hund begränsad till nedervåningen

S

saraah

Vi har precis fått hem vår lilla Marcel. Mamma har varit pälsdjursallergiker, och vill inte bli det igen, så hon vill inte ha honom på övervåningen, där vi sover. Så han får vara på bottenplan. Är det elakt mot honom? Det är inte litet, han har runt 70 kvadrat att springa runt på, och nu i början sover jag här nere. Men det jag funderar på är ensamheten. Är det okej att han bor ensam här nere så småningom?

EDIT: Jag tycker inte om det, skulle inte vilja ha honom ensam. Men det är det eller ingen hund alls. För blir mamma allergisk igen måste vi göra oss av med honom. Det kan finnas en möjlighet för mig att flytta ner permanent.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Jag tycker definitivt att du ska flytta ner isf. Tänk dig själv att bli helt utestängd från flocken. Nu när den är valp är det inget snack om saken att den behöver dig, kanske går det när den är vuxen men det känns verkligen inte optimalt. Så, kan du flytta ner tycker jag du ska göra det. Tycker det känns lite fånigt att hon inte vill ha honom på övervåningen, hon kan väl stänga dörren till sitt sovrum och göra det till hundfri zon. :crazy:
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Våra hundar sover normalt inte med oss utan i andra delen av huset. Vi upplever inte att de mår dåligt av det eller att det skulle vara "synd" om dem av den anledningen. En välrastad valp klarar alldeles utmärkt att sova själv. Jag hade inte ens gett den hela nedervåningen - det kan faktiskt skapa oro om den känner att den måste vakta hela nedervåningen. Nej - natten hade den tillbringat i det rum där den normalt har sin sovplats.
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Jag förstår precis hur du tänker och känner - samtidigt är jag uppvuxen med att hundar inne ska vara i hallen, punkt. Dvs absolut inte på övervåningen och inte ens 'hela nedervåningen'. De har fått vänja sig vid det som valp, och har inte varit problem. Tvärtom, när jag som barn lyckats tjata nog på pappa att hunden skulle få 'sova i mitt rum' en natt slutade det alltid med att hunden såfort jag somnat smet ner och la sig i hallen igen ;)

Så, sålänge de vänjer sig vid det från början ser jag inte minsta problem med det.

Viktor får inte vara på övervåningen, jag bor dock på nedervåningen. När jag jobbar natt och mamma passar sover hon på övervåningen. Viktor kunde inte bry sig mindre, han ligger och knoppar i mitt rum.

Dvs lär sig hunden att dess plats - och trygghet - är på ett visst ställe är det inga problem enligt min erfarenhet. (Däremot att LÄRA OM en hund kan vara värre, t ex hunden som fått sova i sovrummet och sen inte ska få det).
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Det finns ju jakthundar som överhuvudtaget inte kommer in.

Själv tillhör jag "blödar-avdelningen" min hund sover i samma rum som jag, alltid.
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Självklart kan valpen - efter en invänjningsperiod - vistas på nedanvåningen!!

Här sover hundarna oftast på bottenvåningen och det går hur fint som helst!
Får vi gäster eller det är någon annan speciell orsak så får de dock tillfälligt flytta upp och sova med oss.

Hundar som aktiveras vettigt och får sitt sociala umgänge tillfredställt bör inte ha några problem med att vara själv under vissa perioder anser jag.

Vad gäller din mammas allergi så vill jag dock tillägga att det idag finns jättebra läkemedel som hjälper även de vid riktigt svår allergi! ;)

/Swat - extremt pälsdjursallergisk hund och kattägare med hunddressyr som yrke :D
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Jag håller med Ravishing. Hundar är flockdjur och ska få vara med hela eller delar av sin flock i mesta möjliga mån. Det bästa är väl om du kan flytta ner på nedre plan.
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

KL

Blir förvånad att reaktionerna här blir annorlunda än ifall någon skrev att man lämnar hunden ensam hela 9timmar man är på jobbet. Folk sover ca 8 timmar, lika mycket tid som de jobbar men när hunden är ensam när man sover är det ok?

Visst att man kan gå ner ifall något händer, alltså att man är ju fortfarande hemma men hunden är lika ensam för det.

Sen tiden utöver att man sover, man är ju inte alltid på nedervåningen/hallen i huset, det blir många timmar halvensam per dag.

TS:
Jag skulle flytta ned omedelbart! Annars skulle jag se till att utöver min sömntid inte lämna vovven ensam alls.

Jag har träffat en hund som är uppvuxen på detta sättet och den hunden är extremt självständig och osocial (det behöver ju inte höra ihop, iof).
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Får jag fråga varför ni inte valde att skaffa en allergivänlig ras?

Sen vill jag bara säga att Swat har rätt, det finns bra allergi-medicin nu!

Min hund sover inne i vårat sovrum i sin egen hundsäng men jag tror inte hon skulle lida av att sova i ett annat rum ist.
Dock är det svårt att veta och det är nog beroende på individ och även ras.
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

KL

Blir förvånad att reaktionerna här blir annorlunda än ifall någon skrev att man lämnar hunden ensam hela 9timmar man är på jobbet. Folk sover ca 8 timmar, lika mycket tid som de jobbar men när hunden är ensam när man sover är det ok?

Det tänkte jag också på faktiskt.
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Tack för alla svar! Min mamma e ganska fjantig vad gäller detta. Hon är uppvuxen på Irland och där är det vanligast att hunden sover på bottenplan, i hallen själv. Han har inte hela nedervåningen, utan hallen och köket, som totalt är på 70 kvadrat. Jag vill verkligen bo med honom i mitt rum, men mamam vill inte det. Annars är det alltid någon på nedervåningen, antingen pappa, som jobbar hemma eller jag när jag kommer hem från skolan och på kvällarna är vi där allihopa. Vi har tvn nere så vi kan alltid sitta och mysa :)
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Sånt där är så himla olika. Tror som vissa tidigare sagt i tråden att hunden vänjer sig vid det den lär sig som valp.
Familjens hund sover i sin korg utanför föräldrarnas sovrum, och trivs bra med det. Och hon är ändå världens keligaste, tillgivnaste och gosigaste vovva :love: Inte alls självständig och osocial (nästan tvärt om, hon är extremt familjekär). Ibland när jag "tycker synd" om henne, typ om föräldrarna är bortresta eller katten är lite busig och inte låter henne vara ifred, brukar jag ta in henne hos mig och låta henne sova i min säng. Men då gör hon precis som någon ovan berättat, stannar en stund men smiter sedan ut igen till sin korg, där hon är van att sova och antagligen trivs allra bäst ;)

Jobbade i England ett tag, och där sov familjens hundarna på nedervåningen. Bodde med dem ett tag själv när ägarna var bortresta, och då sov jag i en annan seperat del av huset, och det var inga problem för dem att sova ensamma.

Fast nu när jag skaffar egen vovve ska den såklart sova inne hos mig, är för blödig för att stänga den ute :angel:
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

KL

Blir förvånad att reaktionerna här blir annorlunda än ifall någon skrev att man lämnar hunden ensam hela 9timmar man är på jobbet. Folk sover ca 8 timmar, lika mycket tid som de jobbar men när hunden är ensam när man sover är det ok?.

Stor skillnad. Hunden sover på nätterna/när husse och matte sover.

Ska hunden då sova på nätterna, och ligga och sova 8 h/dag när husse och matte är på jobbet är det ett helt annat scenario.

När folk jmf 'sover ju 8 h i sträck på natten' och 'varför inte vara ensam 8 h i sträck på dagen' så brukar jag fråga om de kissar lika lite på dagen som på nätterna? Det är stor skillnad på kroppsfunktioner (och behov av rastning) på dag vs natt liksom.

Sen, en hund är inte dummare än att den VET om det är någon i huset eller den är ensam - oavsett vilken våning/rum människan är på.
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Tycker inte alls det är så stor skillnad. Det är inte det för mig iallafall.
Vissa hundar sover inte hela nätterna igenom heller.

Sen tycker jag det är stor skillnad i att hunden kan vara nära familjen men inte riktigt upp i ansiktet till att vara förpassad ner en våning. Att påstå att en hund vet när familjen är hemma är ju såklart sant, men hur vet man att inte hunden tycker det är värre?
Hunden vill ju vara med i gemenskapen när folk är hemma, är ingen hemma kan det ju kvitta (iallafall om hunden är ordentligt ensamtränad).

Sen verkar faktiskt denna tråden handla om en valp och jag vet då få valpar som sover hela nätterna igenom!

TS: Har ni någon plan för ifall vovve inte vill vara själv på nätterna, om han ylar hela tiden eller är rastlös och river saker?
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Hundar är vanedjur och accepterar mycket. I Kina sitter hundar i små burar hela sitt liv. Andra hundar blir aldrig släppta från sitt koppel utomhus och får springa så fort benen bär dem. Men om det är det bästa sättet för en hund att leva är ju en annan fråga. En hund vänjer sig att skiljas från flocken genom att tvingas sova långt ifrån den. Flera som svarat här skriver att hundarna har fått sova på annat håll än folket och då har du ju inte särskiljt en individ från resten av flocken utan delat på den så att flera ändå sover tillsammans. Självklart är det bäst för hunden att få vara med sin flock så mycket som möjligt.
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Jag håller både med och inte!

Som jag ser det så är det helt ok att hunden har en sovplats och vi människor en annan - efter en "inskolningsperiod".

Hundar är absolut flockdjur, men det är inget ovanligt att de trots detta är själva ibland!
Olika hundar har dessutom VÄLDIGT olika behov.
Vår ena väljer tex inte sällan att hellre ligga ute på trappan - ensam - än att ligga inne med oss när vi stökar på med vardagslivet.
Min gamla dam ville inte ens som liten ha sällskap när hon sov utan la sej helst i hallen.
Den lilla loppan här hemma stannar hellre hemma själv o myser i soffan, än följer med övriga "flocken" på promenad om det regnar/snöar/haglar eller är allmänt dåligt väder.

Om vi dessutom tittar lite länger så är det ju inte helt ovanligt med valpkullar med endast en valp i. Den valpen kommer ju ofelbart att få vara ensam stundvis från dygn ett!

Som jag ser det så gäller det att se till helheten! Om hundens sociala-, mentala- och fysiska behov tillfredställs under dygnets övriga timmar så skall det inte vara något problem att den sover själv!

/Swat
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Jag har aldrig ens filosoferat om att hunden skulle tycka det är annorlunda sova på nedervången ensam som att sova i sängen;)
Min klarar båda ock! Och han krafsar så fint på dörren fyra på morgonen om han känner för att lufsa i trädgården en sväng.
Sen när vi är i lägenheten får han sova i sängen.

Huset jag skaffat nu lär bli detsamma, han får sova på nedervången ensam då trappan är mer en stege så det är praktiskt omöjligt med något annat. Han lär inte bry sig och han har bara mig några meter bort ändå och inom hörhåll.

Däremot är det annorlunda med en valp som behöver upppassning och kissrundor.
Men jag tycker inte det är djurplågeri eller något annat. Men sen vet jag inte hur stora hus andra har eller hur tungt dem sover;)
Däremot är det extremt mysigt med hund i sängen!:love:
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Håller med dig också. Det du beskriver är självvalt från hundens sida utifrån den individen. Och om det fungerar är det bra med det. Men när man själv väljer att stänga ute en medlem från flocken så vänjer sig den individen vid det (oftast). Men frågan är om den hade gjort det självmant? Givetvis finns det hundar som tvingas sova ifrån sin flock som vänjer sig vid det men som inte mår bra av det heller. Det är som sagt individer.
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

En vuxen, välstimulerad, trygg hund tycker jag utan problem kan vara på nedervåningen på nätterna. Under valptiden skulle jag däremot flyttat ner till hunden och lärt den var sovplatsen är.

Kl
Tycker det är annorlunda att lämna hunden ensam på natten än på dagen faktiskt. På nätterna är hunden van att sova och på dagarna är hunden van att promenera eller aktiveras på annat sätt. Jag lämnar mina hundar själva på nätterna ibland när jag jobbar och sambon är utomlands. Fungerar utmärkt!
 
Sv: hund begränsad till nedervåningen

Jag håller både med och inte!

Som jag ser det så är det helt ok att hunden har en sovplats och vi människor en annan - efter en "inskolningsperiod".

Hundar är absolut flockdjur, men det är inget ovanligt att de trots detta är själva ibland!
Olika hundar har dessutom VÄLDIGT olika behov.
Vår ena väljer tex inte sällan att hellre ligga ute på trappan - ensam - än att ligga inne med oss när vi stökar på med vardagslivet.
Min gamla dam ville inte ens som liten ha sällskap när hon sov utan la sej helst i hallen.
Den lilla loppan här hemma stannar hellre hemma själv o myser i soffan, än följer med övriga "flocken" på promenad om det regnar/snöar/haglar eller är allmänt dåligt väder.

Om vi dessutom tittar lite länger så är det ju inte helt ovanligt med valpkullar med endast en valp i. Den valpen kommer ju ofelbart att få vara ensam stundvis från dygn ett!

Som jag ser det så gäller det att se till helheten! Om hundens sociala-, mentala- och fysiska behov tillfredställs under dygnets övriga timmar så skall det inte vara något problem att den sover själv!

/Swat

:bow::bow::bow:

Vi har haft flera hundar som haft möjlighet att sova i samma säng som vi. En av alla dessa gillade att ligga mellan oss och sätta fötterna i ryggen på den som var närmast - det var en Grand Danois. De andra - inkl de nuvarande - har själva valt att inte sova i sängen om vi är där. Dagtid däremot är sängen en populär plats men inte när vi är där. Då väljer de att sova i köket - i en eller två högar om var andra.

Dessutom - vi åker periodvis mycket på utställningar med övernattning. Vi sover på vandrarhem eller på hotell med våra hundar. Det är klart lättare och bättre om de då vet att inte sova i sängen. Funkade utmärkt i Rostock t ex när vi hade ett etagerum med sängen en etage upp och en stege (ja, det var en stege men breda "pinnar") att ta sig upp för. Hunden accepterade att vi var där uppe och att han sov nere utan ett enda problem tack vara att vi aldrig gjort någon stor grej av detta. Vad skulle vi gjort om han inte kunnat sova själv utan börjat yla? Då hade snart inte det hotellet tagit emot fler hundar. Det handlar en del om sådana här saker också - att få den praktiska vardagen att fungera. TS frågade faktiskt om det var ok att hunden så småningom sov ensam på nedanvåningen. Valpar sover också hos oss men i egen "säng".
 

Liknande trådar

Övr. Hund Min hund är besatt av att ta mina vantar eller min mössa när jag kommer hem efter att ha varit någonstans utan hunden. Får hon inte det...
Svar
4
· Visningar
453
Senast: KesoNeso
·
Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är...
2
Svar
20
· Visningar
1 743
Senast: Otherside
·
Övr. Hund Hej Min Corgi gick bort för ca 3år sedan och saknar en hund i mitt liv Bor på landet med barn 5,9,11 varannan vecka och några katter som...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
3 846
Senast: Maniac123
·
Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
58
· Visningar
6 547
Senast: Ragdoll
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp