Själv skäms jag nästan för att jag mår så pass bra som jag gör
Jag går in i vecka 8 i dag och är helt fascinerad av att läsa på om hur utvecklade de små pyrena är redan! Jag känner mig mycket mer gravid än vad jag kan minnas att jag gjort så här tidigt vid de tidigare graviditeterna, men om det beror på att det är två där inne, eller på att jag är äldre och kanske hunnit glömma/förtränga hur det var, kan jag inte svara på.
Det svåraste för mig än så länge är att inte låta tankarna spinna i väg allt för mycket. Jag vet ju att mycket kan hända, och att det här räknas som en högriskgraviditet. Ändå sitter jag redan och tittar på (och längtar efter att få köpa) bebiskläder, vagn, säng och allt sådant. Vi vill ju också hinna göra så mycket som möjligt av förberedelser innan jag blir för stor och otymplig, samtidigt som vi vill vänta så länge som möjligt för att vara så säkra som möjligt på att vi verkligen får två små. Svår balansgång, tycker jag!
Jag satt och släktforskade lite i går, och kom på mig själv med att leta bebisnamn. Det kanske kan vara kul att skriva upp favoriterna nu, och se hur de står sig till hösten
BF 30/9, men eftersom tvillingar ofta tittar ut för tidigt tar jag sikte på 37+0 d. v. s. 9/9. Vi hade sedan länge planerat att hela familjen skulle se Ed Sheeran 23/8. När jag nu blev gravid var tanken att mannen och dottern åker, men när vi fick veta att det är två känns det som att mannen inte heller bör åka så nära inpå, oavsett hur bra allt går. Att se Ed Sheeran är dock dotterns stora dröm, så nu måste vi se till att hon får med sig några andra som hon kan få en fantastisk upplevelse med. Sådant här sitter jag och oroar mig över