HJÄLP vad är det som händer?

[mackan]

Jag har fått ett problem jag inte ngnsin kunde mig förutse känns det som.

Har 2 katter, en hona och en kastrerad hane, som bott tillsammans i 5 år, sen honan var 12 veckor gammal - hanen är nu snart 9 år.
de har alltid lekt ganska vilda lekar och haft väldigt roligt tillsammans. tvättat varandra, sovit tillsammans osv osv. Rent allmänt är hanen väldigt snäll, dock är han rätt hårdhänt när han leker med henne, vilket dock alltid verkat okej - hon har skrikit och sagt ifrån när det går för långt och sen har allt varit bra.

Nu har honan varit sjuk i nästan 4 veckor, då hon opererades för en knöl på magen, och det sen blev komplikationer runt sårläkningen. så i 3 veckor har hon medicinerats, passats, matats och hon har haft tratt på sig hela den perioden. Under denna period har katterna varit separerade under dagen då jag varit borta, av rädsla för att hanen ska tvätta eller dra i stygnen på honan, eller få för sig att leka med henne osv. När hon var som sämst hade jag henne även separerad från honom nattetid. (Hon sover alltid hos mig i sängen - frisk som sjuk)

sen har kattan piggnat till, såret har läkt, och i torsdags fick medicineringen avslutas och kragen komma av. allt var frid och fröjd hela torsdag fram till lördag kväll. Jag har haft dem under uppsikt rejält denna period förstås, och allt har varit harmoniskt, de har sovit brevid varandra, ätit brevid varandra osv osv - som vanligt.

i går kväll började de leka, och hanen gick för hårt på kattan, som blev riktigt förbannad och sa ifrån mer än hon ngnsin gjort tidigare. Hon skrek, vrålade och fräste. sen gick det inte över, utan honan har blivit extremt aggressiv. Hon har förföljt hanen runt hela lägenheten, totalt oprovocerat, hon attackerar honom, skriker, vrålar, fräser och jagar. det slutade med att han var så rädd och chockad att han bara låg på rygg under köksbordet och inte vågade röra sig på evigheter. tillslut i gårkväll fick jag gå och hämta honom och då kröp han ihop i soffan hos mig och vägrade gå ner. Låg så i 2 timmar. Kattan var fortfarande extremt aggressiv och vrålade bara hon såg honom.

det slutade med att jag satte upp en grind över natten, så att han har varit i vardagsrummet, och grinden sen spärrat av till resten av lägenheten. När jag satte upp den i gårkväll var kattan så aggressiv att hon attakerade grinden

Jag förstår ju att det måste vara ngt som "hänt" troligtvis med deras rangordning nu under den här perioden då hon varit sjuk. Men jag har inte sett ngt så extremt tidigare och jag undrar hur det ska gå att lösa det? Är detta ngt som går över, eller är det kört? Och hur kan jag isåfall försöka få dem att lösa det? Jag inser att jag kanske gör processen längre genom att separera dem med grind osv. Men samtidigt är det ju svårt att se hur kattan totalt spöar skiten ur honom, helt oprovocerat.

är det någon som kan komma med några kloka synpunkter och tankar så är jag väldigt tacksam.

 

[flashlight]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

OJ, vad hemskt jobbigt, efter allt med sjukdom och så detta!

Katter har väl ingen rangordning direkt, som hundar och dom reagerar på helt andra sätt, men just det här har jag inte varit med om. Däremot att en katt som redan finns i familjen har blivit riktigt sur över ny katt, det har hänt flera gånger. Jag hade en lite äldre honkatt när jag var tonåring, och tog mej an en hittekatt, en hankatt. Min gamla var väldigt arg och om han inte höll sej helt still flög hon på honom, om dom var i samma rum. Det var ju ett stort hus och dom gick ute så "kollissionerna" blev inte så många, han höll sig undan för henne.

När en annan katt vi hade fick ungar blev hon plötsligt som du beskriver din mot hunden, som hon tidigare varit mycket god vän med. Den kraken fattade ingenting, vad hade han gjort

På något sätt känner hon behov av att skydda sej, jag har ingen förklaring mer än så tyvärr

 

[soffa]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Jo jag har rangstrider på mina mer eller mindre konstant. Här är det honkatten som är högst i rang och jag har favoriserat hankatten hjälp så sur honkatten har blivit så jag försöker behandla dem ungefär lika. Ett litet tips kan ju vara att stänga in hanen hos dig på natten och lämna honan på andra sidan dörren lite för att han ska återfå sin status.

 

[Sol]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Smäll upp en nätdörr mellan dem. Jag skulle tro att honan fortfarande är försvagad och känner sig otrygg och hotad när den andra katten börjar leka med henne.

Låt de absolut inte fortsätta som de gör för det kan sluta med blodvite och två katter som aldrg kommer fungera ihop igen.

Så upp med nätdörr, låt dem bo separat ett tag och börja sedan ha dem tillsammans korta stunder.

Jag tror det kommer släppa bara honan får lugn och ro så att hon kan återhämta sig helt. Sedan kanske det är så att de behöver känna av varandra litegrann eftersom de inte bott ihop som vanligt på ganska länge, men låt dem inte börja slåss. Lite fräs är OK men utmaningar kan sluta illa.

 

[axel]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Usch vilket drama.

Jag har en mor o 2 söner- som hon hatar. Har uppträtt så sedan de var mkt små.
Numera tycker pojarna att hon är mkt tacksam att reta. den ena gör ett litet tufft utfall o sen går därifrån o den andra smyger- låtsas bara vara i närheten av en slump

Jag går emellan. Den senare vet att han åker ut o springer självmant till dörren.

Pojkarna kan oxå "leka" väl hårdhänt inne o då spårar det ur ibland- jag särar dem.

Jag hoppas verkligen att det går över. Som sagt sära på dem när du inte är hemma o sen försöka stävja situationn. Förhoppningsvis är det honan som nu känner att hon ska markera HÅRT:

Lycka till.

 

[mackan]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Tack så jättemycket för svar, och övriga också.

Sol: det är en nätdörr jag har, den jag kallade grind. bra att jag iallafall gjort ngt rätt tycker det är så konstigt att det gått så bra med dem även när lillan var sjuk, och sen bara helt plötsligt blir det såhär. men det är nog som du säger - leken blev helt enkelt för mycket.

tusen tack igen för tips och råd. Jag hoppas det löser sig och blir bra igen.

 

[kryptisk]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Du har fått bra råd redan men jag skulle vilja tipsa om feliway också. Har du tur kanske honan känner sig lite mer tillfreds och trygg.

 

[mackan]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

tack. är det feromoner? gissar det, eller? ska höra med veterinären i morgon ska ändå ringa och fråga henne rent allmänt.

 

[Grängesberg]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Hej!

Tyvärr så har jag inga tips att ge dig, men tänkte ändå berätta att vi har lite av samma problem här hemma.

Vi har flera katter i familjen, varav 2 stycken är bröder och tillika stallkatter, dom kommer in på kvällen och sover inne med dom andra, de andra katterna är innekatter, som alltid bott inne ända sedan vi bodde i stan.

Allt började jättebra med dessa bröder, tills dom var ca 1 och ett halvt år så var dom ute tillsammans, lekte, sov och tvättade varandra, allt utan bekymmer, dom lekte ganska tufft.

Sedan en dag så kom en okänd katt till vår gård, som fullkomligt slog sönder den ene brodern, han fick ett väldigt fult sår rakt uppe på ryggen, som om någon snittat upp honom, över 1 dm långt, sedan den dagen så är dom totalt osams...ute.

Jag vet att det inte var den andre brodern som skadade honom för han var inne.

Inne i vår familj är det den äldste hannen som är "top cat", han är som en polis och vid minsta tendens till bråk så går sirenen igång och han är på den som stöddar direkt.

Men ute, det funkar inte, bara en av dom kan vara ute åt gången, dom slåss så att det blir skador och det funkar inte alls, har testat så många gånger, men det slutar alltid illa och vi får lov att ha dom ute i skift.

Är oerhört glad åt att vi har "Polisen" inne som håller ställningarna så att det blir hållbart, annars vete 17 vad jag hade gjort.

Detta har pågått i snart 5 år..

 

[mackan]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

tack... och usch....

KL
det är ju så att förtroendet blir rubbat vad jag har sett nu efter det som skett.

den stora katten är så ärrad i sitt sinne att han inte kan komma över det riktigt.
Lilltjejen har lugnat sig betydligt. men de är ändå väldigt väldigt spända.

Uppdatering rent konkret vad som skett sen jag fick råd och tips i lördags:

Har gjort som Sol sa, separerat dem med nät dörr, och släppt ihop dem korta stunder. Igår förmiddag, sen paus under dagen, sen igår kväll. I går förmiddag var de spända, svansen var som en skogaholms limpa på lillan, och raggen rest. den store morrade så fort hon tittade på honom. Men inga hoprykningar. den stora ligger dock bara och trycker uppe i sitt klätter träd, och hon sitter nedanför och stirrar och de morrar.
söndag kväll gick allt jättebra. mycket mindre ragg och svans. stirrande och morrande först, sen slog de sig ner på sina poster (klätterträd och golvet nedanför) och stirrade. sen vart de trötta och somnade - den lilla sittandes på golvet.

sen gick den lille och lade sig en bit bort, coh den store slappnade av och börajde snarka. ytterligare ngn halvtimma senare så kom lillan och lade sig på min mage i soffan. helt avslappnad.

sen gjorde den store misstaget att helt plösligt hoppa ner på golvet. han fick väl nog av att ligga så stilla kraken. jag hann inte ens reagera så var lillan borta och högg honom över nacken. det var en del skrik men inte fullt så galet som utbrottet som utlöste det hela.
Jag tog bara och flyttade henne direkt och separerade dem. store var chockad igen

idag har de varit separerade större delen av dagen och sen hopsläppta kortare intervaller. allt har gått bra. Inga skrik, rest ragg eller svansar eller morr från någon av dem faktiskt hittills. men det känns som att det kommer bli samma sak om den store rör på sig för mycket eller hoppar ner på golvet.

Även köpt feromoner och sprejat på idag. vet inte om det hjälper eller om det är placebo effekten från min sida - men de har varit lugnare som sagt, den lilla går runt och luktar massor och undersöker allt.

tänkte att jag ska hålla intervallerna korta, även om de verkar avslappnade att man inte väntar för länge så att de ryker ihop? eller? känner mig så maktlös och utmattad över detta.

 

[Heulwen]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Det är jobbigt när det blir obalans i kattflockar, man kan ju inte gå in som ledaren och säga ifrån dem att hålla sig isär som med hundar.
Sådant här kan ta lång tid att reparera och jag skulle definitivt hålla dem ihop endast kortare intervaller utsträckt över lång tid, skulle gissa på att det här kan ta flera veckor att reda ut till att det blir någorlunda lugnt igen.
Är det någon katt som är mer/mindre vig eller mindre/större än den andra? Då kan man göra några ställen (höga hyllor, kartonger med små öppningar), som bara den ena katten kan komma till vilket kan öka tryggheten.
Hur reagerar de om du leker med dem innan de blir för fokuserade på varandra?
Jag har fått in en tillfällig tredje katt i hemmet som bor i köket bakom en glasdörr, han är skygg för andra katter men släpper helt kollen på katterna på andra sidan om jag leker med honom. Så lek kan ofta vara en isbrytare.

 

[mackan]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

KL
Nu har det gått några dagar sen jag sist skrev, och läget har lugnat sig samt utvecklat sig lite mer positivt. Katterna har slappnat av mer och mer de stunder de släpps ihop, det har gått från att svans varit tjock och raggen rest på den lilla, och den stora som varit stelopererad och morrat, till att ragg och svansar lagt sig, de har suttit och tvättat sig en bit ifrån varandra, den stora har vänt ryggen till och gått och lagt sig trots att hon varit i rummet osv. Igår nosade de och slickade varandra på huvudet, och sen var det som att spänningarna släppte rejält efter det.

Det trixiga är att den stora hankatten är lite godtrogen. Han tror att okej nu är hon inte arg då är allt som vanligt. så så fort det lugnade sig igår började han med att a) ligga och lura och vilja hoppa på henne och leka, och b) började försöka göra räder ut från vardagsrummet där han fått vara, ut i resten av lägenheten. Lillan har dock uppfört sig schyst vad jag tycker, hon har markerat med att väsa, och då har han rättat sig, hon har varken rest ragg eller svans eller vrålat eller flugit på honom, utan bara markerat med väsning. Men sen i dag gjorde den store dummisen en räd ut at tförsöka gå in i sovrummet. där har han nu tappat sitt revir helt de dagar sen de rykt ihop då han fått hålla sig i vardagsrummet, så när han gjorde en sån räd idag så högg hon honom direkt. Men nu verkar det vara lugnare, han lägger sig direkt hon tar honom och försöker inte streta emot eller springa iväg, och då lugnade hon sig fort. sen låg han under en fotölj ett tag och hon satt utanför och vaktade, men hade inte svans eller ragg uppesärskilt länge. efter en stund så lämnade hon honom åt sig själv och då kom han fram och gick och lade sig på sin sovhylla i vardagsrummet. Nu sover bägge, han i vardagsrummet och hon i fotölj i "sitt"rum, sovrummet.

Jag inser att de gör upp om rang just nu och att det tar tid, så jag får fortsätta separera dem och släppa ihop under uppsikt helt enkelt ett tag till och hoppas det planar ut.

Heulwen:
ang. lek så tror jag det är en dålig ide just med dessa katter, då den lilla honan absolut inte vill leka, medans den stora blir så lekfull att han blir hårdhänt och gör dåliga bedömningar.

Ang. storlek och vighet osv, så är det den lilla som är liten och vig : ) Den store är den som behöver komma undan, fast det gör han vad jag har sett när han flyr upp i klösträdet och sovhyllan - hon har aldrig hoppat efter honom där när de varit osams, däremot har de sovit brevid varandra på de två hyllorna vid ett par tillfällen nu efter hopryket. Den lilla skulle man lätt kunna bygga utrymmen åt där bara hon kommer in, men eftersom det är hon som patrullerar och äger stället så verkar inte behovet finnas så värst från hennes sida. Man kan dock se att hon blir trött av hopsläppen, och när jag separerar dem så har hon verkat tacksam för pausen, för att sen komma och säga till när hon sovit lite och gärna vill ta ett varv till runt den store : )

 

[flashlight]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Skönt att det är lite bättre i alla fall!


KL ang det här med flock och "rang"

Men som sagt tidigare man ska nog inte tänka alltför mycket i rang och flock för det är inte riktigt så med katter (annars skulle det tex fungera att människan går in mellan - som med hundar) Katter är i första hand individer som tolererar andra av samma sort - eller inte. Dom har inte det behovet av en flock. Hos katter är det mer starka individer och dom håller efter andra katter - visst, men det är inte en "rangfråga" på det sättet som hos hundar.

Flockdjur bland rovdjuren skaffar tex sin mat i grupp, de behöver varandra och drivs av att få ordning på flockarna genom rangordning,av det skälet, så är det INTE med katter, de behöver inte en flock och deras syn på varandra kan variera över tid, de kan vilja ha närhet av andra katter de känner väl, men även välja bort det och ta avstånd.

Gerenellt tycker jag det är lättare med honor ihop, de kan ta hand om varandra om den ena är sjuk, ta han dom ungar ihop osv, medan det alltid är mera sköra relationer mellan hane-hane eller hona-hane även om de är kastrerade. Det är min erf i alla fall.

 

[Grängesberg]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Skönt att det är lite bättre i alla fall!


KL ang det här med flock och "rang"

Men som sagt tidigare man ska nog inte tänka alltför mycket i rang och flock för det är inte riktigt så med katter (annars skulle det tex fungera att människan går in mellan - som med hundar) Katter är i första hand individer som tolererar andra av samma sort - eller inte. Dom har inte det behovet av en flock. Hos katter är det mer starka individer och dom håller efter andra katter - visst, men det är inte en "rangfråga" på det sättet som hos hundar.

Jag håller inte alls med.

Här hemma syns en tydlig rangordning i vår "flock".

Den äldste, polisen, han är den som styr allt, tuffar någon sig mot de andra, ja då är han där direkt, han tjuter och delar ut en snyting så bråket avstyrs innan det ens börjat. Äter alltid först.

Hans ett år yngre bror är den som är 2 i rangen, han går också emellan vid oreda, dock så viker han undan från sin bror.

Enda honan är ett år yngre ändå, hon håller en låg profil, men ingen bråkar med henne, alls, hon tvättar och blir tvättad av alla.

Sen har vi de 2 bråkstakarna till utekatter, som sover inne och nu vintertid mest ligger i soffan, dom är kullbröder och osams ute så till den milda grad att de måste gå ut i skift.

Sista platsen är den yngste, han är snart 5 år, ses fortfarande av "alla" som unge, tvättas och bärs på av den äldste och är allmänt busigast av alla, men samtidigt den gosigaste.. Han bråkar inte med någon, bara leker.

Jag tycker flockrangen är tydlig här hemma.

 

[flashlight]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Ja som jag sa. Dom håller ordning på varandra om dom är fler. Men det är inte ett "flockbeteende" på samma sätt som hundar eller hästar har. De har det inte alls inbyggt, och därför kan det ta sig olika uttryck beroende på situation och omständigheter. Jag tror att du kanske inte förstår vad jag menar.
Katter kan utveckla förhållningssätt mot andra katter och det gör dom, men dom är inte "flockdjur" och följer inte samma regler som flockdjur i sitt umgänge, dom har inte samma skäl att utveckla sina relationer, så som djur har som är beroende av varandra för bla jakten.

OM du ser till katten som art och inte bara dina egna kanske du förstår lite bättre vad jag menar.

tillägg:
googlade på skoj och det första som kom upp var detta:

http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=4338174

Att förhålla sig till och hålla ordning på varandra är ett sätt att hantera den stress som många katter innebär. Dom håller ordning på varandra som jag skrev. De kan vara sociala och tycka om att umgås med andra katter de känner och gillar, men de är INTE flockdjur. Förstår du nu?

 

[mackan]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Jag har nog en liknande syn på ditt tänk, och jag tror det som Grängesberg beskriver är snarare en revir fördelning eller hur man ska säga, än ett flock beteende. Katter är extremt revir betonade djur.

KL
Kan rapportera att sen 3 dagar tillbaks nu råder fridens högborg.... är som att inget hänt, förrutom att den store är mera ödmjuk i sitt kropps språk, och inte har försökt leka ngn av deras vilda lekar med lillan ännu.....

 

[Prosit]

Sv: HJÄLP vad är det som händer?

Vi fick omvänt problem med våra katter efter honans kastration. Hankatten fick nåt hårt i skallen o försökte ha ihjäl henne rätt som det var. Det var 2 veckor efter kastrationen, helt plötsligt bara. Antar att hormonerna började gå ur kroppen på henne då eller nåt sånt. Det slutade med att honan fick en hörntand avslagen o blev chockad. Hanen fick åka hem till mamma igen, där han egentligen bodde. Tanken var att han skulle flytta hit, o han var hemma hos mamma på "permis" när honan var nykastrerad då vi inte ville att de skulle leka upp stygnen. De sov o lekte jättebra tillsammans innan detta. Vi har inte provat att sätta ihop dem igen, ville inte ta risken.