedel som korv, eller att det säljs under annat namn på restauranger mm. D.S.

Vilket bra ord...besjälad....precis så upplever jag det också med de 2 hästar jag tvingats ta bort. Undra varför man upplever en så nära kontakt med ett djur. När en till mig närstående gick bort var det inte samma känsla. Kan det ha att göra med att hästen är sååå beroende av oss i egenskap av "ägare" - vi människor har den totala bestämmandet rätten över hur deras liv skall formas. Hur de får chansen att må så länge de lever.

Efter första förlusten så sörjde jag naturligtvis men minnenna och känslan hästen gav mig hade jag kvar. Det som tröstade mig då var att jag visste att hon (hästen) hade haft ett riktigt lyxliv hos mig och att hon var trygg, harmonisk och lycklig.

Jag har också kommit fram till att kristendommen gjorde en stor skillnad på synen på hästkött. Tror du att vi i dag lever i ett så sekulariserat samhälle kan ha något att göra med inställningen till hästkött - och kanske därmed synen på hästen - håller på att ändras?

 

[Lillfi]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Visst blir man glad när man läser vad många skrivit - man har som människa verkligen en nära och ibland mycket djup relation till sin häst.

Du är som jag - kan sitta i timmar och bara njuta av att se dem gå i en hage. Det fridfulla och vackra med att bara se dem

Hästar är magiska har något som trollbinder och fascinerar

Ja, kan ju komma på mig själv, när man är ute och åker bil tex med sambon i helt andra ärenden, att stirra så man håller på att köra av vägen så fort man ser hästar i en hage!! man undrar ju ibland vad det är för mekanismer som styr..... Och tilläggas kan ju att han tycker inte jag e riktigt normal!
Men sen är det ju så speciellt med den där "egna" hästen som man under åratal kämpat med , under träningar och tävlingar....man har varit som ett gammalt "par" som upplevt mkt tillsammans... detta sammansvetsar ju häst/människa.... jag, för min del skulle ha väldigt svårt att sälja en häst som jag väl en gång knytit an till... Men som sagt livet bjuder ju ibland på överraskningar och ibland måste man ju även göra det även om det är svårt....

 

[pjok]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Ja, kan ju komma på mig själv, när man är ute och åker bil tex med sambon i helt andra ärenden, att stirra så man håller på att köra av vägen så fort man ser hästar i en hage!! man undrar ju ibland vad det är för mekanismer som styr..... Och tilläggas kan ju att han tycker inte jag e riktigt normal!
Men sen är det ju så speciellt med den där "egna" hästen som man under åratal kämpat med , under träningar och tävlingar....man har varit som ett gammalt "par" som upplevt mkt tillsammans... detta sammansvetsar ju häst/människa.... jag, för min del skulle ha väldigt svårt att sälja en häst som jag väl en gång knytit an till... Men som sagt livet bjuder ju ibland på överraskningar och ibland måste man ju även göra det även om det är svårt....

Kolla in hästar gör även jag - men har du kommit så långt att du även kollar in gräskvaliten när du ser ängar/gärden?

Jag har slaktat min häst och som du vet, skänkt bort en. Men det är inte av egen fri vilja - vare sig slakt eller att ge bort. Man tvingas ibland till saker man aldrig skulle valt om man kunnat välja.

Läser man svaren här i denna tråden så har ju hästen blivit vår mentala spegel - så många, ja de flesta verkar uppleva en nästan själslig vänskap med sina hästar som fungerar ömsesidigt. Visst är det fint? Hästen har ju fortfarande en stor betydelse för oss människor - symboliskt, psykologiskt och socialt. Hästen utvecklar och berikar på många sätt.

 

[hästig]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Mitt sto som jag har haft i 8 år har jag en väldigt speciell relation till och har aldrig upplevt samma med någon annan häst och då har jag ändå haft 6 andra hästar och har 2 till hemma i stallet just nu. Vi förstår varandra så väl och vet exakt hur den andre reagerar i olika situationer. Har inte upplevt att det är "JAG SOM BESTÄMMER" utan det fungerar jättebra ändå och vi har respekt för varandra. Den hästen skulle jag aldrig kunna sälja för vi är verkligen ett sammansvetsat par.

 

[Lillfi]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Kolla in hästar gör även jag - men har du kommit så långt att du även kollar in gräskvaliten när du ser ängar/gärden?

jadu..kollar alltid in beteskvaliten även om jag ute på promenad med svärmor... jag kan knappt gå nånstans utan att kolla in underlaget..tänker genast: "Här skulle det va perfekt att ligga o cantra" så störd är jag....eller så fort jag ser nåt ställe så tänker jag: Här skulle man kunna bygga stall, ridhus, ha hagar m.m..
speciellt om man går förbi nån golfbana, kan ja inte låta bli att tänka på att vilka mysig hagar här skulle kunna bli!! kan ju förstås oxå ha att göra med att jag bor i sthlmskommun där mark är en bristvara...

 

[Lillfi]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Mitt sto som jag har haft i 8 år har jag en väldigt speciell relation till och har aldrig upplevt samma med någon annan häst och då har jag ändå haft 6 andra hästar och har 2 till hemma i stallet just nu. Vi förstår varandra så väl och vet exakt hur den andre reagerar i olika situationer. Har inte upplevt att det är "JAG SOM BESTÄMMER" utan det fungerar jättebra ändå och vi har respekt för varandra. Den hästen skulle jag aldrig kunna sälja för vi är verkligen ett sammansvetsat par.

ja det där är verkligen intressant det du skriver att vi upplever hästar ha så OLIKA peronligheter... likadant är det med ponnystot som vi har nu.. hon är verkligen alldels speciell och jag har verkligen knutit an till henne på ett märkligt sätt...

 

[pjok]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

jadu..kollar alltid in beteskvaliten även om jag ute på promenad med svärmor... jag kan knappt gå nånstans utan att kolla in underlaget..tänker genast: "Här skulle det va perfekt att ligga o cantra" så störd är jag....eller så fort jag ser nåt ställe så tänker jag: Här skulle man kunna bygga stall, ridhus, ha hagar m.m..
speciellt om man går förbi nån golfbana, kan ja inte låta bli att tänka på att vilka mysig hagar här skulle kunna bli!! kan ju förstås oxå ha att göra med att jag bor i sthlmskommun där mark är en bristvara...

Herregud....du tänker precis som jag trodde det bara jag var jag som var knäpp

 

[Lillfi]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Herregud....du tänker precis som jag trodde det bara jag var jag som var knäpp

förmodligen skulle man av expertis bli diagnostiserad som neurotisk med tvångsmässig beteendestörning eller nåt liknande...
ojsan nu spårde jag visst ut lite från tråden...

 

[pjok]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

förmodligen skulle man av expertis bli diagnostiserad som neurotisk med tvångsmässig beteendestörning eller nåt liknande...
ojsan nu spårde jag visst ut lite från tråden...

Här har får en proffsig diagnos...

Psykologiskt sett är hästen enligt Freud och Jung ett uttryck för fobier och otämjda instinkter

 

[Lillfi]

Sv: Hur är din relation med ”hästen”?

Här har får en proffsig diagnos...

Psykologiskt sett är hästen enligt Freud och Jung ett uttryck för fobier och otämjda instinkter

Hmm.. Freud var ju knepig en... kanske finns nån annan psykolog genom tiderna som gjort en annan tolkning av hästens betydelse?