Hunden ignorerar mig!

[Sandra78]

Eller i hjärtat känns det ju som "hunden tycker inte om mig"... Hur som helst, vi har en tik, 4 år, som alltid har varit en go och glad tjej. Inte någon extrem vilja att vara till lags på lydnadsplanen (har dock gott att lösa med frolic), men hon har alltid varit väldigt mycket flockdjur, gillat att vara med.

Nu fick vi barn i december, och sedan dess har hunden börjat ignorera mig, och jag tycker det blir värre. Självklart förstår jag att hon kan känna sig bortstött, men vi har försökt förebygga det, hon har fått vara med med bebisen, jag har försökt hitta på saker med henne när bebis sover (träna i vardagsrummet) och från att bebis var två veckor har jag jag sett till att vi går ut bara jag och hunden så gott som varje dag. Plus att jag alltid har henne med när jag går ut med bebis i vagnen.

Tidigare har hunden tex gillat att komma upp i sängen en stund och bli klappad, men nu kliver hon bara upp när husse är ensam där, oavsett vem som lockar på henne.
Träna lydnad känns ju helt uteslutet, även om jag dinglar en bit fläskfilé framför nosen på henne får jag inte någon entusiasm, hon gör det hon ska men inget mer.
Tränar husse med henne är hon som vanligt.

Vad gör man? Jag funderade på att anmäla oss till en kurs i rallylydnad, för att göra något nytt och ha lite kul tillsammans, vad tror ni om det?

 

[Lena Furberg]

Sv: Hunden ignorerar mig!

Klart du ska gå kurs!!! Anmäl dig/er bums!
Vilken ras är din hund?

 

[Sandra78]

Sv: Hunden ignorerar mig!

Är väldigt sugen på det! Egentligen var ju målet att äntligen komma ut och tävla Lydnadsklass 1 i vår men med tanke på vår obefintliga kommunikation känns det inte som någon idé. Så därför tänkte jag prova på något helt nytt, och rallylydnad känns ju som något som borde vara bra för samarbetet.
Det som får mig att tveka är att jag inte alls känner till instruktören, men jag ska lyssna runt lite.
Det är en rottweiler som vi har

 

[Shark]

Sv: Hunden ignorerar mig!

Jag går en kontaktkurs nu och ngt sådant skulle jag rekommendera dig. Där tränar vi på kontakten mellan hund-förare. Har man en svårmotiverad hund ja då jäklar får man jobba helt enkelt. Vi springer runt som en flock apor för att få fart och kontakt med våra hundar. Och det är ju egentligen det enda sättet, att se till att vara den roligaste häftigaste grejen i världen för din hund. Utan kontakt kan du inte ha minsta krav på din hund. Våra instruktörer poängterar hela tiden, har du ingen kontakt med din hund kan du inte ens be den sitta.
Denna kursen har varit så himla bra för mig som sätter mkt krav på mig och hund, allt ska vara perfekt.. Men det har släppt helt nu, jag skiter i om hunden studsar jämfota brevid mig vid fotgående, den är GLAD och har all energi riktad mot mig. Även om fotgåendet inte blir korrekt så kan man ist få ett helt fantastiskt sättande med sådan fokus på dig från hunden.
Jobbar man såhär så får man en hund som kommer tänka, WOW!! Vad ska vi göra nu?!?! Vi kör korta träningspass med allt, delar upp varje moment i små bitar, om hunden tex gör ett rakt fint sättande så är det FEST!
Skulle vi belöna med ett bra och en godis så skulle instruktörerna va på oss direkt. Det är fram med leksak och röja loss ordentligt som gäller. I början så var min hund iaf lite sisådär till denna metod, hon förstod inte alls varför matte va så knäpp. Men nu taggar hon igång direkt och är på allerten hela tiden.
Blir något fel så vänder man helt om och taggar upp hunden igen, vilket gör att den aldrig uppfattar att den gör fel, rörelse hela tiden och galet beröm så fort det blir rätt.

Detta har till och med funkat på min kompis 8 åriga hund som på våran hundutbildning i skolan satt mitt på plan och luktade i luften medans kompisen låg på marken och kastade löv för att få hans uppmärksamhet, han kom trallandes 5 min senare när hon gett upp :P Han spottade till och med ut köttbullar, han tyckte inte alls det fanns någon orsak att göra som hon bad, det var inte värt det. Nu är han helt taggad på vad hon gör hela tiden.

 

[Blandrastik]

Sv: Hunden ignorerar mig!

Om vi utgår från en fyskiskt frisk hund. Jag hade ett liknande fall en gång på en av mina kurser, vi började att ta reda på vad som kunde tänkas motivera hunden. Vi kom fram till att en vända med kamptrasan var något som hunden gillade.

Alltså så kampade vi med hunden och när den var som mest uppe i varv, så lät jag matten tvärsluta plocka bort trasan, inte ta ögonkontakt med hunden och helt enkelt sätta sig på en stubbe och ta en cigg. Icke-rökare hittar naturligvis på något annat. Sen helt plötsligt var det full fart igen med trasan, för att sedan sluta tvärt.

Efter en stund så var det hunden som hoppade runt som en apa, inte matten, då jag anser att det finns alldeles för mycket lydiga mattar och hussar där ute. Det är hunden som ska söka din kontakt och fråga "Vad ska vi hitta på nu?" Inte tvärtom.

En annan grej jag gjorde med samma hund var att jag gick förbi när kampandet pågick, tog tag i hundens koppel, ingen ögonkontakt från min sida, sen fullkomligt släpande jag mig därifrån. Jag var guuudatråkig, medans matten fortsatte att kasta med trasan i luften. Det tog inte lång stund innan hunden bad om att matten både skulle komma och rädda henne från denna tråkiga människa, då det var hos matte det fanns saker att erbjuda.

 

[Sandra78]

Sv: Hunden ignorerar mig!

Tack för svaren! Saken är ju den att jag har kunnat motivera denna hund, vi fick jobba länge för att hitta "rätt" belöning på lydnadsplanen, hon har behövt dämpas ner något för att inte börja klättra på mig, lek och kamp har blivit "för mycket". Utan det fick bli belöning vid sidan av planen i form av en skål med en frolic i.

Men fram till igår så kunde jag stå där med min jädrans frolic-skål, eller en kampstock eller något annat kul, inget var intressant hos mig.

Men så fick jag en ingivelse, får man väl kalla det, och gick ut och gjorde ett upplet. Man kan väl säga att det var långt ifrån det bästa uppletet hon gjort, men direkt hon såg vad som var på gång så började hon studsa, hon gick faktiskt fot med mig och satte av som en liten raket på föremålen! OCH hon kom tillbaka och var stolt!
Jag förstår att det är mycket jobb kvar för att reparera vår relation som tydligen förstördes i och med lill-mattes ankomst, men vi har i alla fall kommit ett steg på vägen

 

[hastflicka]

Sv: Hunden ignorerar mig!

att se till att vara den roligaste häftigaste grejen i världen för din hund

Det tror jag ar det viktigaste nar man tranar ... Bara jag ror mig mot tranings grejor drar min tjej igang. Skuttar och springer och ar aldeles forskrackligt glad att vi ska trana. Ofta nar vi ar ute pa garden kommer hon farande och bara 'gar fot' ett tag ... och atminstone halften av gangerna later jag henne och vi kor ett kort (tre minuter eller sa) pass sa vi kan leka eller springa, fa en godis, eller bara ha KUL.
Mina grannar maste undra ... ratt vad det ar hoppar jag runt och ylar med en rost som en 9 arig liten flicka medan jag skuttar och klappar hander och i storsta allmanhet gjor mig till ett atloje

 

[Shark]

Sv: Hunden ignorerar mig!

Vadå, menar du att det är på något sätt konstigt att tvärstanna mitt på promenaden och stå som en staty tills hunden vänder sig om och tittar på en och sen så far man runt som en förrymd psykfånge?

Det är ju just sånt här som gör att hunden VILL göra det du ber om. Va fanken ska den göra ngt för dig om ngt annat är mkt intressantare.
Om någon ber mig utföra ett jobb som känns jobbigt, ja inte skulle jag nöja mig med ett åh, va bra.. och en godis bit. Skulle någon däremot säga Shit va du är snäll och bra, de där gjorde du så HIMLA bra och erbjuda god mat eller pengar, ja då blir man ju genast mer motiverad.

Till TS:

Saken är den att du måste nog backa ett par REJÄLA steg för att få upp arbetsviljan igen. om hon kan tex inkallning med rätt ingående, ja bryt då ner det till bebis steg igen, som inte kan gå fel. Träna en inkallning med fart som fokus tex, be ngn hålla hunden o spring iväg och hoppa som världens roligaste sak, sätt dig på huk och kalla in, när hunden kommer fram så TJOHOOOO va kul vi har! Om du på en gång nu utan ngn vidare kontakt kräver en korrekt inkallning så kan det bli fel, du blir lite besviken, hunden blir låg och allt blir skit.

Bry dig inte om just nu om hunden taggar för mkt och hoppar. Det kan du endast börja bry dig om då du har en befäst bra kontakt med din hund. och kan man ha mer kontakt än att hunden försöker klätta på dig av glädje?

 

[Sandra78]

Sv: Hunden ignorerar mig!

Jag måste ha gjort en väldigt luddig beskrivning av problemet, det är ju inte farten på lydnadsplanen som i första hand bekymrar mig utan i vardagslivet. Att hunden inte vill umgås med mig, helt enkelt. Inte vill klappas av mig, tycker att promenader med mig är urtrist...
Men jag tror att vi är på rätt väg när vi "lekte upplet", igår var vi vid en badsjö och hunden kom faktiskt tillbaka till mig då och då för att kolla läget, utan att jag ropade på henne. Jag hade laddat upp med både leksaker och godis, så varje gång hon kom blev det belöning.

Tydligen har jag varit lite för trist en period, men det känns faktiskt som om hon börjar gilla mig igen. Just nu sitter hon faktiskt på altanen med mig och lill-matte, trots att det ligger massor av bollar på gräsmattan (som det är helt okej att hon tar alltså), men hon har alltså frivilligt valt mitt sällskap

 

[Shark]

Sv: Hunden ignorerar mig!

Fast jag tycker ju lydnadsträningen och vardagslivet går hand i hand. Genom att göra lätta övningar som hunden egentligen redan kan med stor fokus på glädje och kontakt så jobbar du ju upp relationen med din hund, ni jobbar och har roligt tillsammans.
Att fjäska för att få en hund att tycka om en tror jag inte ett dugg på.
Hundar älskar att lära sig och träna, och att göra detta med matte/husse på ett bra sätt stärker relationen mer än något annat.
Upplet, jätte bra grej att det funkade så bra!
Men jag tror fortfarande du måste jobba med kontakten med din hund, att hunden självmant söker din uppmärksamhet för att du är en helt fantastiskt rolig prick!

Inte kan man tro att hunden med vilja ska göra som du ber i vardagen om ni inte har en bra relation, ett sitt är alltid ett sitt, vare sig på planen eller hemma. Jag kan tänka mig att du den senaste tiden bara har varit "beordrande" och inte så speciellt rolig för din hund. Vilket kan bli ganska natruligt när något annat tar det mesta av ens ork och tid.
Hunden tar nog avstånd för att du kanske gett den mest uppmärksamhet med krav och utebliven belöning. Man får ju inte glömma att hunden är lika duktig när den gör som du ber hemma, som på planen.
Vart jag vill komma är, genom att nu börja om lite från grunden med lydnaden, backa många steg och återgå till basic, ingen fokus på att momenten ska genomföras i sin helhet, kunna få hunden att tycka att din närvaro är rolig igen. Risken är att om du bara leker fram glädje i din hund nu är att den vänder på klacken då du ber den om ngt hemma. Du måste bädda in glädje och kontakt till dig i vardagslydnaden med.

 

[Sandra78]

Sv: Hunden ignorerar mig!

Jag förstår hur du tänker, och visst ska vi ta ut det på plan också. Men uppletande och även bevakning och sök är sånt som hon verkligen älskar, så jag fick ju lite lydnad gratis där - även om det bara var några meter hon gick fot så var det med förväntan eftersom hon visste att hon skulle ut och plocka saker

Vi gjorde faktiskt ett par inkallningar idag med boll bakom ryggen-belöning, skitkul tyckte hon

Jag har säkert varit en pestig matte mellan de stunder som jag verkligen vikt för henne, men de senaste dagarna har jag nog verkligen tagit mig i prinsessans ögon.