Hunden som hjälp

[millansnillan]

Läste den där våldtäcktstråden på ÄU eller senior.
Då kom jag att tänka på:
Känner ni er säkrare ute när ni har hunden med?
Har ni lärt hunden något som "Håll fast", "Attack" ifall något skulle hända?



1.Själv kan jag ärligt säga att ja, jag känner mig mycket säkrare när jag är ute med hunden. Visst, han är en cockerspaniel och än så länge bara ca 7 månader. Men jag vet att händer något, då så skäller han. Det skulle dra uppmärksamhet till det som hände. Jag tror dessutom att ifall något skulle hända mig så skulle han nog inte tveka till att bita.
Dessutom siktar de antagligen på tjejer som är helt ensamna. Även om Ludwig är liten så är han en hund (chihuahua tror jag inte skulle hjälpa så mycket, men medelstora hundar och över tror jag inger någorlunda respekt).
2. Jag har funderat på att lära Ludwig en del saker som kan komma till använding. Vi ska flytta till ett ganska folktomt men ändå bebott område där många slingervägar och mörka gator finns.
Har funderat på "Attack!" Ludwig ska inte attackera på det här ordet utan bara morra och skälla. Att förövaren hör att man ber hunden att attackera och att hunden sedan börjar bete sig hotfullt borde vara skräckinjagande.
Är det överdrivet att lära hunden att skrämmas på kommando? Det borde vara mycket som kan gå fel i inlärningen. Men egentligen så borde det vara som ett vanligt "hjälp"kommando.
Jag har genom att säga "Hem" varje gång vi vänder hemmåt lärt Ludwig att han ska gå hem, han följer då spåren hem. Mkt användbart om man går vilse. Det är inte fullt inlärt en men en bra bit påväg.


Har ni tänkt på det här?



(Hoppas det inte blir två trådar)

 

[heineken]

Sv: Hunden som hjälp

Jag känner mig säkrare när jag har hunden med. Jag är så mörkrädd, så jag går inte en meter utan honom på kvällarna..

Jag har inte lärt honom några sådana kommandon, men han är väldigt vaktig i sig själv.

Om jag är lugn så är han världens gulligaste vovve och blir bara glad när det kommer fram någon, men om jag är osäker visar han vääädligt tydligt att det inte är någon bra ide att komma för nära..

Skulle det hända något så vet jag att han inte skulle tveka en sekund att sitta fast i armen på någon.

Jag har en schäfer på 4 år.

 

[Bebben]

Sv: Hunden som hjälp

Jag känner mig säker med min hund ute, ja. Vart jag än går, och oavsett av dygnets tidpunkt så skulle han bita. Och det utan större provokation, det behövs bara att någon försöker ta på honom hotande eller tränga sig på.
Därför har jag inte med honom till stan och liknande, men där går jag heller inte själv på kvällen/natten ändå.

Jag har en Fila Brasileiro på 6 år.

 

[Tippan]

Sv: Hunden som hjälp

När jag har den ena hunden med så är det lite läskigt. Usch, då går jag inte långt.

Men går jag med den andra så är jag dummodig nästan. Henne litar jag på till 100%. Jag har inte behövt lära henne någonting, hon har redan så mycket i sig. Kortar jag upp kopplet och blir nervös när vi möter någon så reser hon ragg och morrar. Huga va? Sen vet jag att hon försvarar med tänderna också om det behövs. Men först så är hon läskig och morrar, skäller, gör utfall och visar alla tänder, så det behövs nog en modig människa för att komma fram till oss...

 

[Milosari]

Sv: Hunden som hjälp

jag tror jag är för dum för att vara rädd och ränner runt helt själv på nätterna utan minsta oro. är jag ute med hundarna är det nog bara självmordskandidater som hade försökt hoppa på mig. jag kan inte med säkerhet säga att de hade försvarat mig, men jag tror ändå att M hade ilsknat till.

jag tror man ska vara väldigt försiktig med att träna in aggressivitet mot människor. sånt ska bara proffs syssla med.

 

[Bonetta]

Sv: Hunden som hjälp

Visst känner jag mig säkrare när hunden är med!
Har faktiskt varit med om en händelse där jag i efterhand insåg att om jag varit själv hade det förmodligen hänt ngt otäckt. En bil passerade mig när hundarna inte syntes (det var mörkt, inte under gatulykta, hundarna svarta nere i diket och bilen kom bakifrån vilket ledde till att deras reflexer inte syntes). Lite längre fram stannade bilen på en parkering och en karl står på parkeringen och stirrar stint mot mig ute på vägen, bilen rullar litegrann fortfarande. Jag tyckte det var konstigt att de skulle dit - fanns liksom ingen anledning till det...
Hundarna reagerade väldigt fientligt, det som gjorde det riktigt läskigt var att även den hunden som inte är min reagerade vilket är väldigt ovanligt - han är inte vaktig alls medans min är det. Vi gick helt sonika därifrån - tror dock att min räddning var att jag hade två stora, svarta hundar som blåste upp sig med mig.

OBS - jag gav inget kommando, utan hundarna reagerade före mig.. Det var bla det som gjorde det så otäckt.

Dock skulle jag inte våga mig på att träna in aggressiva kommandon, det överlåter jag till proffs. Kanske att vi (hunden och jag) kan lära oss en dag, men det ska i såna fall vara under sträng ledning av erfaren instruktör. Jag inser mina begränsningar - vad göra om det slår över? Nä, jag tror att det hittills räcker med att han instinktivt försvarar mig, det ser nog så läskigt ut för de flesta.

 

[mimmipigg]

Sv: Hunden som hjälp

Den gången det "krisar till sig" är nog de flesta hundar livsfarliga. Glömmer aldrig min tervtik som inte ens kom fram och hälsade när det kom folk. Men den gång när en försäljare med dålig karma försökte kränga dammsugare till mig med hotfull röst fick jag reda på att jag hade en vakthund! Jag blev faktiskt rädd själv för den reaktion som min egen jycke visade. Hade killen andats aning för högt hade hon huggit och jag tror inte att det skulle blivit bara ett hugg.
Vorstehn jag har nu skulle nog tugga också.

 

[Minerva]

Sv: Hunden som hjälp

Jag har en Fila Brasileiro på 6 år.

Men gud! har du ingen bild på din hund? vore skojj å se du kan ju pm:a om du har lust

 

[Meibla]

Sv: Hunden som hjälp

Jag känner mej mkt säkrare när jag har hunden med mej. Han är väldigt vaktig av sej. Speciellt när det är mörkt ute, och när vi möter killar/män. Han skulle inte tveka en sekund att bita om någon hotar mej.
Apropå det, så var vi ute i måndags kväll och gick på en cykelbana där det inte finns några lampor öht och där det är skog på båda sidorna.. där kom mitt ex gående bakom oss, jag såg inte att det var han, och det gjorde tydligen inte Mulle heller, för han sprang runt i dikena och badade i lerpölar , men iaf.. när han kom ikapp oss och råkade putta till mej (vi är inte direkt vänner och det var inte en vänskaplig knuff och jag skrek väl lite ). Sen såg jag bara en hund som flög upp ur diket och satt fast i armen på honom. Mulle har tidigare vart livrädd för honom och bara krypit ihop så fort han kommer i närheten, men nu verkade han inte bry sej om nåt annat än sin matte.


Har aldrig tränat in några sådana kommandon på honom, och skulle aldrig få för mej att göra det. Risken att det slår slint totalt i huvudet på honom är väldigt stor . (nu har det iofs redan slått slint i skallen på honom ändå, men vill inte att det blir värre)

 

[Mixie]

Sv: Hunden som hjälp

Jag har aldrig känt obehag när jag har varit ute i mörkret, men det känns ju alltid mycket bätter med hunden/hundarna ned sig.
Min Greyhounds hanne blåser upp sig lite till om det skulle vara någon som kommer e mot mig kvällstid. Många blir dock rädda när vi leker för han morrar och skäller då.

 

[Vaccan]

Sv: Hunden som hjälp

Det känns onekligen bättre att gå ute i mörkret när skuggorna fladdrar när man har en 70 kilos hund i andra änden av snöret ja
Fast å andra sidan skulle jag inte gå ut om det inte vore för henne endå.
Vad hon skulle göra vid eventuell attack vet jag däremot inte, förmodligen skälla litegrann och ynka och inte förstå vad jag gör för något -hon är så snäll så att det är löjligt och Njuffar ska ju inte ha någon skärpa att tala om heller.
Så risken är att jag blir våldtagen med hunden skällandes bredvid, iofs så är hon ganska haj på det här med att sitta i knä, sätter man sig på golvet så ska hon i knät, samma sak om man lägger sig på golvet, då sätter hon sig på en.. så hon kanske plattar till förövaren med sin breda häck

Men förövaren vet ju inte det, de kanske tror att hon är en jättestor kamphund med inbyggd kulspruta *vad lycklig jag skulle vara då*.

 

[Constrictor]

Sv: Hunden som hjälp

Är iofs kille, men det känns ändå bättre när man går i de "sämre" områdena i Malmö med hund.. (var iofs länge sedan).

Vissa våldtäcktsmän är av invandrarbakgrund, är de muslimer är hunden "oren" och blir de bitna är det "kört" sen spelar det ingen roll vad det är för hund. Alla hundar är enl. dem lika "smutsiga".

(P.s jag är INTE rasist, detta är bara ren fakta)

Funderar på att skaffa mig en Boerboel.. Lugn och trygg hund.. Har f.n. en Tysk jaktterrier och en Vit Schäfer.

 

[Glimfeather]

Sv: Hunden som hjälp

Jag är nästan aldrig ute och går utan mina hundar. Har två medelstora/stora hundar. Den ene skulle nog inte tveka till attförsvara mig ifall det skulle vara nödvändigt opch det skulle troligen inte den andre heller. Den äldre hunden är väldigt misstänksam och morrar ofta på folk han inte känner. Så ja, jag känner mig mcyket tryggare med dem. Jag känner mig faktiskt helt trygg!

 

[whipsy]

Sv: Hunden som hjälp

Nu är jag ju inte direkt rädd av mig, kanske jag är för dum för det så jag promenerar lika glatt runt utan hundarna, men OM någon skulle hoppa på mig så hade de nog fått med Vester och Nicke att göra.
Det är ju knappast några tuffa vakthundar, whippet och greyhound, men skulle inte tveka att försvara mig om det verkligen gällde, det är jag säker på.
Att försöka lära de en massa "attack/anfalls-kommandon" skulle jag aldrig göra, dels för att jag inte på långa vägar har den rätta kunskapen att hantera det och dels för att mina killar nog inte orkar lära sig en massa nya och ,ur deras synpunkt, onödiga saker :smirk: .

 

[moe]

Sv: Hunden som hjälp

Klart jag känner mig tryggare med någon av hundarna än utan. Men jag tycker det känns ganska onödigt att lära in några kommandon då jag är rätt säker på att mina hundar skulle försvara mig om jag skulle hamna i en obehaglig situation (typ bli påhoppad o.s.v.).

 

[Isa_79]

Sv: Hunden som hjälp

Min förra hund lärde jag att hälsa fritt med kommandot "bit henne/honom". Låter hemskt, men det var praktiskt om man ville skrämma bort folk. *typ storasystrar*

Nuvarande hundar har jag väl egentligen inte lärt mer än att "pass" betyder att det är något som stör mig som jag vill att de ska vara uppmärksamma på. Tycker att grabbarna reagerar korrekt av sig själva bara jag låter dem.

Bor i ett sk. fint område, men där kan ändå vara obehagligt när det är mörkt. En situation där äldste hunden imponerade starkt var när ett Riktigt obehagligt fyllo närmade sig alldeles när vi skulle in genom porten mitt i natten. Min lille 12-kilos bebis var fullständigt "tokig" och slängde sig i kopplet och såg hur otäck ut som helst. För att tystna helt och vifta på svansen när porten stängts och fyllot gjort en snabb undanmanöver. Kopplet sträcktes aldrig. Aggressionen han visade var helt kontrollerad. Inte utan att jag var stolt.

// Isa

 

[FT_ryttare]

Sv: Hunden som hjälp

knapplån.

jag är sällan ute på kvällarna o inte spec. orolig här hemma.. mitt ute i skogen.

me helt klart e jag säkrare med hunden o tror att han inger respekt..Grand danois på 60 kg.
däremot så e jag tveksam till att han skulle göra något mot någon..möjligtvis om han blev hotad men så l änge de finns ytor att springa på så skulle han bara springa iväg.. om jag blir attackerad så kanske han skulle göra något.. vet faktiskt inte..
han tycker ju om o sitta i knä o man kan inte sitta /ligga på golvet utan honom på sig

 

[Enya]

Sv: Hunden som hjälp

Har en 5 årig stor dobermann och en valp på 7 månader. Valpen har precis fått den riktig dobermannnröst så nu låter båda vovvarna "farligt" när de skäller

Men jag vet inte om de skulle göra något. Har aldrig suttit i situationen att det har behövts, men de är en trygghet att gå med även om jag borr mitt ute i ingenstans.