Zanuzzi
Trådstartare
I ofantligt stort behov av råd/tips/erfarenheter/pepp/osv.
Jag har nyligen börjat jobba som hästskötare (har varit här knappt tre veckor). Jag bor på gården och trivs verkligen hur bra som helst här. Trots att jag befinner mig långt hemifrån har jag inte längtat hem en sekund sedan jag kom. Innan jag åkte mådde jag periodvis ganska dåligt, men sedan jag kom hit har jag inte känt av en enda sådan tendens. Att må så bra som jag gör nu är verkligen värdefullt för mig
Men så är det den där andra sidan av myntet Jag har mycket lite erfarenhet av unghästar, och här är det mycket unghästhantering. Jag vet inte varför, men det är som att allt bara går snett för mig Sedan jag kom hit för drygt två veckor sedan har jag blivit avkastad, biten, trampad på, klämd mellan vägg och unghäst och snudd på sparkad vid tre tillfällen. Antalet gånger jag har blivit snudd på omkullsprungen och omkulldragen av hispiga/panikslagna hästar har jag inte ens räknat. Två hästar har stegrat sig mot mig vid FYRA tillfällen när jag stod allra max en halvmeter ifrån dem. Det sista stegringstillfället inträffade i fredags, när en häst reste sig när hon skulle släppas ut i hagen. Hon träffade mig på armen när hon gick ner. Dagen innan hade jag longerat en unghäst utomhus. Vid tre tillfällen blev han hysterisk och drog iväg som en galning. Den tredje gången orkade jag knappt hålla honom och jag hade antagligen tappat honom om han inte hade gått omkull
De där två incidenterna blev bara för mycket. Nu låter det kanske som att alla hästar här är helt galna, och så är det verkligen inte. De är visserligen unga, men med de allra flesta är det inga större problem. Men sådana här incidenter när en häst får fullständigt frispel och stegrar sig/snudd på drar omkull mig/snudd på springer över mig händer nästintill varje dag. Om det hände någon gång ibland skulle jag inte säga något. Hästar är ju hästar. Men är det "normalt" att det är såhär varenda dag?
Anledningen till att jag skapar den här tråden nu är att jag för en stund sedan tappade en häst. Hon brukar vara okomplicerad i vanliga fall, men idag fick hon spel när jag skulle ta ut henne ur skrittmaskinen och drog iväg tills jag inte orkade hålla henne längre. Tänk om något hade hänt med henne!
Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det känns som det bara är en tidsfråga innan något går riktigt åt helvete. Ska jag försöka vänja mig vid det här, eller sluta?
Alla de här incidenterna får mig att tvivla så mycket på mig själv. Varför klarar jag plötsligt inte att ta in en häst från skittmaskinen liksom? Om man inte klarar det kanske man inte har i ett stall att göra? Det känns som att det bara är mig som allt går snett för också, även om jag vet att det inte är så. Min arbetsgivare, som har oändligt mycket mer hästerfarenhet än jag, hade samma problem som jag när hon skulle ta ut den där stegrande unghästen i hagen häromdagen. Hästen som jag tappade idag har hon nästan tappat vid två tillfällen. Ägarna till en av unghästarna vill inte ha hem sin häst eftersom de är så rädda för henne
Vad tycker ni att jag ska göra? Jag vill verkligen inte åka hem eftersom jag trivs så bra, men jag vill ju inte bli ihjälsparkad heller
Hjälp, tack...
Jag har nyligen börjat jobba som hästskötare (har varit här knappt tre veckor). Jag bor på gården och trivs verkligen hur bra som helst här. Trots att jag befinner mig långt hemifrån har jag inte längtat hem en sekund sedan jag kom. Innan jag åkte mådde jag periodvis ganska dåligt, men sedan jag kom hit har jag inte känt av en enda sådan tendens. Att må så bra som jag gör nu är verkligen värdefullt för mig
Men så är det den där andra sidan av myntet Jag har mycket lite erfarenhet av unghästar, och här är det mycket unghästhantering. Jag vet inte varför, men det är som att allt bara går snett för mig Sedan jag kom hit för drygt två veckor sedan har jag blivit avkastad, biten, trampad på, klämd mellan vägg och unghäst och snudd på sparkad vid tre tillfällen. Antalet gånger jag har blivit snudd på omkullsprungen och omkulldragen av hispiga/panikslagna hästar har jag inte ens räknat. Två hästar har stegrat sig mot mig vid FYRA tillfällen när jag stod allra max en halvmeter ifrån dem. Det sista stegringstillfället inträffade i fredags, när en häst reste sig när hon skulle släppas ut i hagen. Hon träffade mig på armen när hon gick ner. Dagen innan hade jag longerat en unghäst utomhus. Vid tre tillfällen blev han hysterisk och drog iväg som en galning. Den tredje gången orkade jag knappt hålla honom och jag hade antagligen tappat honom om han inte hade gått omkull
De där två incidenterna blev bara för mycket. Nu låter det kanske som att alla hästar här är helt galna, och så är det verkligen inte. De är visserligen unga, men med de allra flesta är det inga större problem. Men sådana här incidenter när en häst får fullständigt frispel och stegrar sig/snudd på drar omkull mig/snudd på springer över mig händer nästintill varje dag. Om det hände någon gång ibland skulle jag inte säga något. Hästar är ju hästar. Men är det "normalt" att det är såhär varenda dag?
Anledningen till att jag skapar den här tråden nu är att jag för en stund sedan tappade en häst. Hon brukar vara okomplicerad i vanliga fall, men idag fick hon spel när jag skulle ta ut henne ur skrittmaskinen och drog iväg tills jag inte orkade hålla henne längre. Tänk om något hade hänt med henne!
Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det känns som det bara är en tidsfråga innan något går riktigt åt helvete. Ska jag försöka vänja mig vid det här, eller sluta?
Alla de här incidenterna får mig att tvivla så mycket på mig själv. Varför klarar jag plötsligt inte att ta in en häst från skittmaskinen liksom? Om man inte klarar det kanske man inte har i ett stall att göra? Det känns som att det bara är mig som allt går snett för också, även om jag vet att det inte är så. Min arbetsgivare, som har oändligt mycket mer hästerfarenhet än jag, hade samma problem som jag när hon skulle ta ut den där stegrande unghästen i hagen häromdagen. Hästen som jag tappade idag har hon nästan tappat vid två tillfällen. Ägarna till en av unghästarna vill inte ha hem sin häst eftersom de är så rädda för henne
Vad tycker ni att jag ska göra? Jag vill verkligen inte åka hem eftersom jag trivs så bra, men jag vill ju inte bli ihjälsparkad heller
Hjälp, tack...