Hundpriser (utbruten från Oseriös avel 2019)

Långt ifrån alla hundar på hundstallet har trauman. De jag känner som sökt har hundvana sedan tidigare och inga barn som kan råka skrämma/leka hårt med hund. De har så många att välja på, skulle uppfödarna ha så många kriterier att kräva så skulle det inte finnas många hundar i Sverige

Hört mycket negativt om importhundarna, att där så kommer de till många som inte har hundvana alls, och de snurrar runt till olika människor när de väl kommit hit... För att personerna som söker är bra på att prata...

Tittar man på Hundstallets hemsida så tycker jag att det är sällan som det är okomplicerade hundar och en hel del kommer från "djurskyddsärende"

Såg i ett avsnitt av Bagges hundar att de oftast inte omplacerar till yngre personer pga få hundar funkar med barn. Även om man inte hade själv så hade många en del barn i sin närhet i form sv vänner, syskon. Det KAN ju vara en förklaring till varför de du känner har blivit bortgallrade om det har funnits andra som passat bättre.

Importhundarna du nämner vet jag inte vilka du menar. Är det gatuhundar du tänker på?

Jag önskar att uppfödare ställde mycket högre krav när de gallrar valpköpare. Själv satt jag heller kvar med valpar än att sälja på chansning.
 
Jag har väldigt svårt för det typiska retrieverflamset, och vill av principskäl inte stödja showaveln, så de går bort.
Vad gäller mental träning så är jag intresserad av både rallylydnad och nosework, eventuellt agility också, så oavsett vad det blir för hund är inte tanken att den bara ska vara promenadsällskap. Men jag kan inte garantera strukturerad träning flera gånger i veckan, speciellt inte i perioder då jag mår sämre. Då får hund vara nöjd med promenader och lite trickträning, typ.
Rasen har föreslagits förut, men terrier och tystlåten är två ord som mig veterligen inte brukar gå ihop så bra. De verkar vara roliga hundar i övrigt men just ljudnivån är en av sakerna som jag absolut inte kan kompromissa med.

Intrycket jag har fått av att titta runt är att väldigt många uppfödare vill prata i telefon med en åtminstone någon gång innan de bestämmer om man får ställa sig på kö, vissa är t o m så att de skriver rätt ut på hemsidan att om du är intresserad så ringer du, underförstått att man är sämre sorten om man inte kan med telefonsamtal. Så jag gör som jag brukar och förutsätter det värsta, dvs att alla är så.

Fetstil 1: Du har varit inne på storpudel som jag förstår det. På vilket sätt är de, eller för den delen många av sällskapshundarna, mindre "showavlade" än labrador? Utställningsmeriter är avelsurval är nog lika förekommande där som inom delade raser.

Pudeln är i grunden en vattenapportör som numera definieras som sällskapshund. Den är också en populär utställningshund, men det är svårt att ställa pudel och jag gissar att den absolut största delen av de valpar som föds blir (aktiva) sällskapshundar. Om du avlar gäller endast utställningsmerit för att få med kullen på rasklubbens valpförmedling (jag har inte tittat på hälsotester utan talar nu endast om meriter).

Labrador är en apporterande hund där det finns jaktliga linjer. Majoriteten av den population som inte avlas för jakt blir (aktiva) sällskapshundar. En del ställs ut, men de flesta inte. För att få med en kull på valphänvisningen finns möjlighet att "kvala in" kombinationen genom antingen utställnings- eller jaktmerit eller en kombination av bägge och då krävs lägre kvalitetspris än om hundarna enbart är utställnings- eller jaktmeriterade.

Vilken är den avgörande skillnaden som gör att det ena inte bör stödjas men det andra är, som jag har förstått det:), ok?

Fetstil 2: Jag tror inte majoriteten av de uppfödare som vill ha telefonsamtal som första kontakt vill de för att de värderar för dem okända människor på det sättet. Alla är inte så flyhänta vid tangentborden. För en del tar det väldigt lång tid att skriva ett enkelt mail, andra kan ha problem med stavning och språk, många får en uppsjö mail och det är lätt att tappa bort de seriösa bland väldigt många som inte egentligen är ute efter valp eller inte lämpliga och sedan tillkommer tidsfaktorn. En hel del tycker inte att de har tiden att lägga på att svara på mail helt enkelt.

Att dessas personer skriver på hemsidan att de vill ha telefon som första kontakt måste ju vara bra? Jag tycker det är rimligt att förutsätta att de som inte gått ut med det är helt ok med mailkontakt.


 
Tittar man på Hundstallets hemsida så tycker jag att det är sällan som det är okomplicerade hundar och en hel del kommer från "djurskyddsärende"

Såg i ett avsnitt av Bagges hundar att de oftast inte omplacerar till yngre personer pga få hundar funkar med barn. Även om man inte hade själv så hade många en del barn i sin närhet i form sv vänner, syskon. Det KAN ju vara en förklaring till varför de du känner har blivit bortgallrade om det har funnits andra som passat bättre.

Importhundarna du nämner vet jag inte vilka du menar. Är det gatuhundar du tänker på?

Jag önskar att uppfödare ställde mycket högre krav när de gallrar valpköpare. Själv satt jag heller kvar med valpar än att sälja på chansning.

Bagges hundar är ju en lång reklamfilm, han har ju flera hundar men skulle inte alls komma upp i deras standard, men, vi får vara oense.
Vännerna har fått napp genom att sätta upp lapp hos veterinärerna, och då fått tag i hundar den vägen.
De har haft råd att köpa valpar, det är inte det, utan gillar vuxna hundar mer, även om de har problem s a s.

Det är gatuhundar jag menade med import..
 
Bagges hundar är ju en lång reklamfilm, han har ju flera hundar men skulle inte alls komma upp i deras standard, men, vi får vara oense.
Vännerna har fått napp genom att sätta upp lapp hos veterinärerna, och då fått tag i hundar den vägen.
De har haft råd att köpa valpar, det är inte det, utan gillar vuxna hundar mer, även om de har problem s a s.

Det är gatuhundar jag menade med import..
Nu nämnde jag inget om Bagge själv osv men personalen förklarar en del vettiga saker emellan lullulletvsom förklarar hur organisationen funkar.
 
Fetstil 1: Du har varit inne på storpudel som jag förstår det. På vilket sätt är de, eller för den delen många av sällskapshundarna, mindre "showavlade" än labrador? Utställningsmeriter är avelsurval är nog lika förekommande där som inom delade raser.

Jag skulle ha förtydligat att så som utställningsidealet ser ut för labbar så är det åt kategorin "exteriört extremt", något jag absolut inte vill ge pengar till. Av samma skäl går trubbnosar och liknande bort. Att det är dåligt med meriter utom utställning på väldigt många raser är en helt annan diskussion som jag inte tänker ta här, förutom att klargöra att jag själv har noll intresse av att någonsin ställa och därför struntar blankt i om hundar har showtitlar eller inte.

Resten orkar jag inte ens bemöta, vet inte vad det är du förväntar dig för typ av svar egentligen.
 
Jag skulle ha förtydligat att så som utställningsidealet ser ut för labbar så är det åt kategorin "exteriört extremt", något jag absolut inte vill ge pengar till. Av samma skäl går trubbnosar och liknande bort. Att det är dåligt med meriter utom utställning på väldigt många raser är en helt annan diskussion som jag inte tänker ta här, förutom att klargöra att jag själv har noll intresse av att någonsin ställa och därför struntar blankt i om hundar har showtitlar eller inte.

Resten orkar jag inte ens bemöta, vet inte vad det är du förväntar dig för typ av svar egentligen.

Tycker det finns flera lite mer ovanliga raser dom skulle passa dig bra. Du skrev tidigare att Terriers är skälliga det håller jag inte med om, en softis tex skulle kunna passa dig perfekt även ekonomiskt även bedlingtonterrier är en trevlig lite ovanlig ras.
Många pudlar har nära till skall även dom stora :)
 
Vad gäller hjälp att ta kontakt så vore det uppskattat men jag tvivlar på att det kommer göra någon skillnad, snarare tror jag att många uppfödare undrar vad man är för tomte egentligen som inte själv ringer. :( Jag vill inte gärna lägga korten på bordet vad gäller min diagnos eftersom jag haft tråkiga erfarenheter förut, det går så snabbt att bli utdömd.
Jag tror att du är onödigt negativ på den punkten.

En NT som lägger fram både det speciella behovet, och dina hund-kvaliteter, på ett NT-aktigt sätt kan tänkas nå fram bättre pga. den sociala smidighet och anpassning till mottagande personen som de kan lägga till .

De som riktigt tomte-stämplar skulle göra det oavsett, men du slipper den psykiska påfrestningen av samtalet. Alla andra, som absolut är merparten, behöver inte alls ta det som negativt att ha hjälp vid första kontakten.

Det behöver inte göras utlämnande. Kan vara i svepande ordalag av typen "har svårt att ringa själv" och lämna öppet för vad som helst mellan nattarbete och hörselskada.
 
Vad gäller hjälp att ta kontakt så vore det uppskattat men jag tvivlar på att det kommer göra någon skillnad, snarare tror jag att många uppfödare undrar vad man är för tomte egentligen som inte själv ringer. :( Jag vill inte gärna lägga korten på bordet vad gäller min diagnos eftersom jag haft tråkiga erfarenheter förut, det går så snabbt att bli utdömd.
Jag hade inte haft något emot om någon annan ringt mig som uppfödare åt dig om jag fått en förklaring. Vet flera uppfödare i min ras som inte heller skulle ha något emot det. Själv sålde jag 2 valpar från min kull efter enbart kommunikation i skrift så jag tror absolut att du kan hitta din hund.
 
@Myrten, @Dentaku och eventuella övriga som har input:

Jag har inte ens sagt att jag tänker köpa valp, var det otydligt så lutar det just nu nog mer mot omplacering eftersom jag är så förbannat grinig med hur hunden ska vara. Sen hur det ska gå till att hitta en vettig är ett helt annat kapitel.

Ska vi gå igenom kraven igen: funka med andra djur eftersom jag har katt, tystlåten eftersom jag är ljudkänslig och då speciellt mot skällande, klarar varierande aktivitetsnivå eftersom mitt mående är svajigt, någorlunda enkel att få rumsren och lära in grundlydnad så att vardagsrutinerna kommer på plats utan för mycket slit. Will to please vore uppskattat men det finns ju olika grader, jag behöver inte en lydnadstjärna, bara en som är någorlunda samarbetsvillig. Kunna gå lös är inte ett absolut krav men visst vore det ett plus. Så även lättskött päls men det verkar vara någon grad av frisering som krävs på majoriteten av sällskapsraserna, så där får jag nog bita i det sura äpplet.

Jag har redan gått igenom de uppfödare som finns inom mitt närområde ett antal gånger och det finns knappt några kvar att välja på av de raser som bör vara passande, om jag inte helt missat någon alltså. Flera har redan fallit bort för att det jag hittat i Avelsdata inte har varit rolig läsning, andra för att de är fullbokade, och några för att de är väldigt bestämda med hur man tar kontakt. Därför är jag enormt trött, det känns som att det är lika mycket skit att sålla igenom oavsett om det är renras eller blandras, huvudskillnaden är att hos renraserna så kan man få det svart på vitt.

Vad gäller hjälp att ta kontakt så vore det uppskattat men jag tvivlar på att det kommer göra någon skillnad, snarare tror jag att många uppfödare undrar vad man är för tomte egentligen som inte själv ringer. :( Jag vill inte gärna lägga korten på bordet vad gäller min diagnos eftersom jag haft tråkiga erfarenheter förut, det går så snabbt att bli utdömd.

Jag har sålt till hem där köparen pga npf haft både familjemedlem och assistent med sig. Hunden hamnade i helt rätt hem, ägarens npf påverkar inte hens förmåga att vara en god hundägare!
 
Men är fetma, lös hud och stank utställningsidealet? Jag fattar inte :confused: Klart man inte skall ha en Labrador om man inte vill, men jag tycker även de ur utställningslinjerna är ganska okej. Sämre hundval kan man göra.
 
Fetma, på tok för grova, lös hud, för att inte tala om stanken. Aldrig varit med om mer illaluktande utställningsringar. Gissar det är för att ägarna ständigt sprejar hunden med vatten för att den ska se "glansig" ut.
Haha exakt det jag såg på utställning också!

Och jag är ingen utställnings, eller ens hundmänniska, men reagerade verkligen på det. Alla labbar var verkligen feta. Helt fyrkantiga.
Samma sak med bulldog där "kraftigt byggd" verkar betyda TJOCK
 
@Myrten, @Dentaku och eventuella övriga som har input:

Jag har inte ens sagt att jag tänker köpa valp, var det otydligt så lutar det just nu nog mer mot omplacering eftersom jag är så förbannat grinig med hur hunden ska vara. Sen hur det ska gå till att hitta en vettig är ett helt annat kapitel.

Ska vi gå igenom kraven igen: funka med andra djur eftersom jag har katt, tystlåten eftersom jag är ljudkänslig och då speciellt mot skällande, klarar varierande aktivitetsnivå eftersom mitt mående är svajigt, någorlunda enkel att få rumsren och lära in grundlydnad så att vardagsrutinerna kommer på plats utan för mycket slit. Will to please vore uppskattat men det finns ju olika grader, jag behöver inte en lydnadstjärna, bara en som är någorlunda samarbetsvillig. Kunna gå lös är inte ett absolut krav men visst vore det ett plus. Så även lättskött päls men det verkar vara någon grad av frisering som krävs på majoriteten av sällskapsraserna, så där får jag nog bita i det sura äpplet.

Jag har redan gått igenom de uppfödare som finns inom mitt närområde ett antal gånger och det finns knappt några kvar att välja på av de raser som bör vara passande, om jag inte helt missat någon alltså. Flera har redan fallit bort för att det jag hittat i Avelsdata inte har varit rolig läsning, andra för att de är fullbokade, och några för att de är väldigt bestämda med hur man tar kontakt. Därför är jag enormt trött, det känns som att det är lika mycket skit att sålla igenom oavsett om det är renras eller blandras, huvudskillnaden är att hos renraserna så kan man få det svart på vitt.

Vad gäller hjälp att ta kontakt så vore det uppskattat men jag tvivlar på att det kommer göra någon skillnad, snarare tror jag att många uppfödare undrar vad man är för tomte egentligen som inte själv ringer. :( Jag vill inte gärna lägga korten på bordet vad gäller min diagnos eftersom jag haft tråkiga erfarenheter förut, det går så snabbt att bli utdömd.
Om "kunna gå lös" bara är ett plus, då låter det som om hunden bara ska fungera med katter inomhus? Det gör de allra flesta hundar, även mina jaktidioter till vinthundar och det är inte(!) ett dugg ovanligt att vinthundar bor med katter just för att det inomhus brukar fungera hur bra som helst. Det är först när katterna springer utomhus som det blir problem. Vinthundarna är ju annars generellt sett tysta, har lättskött päls, går att träna lite allt möjligt med och lätta i vardagen. Sedan är de olika vinthundsraserna olika, finns ju de som passar en bättre och sämre. Jag har saluki, men trots min enorma kärlek till vinthundar så finns det ett flertal vinthundsraser jag aldrig ens kan tänka mig.
 
Om "kunna gå lös" bara är ett plus, då låter det som om hunden bara ska fungera med katter inomhus? Det gör de allra flesta hundar, även mina jaktidioter till vinthundar och det är inte(!) ett dugg ovanligt att vinthundar bor med katter just för att det inomhus brukar fungera hur bra som helst. Det är först när katterna springer utomhus som det blir problem. Vinthundarna är ju annars generellt sett tysta, har lättskött päls, går att träna lite allt möjligt med och lätta i vardagen. Sedan är de olika vinthundsraserna olika, finns ju de som passar en bättre och sämre. Jag har saluki, men trots min enorma kärlek till vinthundar så finns det ett flertal vinthundsraser jag aldrig ens kan tänka mig.

Vi har ju vår första vinthund någonsin nu och visst, whippet anses väl vara en av de "enklaste" vinthundsraserna, men det är ju också därför vi valde den - efter typ 30 år med brukshundar så kanske det hade blivit för bra med nån av de mer "vinthundiga" raserna, eller hur man ska säga.

Och vilken fantastisk liten hund vi fått! Han är verkligen så okomplicerad, lättsam, glad och positiv. Enda gången han skäller är när jag kör värsta kvällsbuset med honom men det är ju för att jag jagar upp honom medvetet. ;) Sen "joddlar" han en del när han blir glad eller vill kommunicera något, men det är mer som ett "gurglande" och inte alls skarpt eller högt. Han är godisglad och tokig i kamplek, hittills har han varit väldigt samarbetsvillig och verkligen tigger om att vi ska göra saker, det hade jag kanske inte riktigt väntat mig.

Han är en verkligen en himla trevlig hund på alla sätt och vis. Nu har vi förvisso möjlighet att låta honom springa lös så gott som dagligen, antingen inomhus eller ute (ej inhägnat men 1 hektar gräsplan verkar räcka bra ändå) så jag vet inte riktigt hur det blir om man inte kan ge dem det.

Jag har mina misstankar om att det kommer att bli fler whippets här i huset, både husse och jag är helsålda, även om jag också kommer att vilja ha en beauceron till framöver.
 
Om "kunna gå lös" bara är ett plus, då låter det som om hunden bara ska fungera med katter inomhus? Det gör de allra flesta hundar, även mina jaktidioter till vinthundar och det är inte(!) ett dugg ovanligt att vinthundar bor med katter just för att det inomhus brukar fungera hur bra som helst. Det är först när katterna springer utomhus som det blir problem. Vinthundarna är ju annars generellt sett tysta, har lättskött päls, går att träna lite allt möjligt med och lätta i vardagen. Sedan är de olika vinthundsraserna olika, finns ju de som passar en bättre och sämre. Jag har saluki, men trots min enorma kärlek till vinthundar så finns det ett flertal vinthundsraser jag aldrig ens kan tänka mig.

Katten är en utekatt så riktigt så enkelt är det inte, tyvärr. Visst, det går säkert att lösa det också genom att aldrig släppa ut dem samtidigt, men med tanke på att katten älskar att vara ute och gärna tar sig en rusch på tomten så känns det inte så roande att behöva passa på både honom och hunden i hela deras liv. Klart att risken finns oavsett ras, men spontant känns den större när det rör sig om hundar som är avlade för att jaga med synen och springa jävligt fort.

Nu blir jag nyfiken. Vad är det som är extremt på utställningslabbarna?

Samma som redan nämnts i tråden - grova och övergödda hundar med massa lös hud. Jag har besökt en uppfödare av just showlabbar tidigare som valpspekulant och då hen berättade att hanarna förväntades väga runt 40 kg som vuxna så var det som en kalldusch. Visst att man själv styr hundens vikt osv, men hallå... Jag upplever dem också som sämre mentalt, visserligen snälla men mycket flams och trögjobbade, inte tilltalande alls.
 
Samma som redan nämnts i tråden - grova och övergödda hundar med massa lös hud. Jag har besökt en uppfödare av just showlabbar tidigare som valpspekulant och då hen berättade att hanarna förväntades väga runt 40 kg som vuxna så var det som en kalldusch. Visst att man själv styr hundens vikt osv, men hallå... Jag upplever dem också som sämre mentalt, visserligen snälla men mycket flams och trögjobbade, inte tilltalande alls.
Okej, men man behöver ju inte övergöda dom, om man inte skall ställa ut. Min är slank och med tydligt synliga muskler men det blir ju en del kilometer skogsvandring per dag. Men okej för den lösa huden, min har ju lite sånt på halsen och det är väl inte hennes vackraste sida. Men jämfört med mastiffer och liknande är det nästan ingenting. Sedan mentalt vet jag inte riktigt, min har väl sina goda och mindre goda sidor antar jag. Om nu min räknas som showlabb, men det sägs att det inte finns några bruna jaktlabbar.
 
Priset på min ras har inte påverkats av corona men har ju ett relativt högt pris redan. De kostar 23’-25’.
Blir förvånad över hur ”billiga” andra storväxta raser är. Tex GD verkar ligga mellan 17’-20’ i pris.
Du har väl broholmer om jag minns rätt? Betydligt svårare att få tag på en sån, väl.. (mer sällsynt!)
 

Liknande trådar

Hundträning Jag tränar mycket med båda grabbarna tillsammans, försöker ha tid med båda varje gång vi tränar och sen egentid vilket egentligen mest...
Svar
14
· Visningar
792
Senast: Lillefrun
·
Hundträning Jag funderar på att kanske prova att tävla i Teamwork to music. Har tränat mycket med båda två, hela tiden egentligen men mycket mer...
Svar
13
· Visningar
1 106
Senast: Silver Girl
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp