Hunduppfostran

iNHALE

Trådstartare
Efter att en väns släkting blivit lite upprörd över hur jag uppfostrar min hund tänkte jag kolla hur alla andra här ser på hunduppfostring.

När jag satt vid datorn så såg jag i ögonvrån hur min 7-månaders hund låg och tuggade på kanten till en matta i hallen. Jag sa till honom verbalt att sluta med en lugn men bestämd röst. När jag sen vände mig tillbaka till datorn hörde jag hur han fortsatte och då gick jag upp och bad honom gå iväg från mattan. Kan man inte uppföra sig får man gå någon annanstans helt enkelt. Jag är en sån som tror på tydliga rätt och fel och hellre säger till hunden tydligt en/två gång-er, än att behöva hålla på och små-fya på den 10-20 ggr innan polletten trillar ned.

Att jag "körde bort" hunden från mattan när han fortsatte tugga på den trots tillsägelse tyckte denna personen inte var okej, han är ju bara en valp och dem ska ju få vara busiga. Absolut är han valp, men dem lär ju sig aldrig rätt och fel om man inte visar dem vad dem får göra och vad dem inte får göra, och att det är en valp rättfärdigar inte vilket beteende som helst. Men denna personen tyckte fortfarande jag var för hård.

Hur ser ni på det här med hunduppfostran? Hur uppfostrar ni era hundar och tycker ni att det fungerar bra? Har ni någon gång blivit kritiserade för ert sätt att uppfostra/tillrättavisa era hundar?
 
Själv sätter jag gränser direkt i vad valpen får och inte får. De reglerna gäller från dag ett och livet ut. I fallet med mattan så hade jag absolut nejat så till vida jag inte tyckte det var okej att hunden skulle få äta mattor resten av sitt liv.
Jag hade dessutom lagt fram något annat att tugga på för att stilla tuggbehovet.
 
Jag skiter blankt i vad folk har för åsikter om hur mina hundar borde vara uppfostrade. Däremot kan jag tycka att det är lite skönt att ibland få feedback på hur jag tränar - det är alltid lätt att bli hemmablind och även orättvis och okunnig kritik kan leda till eftertanke som gör mig till en bättre hundtränare.

Jag låter absolut inte beteenden fortsätta efter att jag bett att de ska upphöra. Antingen avleder jag eller så tar jag bort föremål/flyttar hunden.

Kommandon släcks ut om man inte är konsekvent med att de efterlevs. Hur man väljer att lära in dem är upp till var och en så länge hunden inte far illa.
 
Jag tycker att det är super viktigt för hunden att veta vad som är okej och inte och redan från början sätta gränser. Det tycker jag är viktigt framför allt för hundens egen skull. "Det är inte roligt att få skäll utav matte/husse". - Den känslan hos en hund kan vi som hundägare underlätta ganska mycket. OCH. Alla lär sig inte på en gång, 1 dag, 1 vecka eller 1 månad men själva huvudsaken i att vara rättvis mot sin hund är viktig - För min egen del. Det finns många gånger min hund fått arga blicken FASTÄN att jag inte haft någon "rätt" till det eftersom att jag själv inte lärt eller visat honom att det inte är okej. Sen tycker jag att det är viktigt att vara konsekvent. Finns för många som skäller på sina valpar/hundar typ 10 minuter efter att hysset gjorts.

Vi får hem våran valp imorgon och redan då kommer vi introducera henne för leksakerna. (Introducera = Det enda som kommer ligga framme ungefär). Naturligtvis räknar jag med att mattan kommer smakas på (den hade jag nog också tuggat på om jag var valp) och en hel del annat men då är det "NEJ" och fram med leksak. :)
 
Efter att en väns släkting blivit lite upprörd över hur jag uppfostrar min hund tänkte jag kolla hur alla andra här ser på hunduppfostring.

När jag satt vid datorn så såg jag i ögonvrån hur min 7-månaders hund låg och tuggade på kanten till en matta i hallen. Jag sa till honom verbalt att sluta med en lugn men bestämd röst. När jag sen vände mig tillbaka till datorn hörde jag hur han fortsatte och då gick jag upp och bad honom gå iväg från mattan. Kan man inte uppföra sig får man gå någon annanstans helt enkelt. Jag är en sån som tror på tydliga rätt och fel och hellre säger till hunden tydligt en/två gång-er, än att behöva hålla på och små-fya på den 10-20 ggr innan polletten trillar ned.

Att jag "körde bort" hunden från mattan när han fortsatte tugga på den trots tillsägelse tyckte denna personen inte var okej, han är ju bara en valp och dem ska ju få vara busiga. Absolut är han valp, men dem lär ju sig aldrig rätt och fel om man inte visar dem vad dem får göra och vad dem inte får göra, och att det är en valp rättfärdigar inte vilket beteende som helst. Men denna personen tyckte fortfarande jag var för hård.

Hur ser ni på det här med hunduppfostran? Hur uppfostrar ni era hundar och tycker ni att det fungerar bra? Har ni någon gång blivit kritiserade för ert sätt att uppfostra/tillrättavisa era hundar?

Jag är av den åsikten att har jag sagt något ska det vara så.
Sen håller jag inte på och styr allt hela tiden. Men har jag sagt något så måste jag också se till att det sas "går igenom"(sorry för hästtermer.. men jag är hästtränare och kan inte alls hundord..).
Har jag inte tänkt se till att det jag ber om verkligen efterföljs kan jag lika gärna skita i att säga något alls.
Alltså tror jag på konsekvens och tydlighet.

Mina hundar har alltid funkat fint och varit simpla. De vet vad som gäller och slipper undra och ifrågasätta iom det. Jag tror de mår mycket bättre av en sån relation.
Jag har inte fått synpunkter på hur de hanteras mer än någon okunnig någon gång som typ tycker hundar ska få flänga runt vind för våg och tror att de mår bra av att "få uttrycka sig fritt" även om jag ser superstressade och osunda djur.
Så iom det skiter jag i vad de tycker. Hade ngt hundtränarproffs eller annan duktig människa haft negativa åsikter kanske jag lyssnat mer. ;)
 
Jag fattar inte riktigt vad det var du skulle ha gjort "fel"? :confused:

Menade den här personen att det alls var fel att hunden inte tilläts tugga på mattan, eller var det hur du stoppade beteendet? Jag kan nämligen inte riktigt föreställa mig att någon skulle anse att en hund får göra precis vad den vill fram till någon magisk åldersgräns då den plötsligt ska få regler att hålla sig till, men däremot är det väl rätt vanligt att folk har åsikter på hur man kommunicerar dessa regler till hundarna. Och de åsikterna går åt båda håll, det finns inget magiskt mellanläge där man inte får kritik för att vare sig vara för mjuk eller för hård - snarare får man kritik från båda håll, oavsett vad. Finns alltid 300 i publiken som minsann skulle gjort bättre... :laugh:

Självklart kan man inte låta hunden göra som den vill bara för att den är liten och söt! Är det din första hund? I så fall får du nog se det som en första läxa i hur det är att ha hund: en inbjudan till andra att upplysa dig om att du gör fel. Vänj dig - och jag höll på att lägga till "och sluta lyssna", men jag håller med @Migo om att det faktiskt är bra att fundera på den kritik man får även om det mesta är nonsens. Först fundera, sen strunta i bortåt 90% kanske. :D
 
Jag fattar inte riktigt vad det var du skulle ha gjort "fel"? :confused:

Menade den här personen att det alls var fel att hunden inte tilläts tugga på mattan, eller var det hur du stoppade beteendet? Jag kan nämligen inte riktigt föreställa mig att någon skulle anse att en hund får göra precis vad den vill fram till någon magisk åldersgräns då den plötsligt ska få regler att hålla sig till, men däremot är det väl rätt vanligt att folk har åsikter på hur man kommunicerar dessa regler till hundarna. Och de åsikterna går åt båda håll, det finns inget magiskt mellanläge där man inte får kritik för att vare sig vara för mjuk eller för hård - snarare får man kritik från båda håll, oavsett vad. Finns alltid 300 i publiken som minsann skulle gjort bättre... :laugh:

Självklart kan man inte låta hunden göra som den vill bara för att den är liten och söt! Är det din första hund? I så fall får du nog se det som en första läxa i hur det är att ha hund: en inbjudan till andra att upplysa dig om att du gör fel. Vänj dig - och jag höll på att lägga till "och sluta lyssna", men jag håller med @Migo om att det faktiskt är bra att fundera på den kritik man får även om det mesta är nonsens. Först fundera, sen strunta i bortåt 90% kanske. :D

Det personen opponerade sig emot var att jag tillrättavisade hunden. H*n tycker nämligen att så länge hunden är valp så ska man ha överseende med dåligt beteende och att man inte ska kräva något av hunden innan den är vuxen, ungefär. H*n blev också lite småsned på mig när jag sa åt hunden att han inte fick tugga på julgranen när vi var hos denne personen på middag.

Det är min första egna hund, men vi har haft hund i familjen hela min uppväxt när jag bodde hemma, först BC och nu senast storpudel. Har redan mött en del frågande reaktioner när jag varit ute med hunden och vi mött folk på gatan. Det är en ras som är reserverad mot främmande och valpar/unga hundar kan uppfattas som väldigt blyga, detta har lett en del till att tro att jag skulle vara elak mot hunden och att han helt enkelt är rädd för människor för att jag är elak mot honom. Inte så jäkla kul, men vad gör man.
 
Det personen opponerade sig emot var att jag tillrättavisade hunden. H*n tycker nämligen att så länge hunden är valp så ska man ha överseende med dåligt beteende och att man inte ska kräva något av hunden innan den är vuxen, ungefär. H*n blev också lite småsned på mig när jag sa åt hunden att han inte fick tugga på julgranen när vi var hos denne personen på middag.

Det är min första egna hund, men vi har haft hund i familjen hela min uppväxt när jag bodde hemma, först BC och nu senast storpudel. Har redan mött en del frågande reaktioner när jag varit ute med hunden och vi mött folk på gatan. Det är en ras som är reserverad mot främmande och valpar/unga hundar kan uppfattas som väldigt blyga, detta har lett en del till att tro att jag skulle vara elak mot hunden och att han helt enkelt är rädd för människor för att jag är elak mot honom. Inte så jäkla kul, men vad gör man.


Sånt får man ruska av sig. Min hund hatar regn numer och går då gärna bakom mig, helst med huvudet under min kappa. Senast var drt någon som förfärat utbrast: den där hunden har fått stryk, det syns hur väl som helst.


Jomenvisst.

Man får lära sig att strunta i det, ungefär som när man har småbarn. Alla kommer med råd och åsikter (särskilt folk man inte känner) , ta det som är bra och strunta i resten.
 
Ett "Nej" är ett "Nej" oavsett ålder och att vara busig och utmana det "Nej" som givits, är inte aktuellt i vårt hus.

När hunden är vuxen och fortsätter utmana förbud, är det lika gulligt i din kompis ögon?
Den här sabla idén som verkar råda om att hundar fixar fri uppfostran, gör mig mer än irriterad. Det fungerar dåligt på människor och inte alls på hundar
 
Den här sabla idén som verkar råda om att hundar fixar fri uppfostran, gör mig mer än irriterad.

:confused:
Finns det en sådan idé? Det enda jag upplevt är att en del från "gamla skolan" tror att "mjuka tränare" håller på med någon sorts fri uppfostran, för att regler inte upprätthålls med tryck, men det stämmer ju inte.

Hur funkar det att leva med en hund som inte får några regler? Låter inte kul, ärligt talat. :crazy:
 
detta har lett en del till att tro att jag skulle vara elak mot hunden och att han helt enkelt är rädd för människor för att jag är elak mot honom. Inte så jäkla kul, men vad gör man.

Som sagt, vänjer sig. ;)

Som @Hyacinth skriver, skaffar man en hund eller ett barn så skaffar man samtidigt en "döm mig!"-skylt som man alltid bär med sig sedan. Tydligen. :cautious:

Alla har rätt att ha en åsikt om en och uttrycka den tydligt - dessutom är alla andra bättre än du på att hantera barn/hund. Himla tur att de var där för att rätta till dina (måååååååånga) misstag! :up:

Jag hade kanske hanterat mattuggandet lite annorlunda men jag hade aldrig tillåtit det att fortsätta. (Och nej, det är inte en "jag ser din 'döm mig'-skylt, så nu du!"-kommentar! :laugh: Utan jag menar bara att man kan vara överens om målet oavsett vägen. Eller nåt sånt. :p) Vad har den andra personen för hundar, om några? Hur överlever de ens till vuxen ålder om de får tugga på allt de ser? Det finns massor med spännande saker i ett hem som valpar faktiskt helst inte ska gnaga på - Monster försökte käka upp en väggkontakt tex, kanske jag borde låtit honom fortsätta med det tills han blev vuxen? :laugh:
 
Hur funkar det att leva med en hund som inte får några regler? Låter inte kul, ärligt talat. :crazy:

Det fungerar inte. Då får man en hund som hoppar och biter/nappar i händer, jackor, tröjor eller byxben om den är liten. Man får en hund som ställer sig med tassarna på axlarna och nästan välter omkull en när man hälsar på dem och man får hundar som är så stressade att de ofta anses vara något fel på dem och de avlivas inte sällan innan 3-5 års ålder eftersom de då har bitit något allvarligt. Sen skaffas det gärna en ny hund och nästa hund uppfostras inte heller och så fortsätter det. Det märkliga är att dessa människor ser inte att de på något sätt har skapat problemen utan de har bara haft en enorm otur med sina hundar :meh:
 
:confused:Hur funkar det att leva med en hund som inte får några regler? Låter inte kul, ärligt talat. :crazy:
Påminner om en gammal klasskompis hund som flög på folk som kom in i deras hus, rev i tröjor, byxben, flög upp i soffan och rev folk i håret osv. Jag var där en enda gång och fick nästan min tröja förstörd. Jag är normalt sett inte den som uppfostrar andras hundar då jag hatar när folk försöker göra det mot mig, men den gången hade jag verkligen lust att sätta den hunden på plats så det sjöng om det.
 
Jag fattar inte logiken i att ändra regler efter ålder?

Först en en period av regelsamling A
Så växer valpen och då slängs A och B införs.
Ett tag senare förkasts B och nu gäller C.

Vore jag hund skulle jag blir komplett förvirrad över att få min världsbild ändrad stup i ett.....
 
Tycker väl det är bättre att uppfostra hunden än inte.

Däremot tycker jag att jag har sett alldeles för många som överreagerar på att en liten valp tuggar på mattan/posten/valfri sak, varpå de lyfter hunden i nackskinnet och ruskar om, gärna medan de gapar.
Utan att ha i åtanke i att valpen inte vet bättre/ har minne som en guldfisk i den åldern/ behöver något annat att tugga på/ inte kan lämnas utan uppsikt (då får man faktiskt skylla sig själv). :meh:
 
Det handlar mycket om HUR man gör det tycker jag. En bestämd, vänlig, konsekvent signal är nåt annat än en arg, hård eller vass signal - även om det önskade resultatet är detsamma, i det här fallet att hunden tvingades gå därifrån.

Kanske var det personen reagerade på, din sinnesstämning och energi när du gjorde det.

Hos mig får ingen valp, oavsett ålder, tugga på otillåtna saker. Det leder till korrigering varesej den är 9 veckor eller 9 månader. Däremot måste en valp ha tillgång till nåt annat att tugga på då kanske, en knut kanske hade kunnat vara substitut för en matta, eller en trasa av nåt slag.
 
Jag möter ofta motstånd då jag "daltar" med Alice. Exempel: Det är först nu, efter över ett år tillsammans vi har börjat jobba med Nej. Har inte använt det förut. Har istället avlett beteendet och berömt valet av ett nytt beteende. Nu jobbar vi med att Nej ska betyda precis det. Nej = Det är inte vad du ska pyssla med, vi gör något annat. Eller kanske snarare Nej = titta på mig(avbryt beteendet så hittar vi på något kul.
Jag försöker att inte använda någon form av bestraffning (även om det är svårt ibland) varken psykisk eller fysisk. Utan istället lägga upp saker och ting så Alice inte kan misslyckas. Jobbar helt enkelt belöningsbaserat. Alice ska välja att göra rätt saker, men hon får ju även vet vad som är fel saker. Men inte på ett negativt sätt..

Resultatet av detta är att Alice har gått från att vara ett osäker nervvrak till att ha så mycket sprall och självförtroende i kroppen att hon kan försöka sno leksaker ut fickorna på mig. Men Alice är en speciell individ. Tillsammans med vår hundpsykolog har vi jobbat baklänges. Uppmuntra "dåliga" beteenden osv.
Det är en uppfostransform jag trivs väldigt bra med och Alice verkar må bra av. Och jag har aldrig varit på synkad med en hund förut som jag är med Alice.

För mig är det att mötas i kärlek, respekt och förståelse. För andra är det sjåperi och dalt. Folk får tycka vad de vill. Detta är vad som funkar för mig och min hund.

Ang TS matta hade jag såklart inte heller accepterat det. Nu fick jag Alice som förstörd 1-åring men hon fick direkt veta vad som inte var ett önskat beteende. (om det var typ tugga på saker. Att inte släppa en leksak vid kamp eller dra i kopplet är "dåliga" beteenden som uppmuntras..)
 
Jag möter ofta motstånd då jag "daltar" med Alice. Exempel: Det är först nu, efter över ett år tillsammans vi har börjat jobba med Nej. Har inte använt det förut. Har istället avlett beteendet och berömt valet av ett nytt beteende. Nu jobbar vi med att Nej ska betyda precis det. Nej = Det är inte vad du ska pyssla med, vi gör något annat. Eller kanske snarare Nej = titta på mig(avbryt beteendet så hittar vi på något kul.
Jag försöker att inte använda någon form av bestraffning (även om det är svårt ibland) varken psykisk eller fysisk. Utan istället lägga upp saker och ting så Alice inte kan misslyckas. Jobbar helt enkelt belöningsbaserat. Alice ska välja att göra rätt saker, men hon får ju även vet vad som är fel saker. Men inte på ett negativt sätt..

Resultatet av detta är att Alice har gått från att vara ett osäker nervvrak till att ha så mycket sprall och självförtroende i kroppen att hon kan försöka sno leksaker ut fickorna på mig. Men Alice är en speciell individ. Tillsammans med vår hundpsykolog har vi jobbat baklänges. Uppmuntra "dåliga" beteenden osv.
Det är en uppfostransform jag trivs väldigt bra med och Alice verkar må bra av. Och jag har aldrig varit på synkad med en hund förut som jag är med Alice.

För mig är det att mötas i kärlek, respekt och förståelse. För andra är det sjåperi och dalt. Folk får tycka vad de vill. Detta är vad som funkar för mig och min hund.

Ang TS matta hade jag såklart inte heller accepterat det. Nu fick jag Alice som förstörd 1-åring men hon fick direkt veta vad som inte var ett önskat beteende. (om det var typ tugga på saker. Att inte släppa en leksak vid kamp eller dra i kopplet är "dåliga" beteenden som uppmuntras..)

Tycker denna typ av träningsmetod är betydligt trevligare än folk som tar tag i hundens nackskinn och slänger ner den i golvet för att den gjort något dumt. Det finns så mycket gamla träningsmetoder där man måste vara boss över sin hund och "visa vem som bestämmer".. vad vill man uppnå då? En undersåte till hund? Jag vill i alla fall ha en kompis! En kompis får man om man visar respekt för djuret, inte genom slag och skrik. Givetvis måste man visa gränser hos en valp, men inte nödvändigtvis genom att bråka med den. Ett enkelt nej följt av ett beteendebyte och beröm tycker jag personligen är trevligare.
 
:confused:
Finns det en sådan idé? Det enda jag upplevt är att en del från "gamla skolan" tror att "mjuka tränare" håller på med någon sorts fri uppfostran, för att regler inte upprätthålls med tryck, men det stämmer ju inte.

Jodå den idén lever och frodas i allra högsta grad. Jag träffar ofta på den i egenskap av instruktör.

Det finns många hundägare som tycker att det är "tråkigt och jobbigt med en massa regler". Jag har träffat flera på allmänlydnadskurser. En del går att omvända, en del hoppar av kursen. Man kan inte frälsa alla... :meh:

Sedan brukar jag också, lite politiskt korrekt, säga att om man inte känner till rasen och inte känner till individen så ska man vara lite försiktig med att döma. Jag hade två hundar av samma ras på en allmänlydnad. Ena på mer vara vacker och ligga i soffan-linjer, den andra på jag fixar att jobba 24h-linjer. Jag var tacksam att jag kunde rasen för där det räckte för den ena hundägaren att avleda och använda klicker så fick den andra jobba häcken av sig och ha allvarliga utvecklingssamtal om hur man egentligen betedde sig. Det som funkar för en, fungerar nödvändigtvis inte för någon annan. :idea:
 
Senast ändrad:
Jodå den idén lever och frodas i allra högsta grad. Jag träffar ofta på den i egenskap av instruktör.

Det finns många hundägare som tycker att det är "tråkigt och jobbigt med en massa regler". Jag har träffat flera på allmänlydnadskurser. En del går att omvända, en del hoppar av kursen. Man kan inte frälsa alla... :meh:

Åh, strålande! :banghead:
Jag har såklart träffat på sådana hundägare som @TinyWiny nämner också, som bara misslyckas hela tiden och skyller det på hundarna. Men jag har helt enkelt antagit att det mer handlar om något slags dumhet/lathet, att de helt enkelt inte ids (idts? iddits? bah!) göra jobbet - inte att det fanns något slags tanke bakom. Jag har faktiskt aldrig hört det förespråkas tror jag, att hunden avsiktligt inte ska uppfostras alls. Eller så har jag helt enkelt inte tagit in det... Ännu en sak att uppskatta mänskligheten för! :up: :wtf:
 

Liknande trådar

V
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
10 757
Senast: valpköpare
·
Övr. Hund Vet inte riktigt vad jag vill med detta långa inlägg, för ingen annan kan ju veta, men det kanske hjälper att sortera ut mig själv genom...
2
Svar
21
· Visningar
3 857
Senast: geting
·
Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag...
2 3
Svar
49
· Visningar
7 473
Senast: IngelaH
·
Övr. Hund Jag har läst mycket här och tycker att det verkar finnas många kloka människor här. Hoppas nu på att kunna få stöd och råd i hur jag ska...
Svar
18
· Visningar
5 025
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp