Varmblod90
Trådstartare
Hej, jag behöver hjälp. Jag vet inte hur jag ska göra..
Jag har en helt underbar colliehane som fyller 6 år i år. Han är min första egna hund och vi har varit bästa vänner i alla dessa 6 år, jag fick välja hnm själv när han var valp och vi har ställt upp för varandra sen dess. Men nu är det så att sen ngr år tillbaka har han inte gått upp i vikt. Utan stannat eller t.o.m gått ner. Och i flera veckor funderade vi på varför, vi studerade hnm och var hos vet. som inte hittade ngr fel på hnm. Sen i våras kom jag fram till att han inte trivs i flocken. Han har väldigt lätt för att stressa upp sig och ligger så gott som på hel spänd hela tiden, i väntan på att ngt ska hända. Jag kom och tänka på detta för min ena häst är likadan, har oxå lätt för att stressa upp sig och därmed svårt att hålla vikten. Plus att Ichak(som han heter min hund) inte gillar våran andra hane vi har. Han hatar hnm! Så han kan ju inte slappna av heller pga av hnm
I sommras fick han flytta till min storasyster för att se om han gick upp i vikt om han fick lämna flocken. Redan efter ngn månad var han i normalhull igen. Men för ngr veckor sedan kunde inte min syster ha kvar hnm. Hon orkade inte. Hon har två barn som är 3 respektive 2 år gamla. Och dem tar upp all hennes tid och ork. Så min hund fick komma tillbaka till oss igen. Och resultatet av detta kom bara ngn vecka senare. Han var åter mager Men däremot att syster sagt att när allt har kommit till sin ordning i den nya lägenheten och barnen kommer på dagis som dem ska så kanske hon kan ta hand om hnm igen. Men bara kanske...
Jag har gått i tankarna om att avliva hnm eller sälja hnm. Men så vågar jag inte ta det steget. Han är den enda vän jag har!!(bokstavligt talat) Han har ALLTID ställt upp, och jag tillbaka. Vi har gjort allt tillsammans. Och jag tänker att om vi nu är bästa vänner så borde ju det bästa vara att avliva/sälja hnm. Men han är lite speciell. Han kan vara småfeg för saker och ting tex gubbar, nyårsraketer(fast bara om han är inne, på nyår måste jag ut och gå med hnm för att han inte ska vara rädd). Jag förstår han bäst av alla. Det kommer dem nya ägarna inte och göra. Då återstår bara avlivning, men jag vågar inte ta det steget Bara tanken på det få mig att bli tårögd..
Vad ska jag göra??Snälla hjälp. Jag och min mamma ska prata om detta nu när jag kommer hem till helgen..
Väldigt tacksam för alla svar..Jag vill inte ha ngr påhopp, för det orkar jag inte med. Bara vänliga tips/svar
Tack
Jag har en helt underbar colliehane som fyller 6 år i år. Han är min första egna hund och vi har varit bästa vänner i alla dessa 6 år, jag fick välja hnm själv när han var valp och vi har ställt upp för varandra sen dess. Men nu är det så att sen ngr år tillbaka har han inte gått upp i vikt. Utan stannat eller t.o.m gått ner. Och i flera veckor funderade vi på varför, vi studerade hnm och var hos vet. som inte hittade ngr fel på hnm. Sen i våras kom jag fram till att han inte trivs i flocken. Han har väldigt lätt för att stressa upp sig och ligger så gott som på hel spänd hela tiden, i väntan på att ngt ska hända. Jag kom och tänka på detta för min ena häst är likadan, har oxå lätt för att stressa upp sig och därmed svårt att hålla vikten. Plus att Ichak(som han heter min hund) inte gillar våran andra hane vi har. Han hatar hnm! Så han kan ju inte slappna av heller pga av hnm
I sommras fick han flytta till min storasyster för att se om han gick upp i vikt om han fick lämna flocken. Redan efter ngn månad var han i normalhull igen. Men för ngr veckor sedan kunde inte min syster ha kvar hnm. Hon orkade inte. Hon har två barn som är 3 respektive 2 år gamla. Och dem tar upp all hennes tid och ork. Så min hund fick komma tillbaka till oss igen. Och resultatet av detta kom bara ngn vecka senare. Han var åter mager Men däremot att syster sagt att när allt har kommit till sin ordning i den nya lägenheten och barnen kommer på dagis som dem ska så kanske hon kan ta hand om hnm igen. Men bara kanske...
Jag har gått i tankarna om att avliva hnm eller sälja hnm. Men så vågar jag inte ta det steget. Han är den enda vän jag har!!(bokstavligt talat) Han har ALLTID ställt upp, och jag tillbaka. Vi har gjort allt tillsammans. Och jag tänker att om vi nu är bästa vänner så borde ju det bästa vara att avliva/sälja hnm. Men han är lite speciell. Han kan vara småfeg för saker och ting tex gubbar, nyårsraketer(fast bara om han är inne, på nyår måste jag ut och gå med hnm för att han inte ska vara rädd). Jag förstår han bäst av alla. Det kommer dem nya ägarna inte och göra. Då återstår bara avlivning, men jag vågar inte ta det steget Bara tanken på det få mig att bli tårögd..
Vad ska jag göra??Snälla hjälp. Jag och min mamma ska prata om detta nu när jag kommer hem till helgen..
Väldigt tacksam för alla svar..Jag vill inte ha ngr påhopp, för det orkar jag inte med. Bara vänliga tips/svar
Tack