Hos veterinären - den allra sista bilden

S

Sphynxes

På den här bilden säger jag farväl till min bästa vän och livskamrat. Han vilar tryggt i min famn som så många gånger förut. Vi befinner oss i ett lugnt rum på Västra Djursjukhuset i Göteborg. Mouse har fått den lugnande sprutan och jag håller om honom för sista gången medan han fortfarande finns kvar där i sin lilla kropp. Det fanns ingen rädsla eller oro, bara jag och han och vår sista, starka stund tillsammans.

Fem minuter efter att den här bilden togs, slog Mouse hjärta för allra sista gången. Vi fick 23 år tillsammans. Han dog på sin födelsedag. Saknaden är obeskrivlig.

28943_399726755806_592025806_4812634_1429578_n.jpg
 
Sv: Hos veterinären - den allra sista bilden

Så fint, jag får tårar i ögonen :cry:

Tröstkramar till dej i din svåra stund.
 
Sv: Hos veterinären - den allra sista bilden

Du får mig också att börja gråta!:cry:
23 år tillsammans, helt underbart otroligt!:love:
Tröstkramar till dig! Skönt att din vän fick ett lugnt och fint slut!
 
Sv: Hos veterinären - den allra sista bilden

Beklagar din sorg. :(
23 år är lång tid ihop, vilken förmån att få ha haft så många år tillsammans!
 
Sv: Hos veterinären - den allra sista bilden

Tänker på dig i din svåra stund och skickar tröstkramar!

Vet alltför väl hur det känns, min katt blev "bara" 17 år och somnade hemma i mitt knä för några år sedan, men fortfarande kan jag idag gråta när jag tänker på honom.

Helt fantastiskt att få 23 år ihop, vilken gåva :love:
 
Sv: Hos veterinären - den allra sista bilden

Tack allihop för era svar!

Ja, det är verkligen en enorm gåva att få ha känt denna individ, denna fantastiska lilla själ! Men 23 år går alldeles för fort...

Sorgen ligger för det mesta som en molande värk i bakgrunden; jag försöker att inte ta den till mig. Men så ibland får jag en kristallklar bild av honom för min inre syn, eller minns hans lukt eller känslan av hans päls eller hans lilla vackra hälsningsljud, och då är det som att lägga handen på ett elstaket med 10 000 volt.

Just nu orkar jag inte aktivt gå igenom min sorg. Jag skjuter den framför mig (i den mån jag kan) tills jag är redo att verkligen gå igenom den. Men aj, aj, vad ont det gör... Fast jag försöker att fokusera på det praktiska och ta hand om de djurkamrater jag har kvar, som behöver mig fortfarande.
 
Sv: Hos veterinären - den allra sista bilden

consoling1.gif


Min kattprins är 17 och idag en frisk och nöjd senior, men ett kan gå så fort på slutet och jag har svårt att se hur vårt hem skulle kunna vara komplett utan honom...
 
Sv: Hos veterinären - den allra sista bilden

lider med dig!
förlorade min härliga katt som bara blev 4 år och jag hade henne i 1,men kändes som ja kännt henne hela livet :cry: de är så speciella.
som sagt vet hur jobbigt de måste kännas för dig, men 23 år tillsamans är något du kan känna dig riktigt glad över
 

Liknande trådar

Övr. Hund Natten till igår fick min älskade BC-tik Nell en hjärnblödning. De neurologiska skadorna var alltför allvarliga för att det skulle vara...
Svar
18
· Visningar
1 088
Senast: Killaloe
·
Katthälsa Hej! Jag vill dela med mig om min katts historia med förhoppningen att kanske hjälpa någon vars katt fått kronisk njursvikt. Jag är...
2 3
Svar
59
· Visningar
41 233
Övr. Barn Ångestnivån stiger här i mammahjärtat när 6-åringen visar mer och mer stress-symtom Hur kan man lösa umgänge/boende med båda...
26 27 28
Svar
553
· Visningar
40 699
Senast: Bellami4
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp