S
Sockeplast
min älskade Marissa 
Jag gick till skolan som vanligt, men gick hem tidigare för att jag ville se till henne, då hon de senaste dagarna hade blivit sämre. När jag kom hem låg hon på mattan i hallen och vilade inget konstigt med det. Hon tittade på mig men låg kvar, och jag såg då i hennes blick att något var fel..
Jag vart orolig och satte mig ner bredvid henne och vi gosade en stund, hon började spinna lätt. Sen försökte hon resa sig, men föll ihop mot min arm. Jag blev helt förtvivlad och brast ut i gråt liggandes bredvid henne. Hon hade blivit jättedålig på bara ett par timmar.
Vi hann få säga farväl ordentligt till varandra iaf, medan vi väntade på att min pappa skulle hämta oss. jag bar ut henne till hennes favoritplats på tomten vid dammen. Där satt vi en stund och hon låg på sin favoritfilt, i min famn. Vi kelade och pratade en stund där och Marissa spanade på fiskarna när de simmade förbi. Hon fick lite leverpastej som hon slickade i sig. Allt var lugnt och stilla, och som jag önskade att hon kunde fått somna in just då.
Tre timmar senare var vi inne på akuten för avlivning. jag bar in henne i famnen och hon låg i sin filt, lugnt och stilla. Jag sa att det snart skulle vara över, och lämnade henne inte förrän det var det. Och det sista jag kommer ihåg att jag viskade i hennes öra var "Vi ses snart igen.."
"Det säjs att bara tiden går
så ska den läka alla sår
som sorgsna hjärtan gömmer.
Visst är vårt minne ofta kort
men att en när och kär gått bort
är nåt man aldrig glömmer.
En tröst för den som lämnats kvar
är hoppet som ens hjärta har
trots tårarna man gråter.
För himlens eget löfte är
att älskar man varandra här
så möts man en gång åter."
Marissa vart 20 år, och hon har varit min bästa vän hela mitt liv.
Älskar dig för evigt! Den tid vi fick och det livet gav oss kan ingen ta ifrån oss.
Marissa - Oerhört älskad och saknad
Jag gick till skolan som vanligt, men gick hem tidigare för att jag ville se till henne, då hon de senaste dagarna hade blivit sämre. När jag kom hem låg hon på mattan i hallen och vilade inget konstigt med det. Hon tittade på mig men låg kvar, och jag såg då i hennes blick att något var fel..
Jag vart orolig och satte mig ner bredvid henne och vi gosade en stund, hon började spinna lätt. Sen försökte hon resa sig, men föll ihop mot min arm. Jag blev helt förtvivlad och brast ut i gråt liggandes bredvid henne. Hon hade blivit jättedålig på bara ett par timmar.
Vi hann få säga farväl ordentligt till varandra iaf, medan vi väntade på att min pappa skulle hämta oss. jag bar ut henne till hennes favoritplats på tomten vid dammen. Där satt vi en stund och hon låg på sin favoritfilt, i min famn. Vi kelade och pratade en stund där och Marissa spanade på fiskarna när de simmade förbi. Hon fick lite leverpastej som hon slickade i sig. Allt var lugnt och stilla, och som jag önskade att hon kunde fått somna in just då.
Tre timmar senare var vi inne på akuten för avlivning. jag bar in henne i famnen och hon låg i sin filt, lugnt och stilla. Jag sa att det snart skulle vara över, och lämnade henne inte förrän det var det. Och det sista jag kommer ihåg att jag viskade i hennes öra var "Vi ses snart igen.."
"Det säjs att bara tiden går
så ska den läka alla sår
som sorgsna hjärtan gömmer.
Visst är vårt minne ofta kort
men att en när och kär gått bort
är nåt man aldrig glömmer.
En tröst för den som lämnats kvar
är hoppet som ens hjärta har
trots tårarna man gråter.
För himlens eget löfte är
att älskar man varandra här
så möts man en gång åter."
Marissa vart 20 år, och hon har varit min bästa vän hela mitt liv.
Älskar dig för evigt! Den tid vi fick och det livet gav oss kan ingen ta ifrån oss.
Marissa - Oerhört älskad och saknad
