Hjälp!! Dotter med hemlängtan

[Jenny1]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Ja, inte är det jag som ringer och tjatar på henne i alla fall..

Och jag håller med om att det inte är bra att de får ha telefonerna hela tiden!! Det vore bättre om de först var tvungna att ta det med en vuxen på plats! Det är det jag velat att min dotter ska göra!! Men hon har inte gjort det, det är ju enklare att kontakta mig och jag upplever inte att de har hjälpt henne med detta på lägret. De har ju vetat i några dagar nu hur hon känner eftersom jag talat om det, men ingen har kollat av med henne när hon är där hur det är...

Jag jobbar själv som lärare och har haft elever som ringer/SMS:ar till mamma för minsta lilla i stället för att ta det med oss vuxna som finns på plats! Det blir inte bra!!! Då kan en mamma komma ångandes och säga att någon varit dum mot hennes dotter (är oftast det) och vi vet ingenting!? Det blir inte bra för barnet och inte för oss som jobbar där!!

 

[cirkus]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Jag tyker att du har en supersund inställning !

Oh jag tycker synd om din dotter - ffa att det inte funnits någon vuxen som hon har känt förtroende för att prata med. Eller kanske rättare sagt, ingen har brytt sig om att prata med henne - eftersom du redan har signalerat att hon är ledsen.

Självklart skall barnen ha telefontid och inte vara helt avskurna. Men precis som du säger så borde mobilerna inte vara tillåtna, speiellt inte på kvällar. Jag seer scenen framför mig hur ett gäng tjejer i ålder 11-15 år sover i samma rum och de mindre vill/behöver sova medan de äldre sitter och SMS-ar halva natten.

 

[åke]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Jag har ett akut problem! Behöver lite snabba råd.. Min dotter är på ridläger denna vecka, hon åkte dit i lördags. Vi var tveksamma först eftersom hon alltid varit väldigt mammig, haft svårt att sova borta och så. Men hon skulle absolut åka!!

Nu längtar hon hem... Eller om hon bara vill testa om vi finns där, för det ju hör ju till saken också att maken och jag precis ska separera, jag flyttar om mindre än två veckor.

Ingen av ledarna på lägret känner igen det när jag pratar med dem, så hon har roligt under dagarna men längtar hem på kvällarna. I måndags åkte jag dit en stund, då räckte det. Igår fick hon komma hem och sova hemma. (Hon är ca 5 mil hemifrån). I morse ville hon inte tillbaka alls, vi var rejält osams, jag tvingade dit henne... Sen har dagen varit bra, de har hoppat bana och hon var nöjd med det! Hon har också fått prova en annan häst eftersom hon inte var nöjd med den hon hade men har bytt tillbaka. Nu vill hon hem igen och hon vill inte åka tillbaka. Hur gör man??? Ska man tvinga henne att vara kvar, hon är 11 år, eller ska hon få komma hem???

Ta hem henne såklart.

 

[åke]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Jag begriper inte att de ens tillåts att ha mobilerna på lägret. De är ett otyg särskilt för de som får hemlängtan.

Jag kan förstå att just nu är det en känslig situation med separation och allt så det är inte så konstigt om hon längtar hem. Man behöver inte se det som ett misslyckande.

När mina var på läger så var det mobilförbud. Även annan elektronik som MP3 spelare och sådant. Ledarna har ju tele om det skulle behövas. Detta var dock inget ridläger.

 

[Nidorina]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Åååh, jag var också sådär i den åldern (och mina föräldrar är gifta än idag och jag är snart 40 så det behöver inte alls bero på er familjesituation). Första ridlägret gick bra men jag längtade hem fast jag hade jättekul. Kissade t o m på mig en dag vilket jag inte hade gjort sen jag var typ 2 år (det var några "tuffa tjejer" kanske 13 år på toan så jag vågade inte gå in där) men det märkte ingen som tur var. Från andra ridlägret, då jag var 12, fick mina föräldrar hämta mig. Samma där, det var "tuffa äldre tjejer" som gjorde att jag inte trivdes. Tredje ridlägret gick bra trots att det var "tuffa äldre tjejer" där med (ja, ni minns väl hur det var med hierarkin i stall i den åldern).
Jag har själv varit ridlägerledare i några år och det är ju alltid något barn som måste hämtas hem. Det är så vanligt! Hoppas hon kan vara med på dagarna iallafall - lycka till!

 

[Sar]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Det hade väl varit toppen om hon kunde vara där på dagarna och bli hämtad på kvällarna. Och fungerar inte det så får hon vara hemma.

Se det inte som ett misslyckande utan konstatera bara att hon inte var riktigt redo, speciellt eftersom det varit lite struligt hemma.

Min största fasa skulle vara att barnet inte har tillgång till mobil, har enorm hemlängtan och inte tillåts låna telefonen!

Jag har ibland varit lägermamma och haft barn med hemlängtan. Det har dock lösts med långa telefonsamtal från barnet till föräldrarna där de direkt förklarat sig villig att komma och hämta bara barnet säger till. Sedan har jag lagt ner extra tid på barnet för att få med det i gemenskapen och att barnet känner att det vågar prata med mig som vuxen om det som känns fel. Peppar, peppar så har ingen åkt hem från lägret än!

 

[Jenny1]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Jag tyker att du har en supersund inställning !

Oh jag tycker synd om din dotter - ffa att det inte funnits någon vuxen som hon har känt förtroende för att prata med. Eller kanske rättare sagt, ingen har brytt sig om att prata med henne - eftersom du redan har signalerat att hon är ledsen.

Självklart skall barnen ha telefontid och inte vara helt avskurna. Men precis som du säger så borde mobilerna inte vara tillåtna, speiellt inte på kvällar. Jag seer scenen framför mig hur ett gäng tjejer i ålder 11-15 år sover i samma rum och de mindre vill/behöver sova medan de äldre sitter och SMS-ar halva natten.

Mobilerna är inte tillåtna efter 20:00 enligt den info vi fick första dagen. Dock var det supersvårt att höra informationen eftersom vi satt under ett plasttak ute och det spöregnade.. Jag tyckte det lät bra eftersom jag då tänkte att då måste hon gå till en vuxen där om det blir jobbigt. Men hon har SMS:at mig de kvällar hon varit där ändå, så det har de noll koll på.

I dag är hon hemma, hon kom ju hem igår. Hon ska åka med mig på CR-träning i kväll och så ska hon åka tillbaka till ridlägret i morgon bitti säger hon. Hon får göra som hon vill säger jag till henne nu. Jag kan ju säga att ska hon någonsin åka på ridläger igen så kollar jag upp stället bättre!!!

 

[Jenny1]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Min största fasa skulle vara att barnet inte har tillgång till mobil, har enorm hemlängtan och inte tillåts låna telefonen!

Jag har ibland varit lägermamma och haft barn med hemlängtan. Det har dock lösts med långa telefonsamtal från barnet till föräldrarna där de direkt förklarat sig villig att komma och hämta bara barnet säger till. Sedan har jag lagt ner extra tid på barnet för att få med det i gemenskapen och att barnet känner att det vågar prata med mig som vuxen om det som känns fel. Peppar, peppar så har ingen åkt hem från lägret än!

Det är ju så jag önskade att det skulle vara!! Jag trodde ju att mobilförbud efter 20:00 skulle innebära att det fanns vuxna som hade koll på hur de mår!! Som det är nu är jag ju ändå glad att hon haft mobilen eftersom ingen vuxen på lägret brytt sig speciellt. Men jag hade ju önskat att det fanns någon vuxen som ansträngde sig för att få in henne i gemenskapen där och som ansträngde sig för att hon skulle vara kvar. Så har det verkligen inte varit. Det verkar inte spela dem någon roll, ingen försöker alls. Igår fick hon prova en annan häst men det tog 1,5 timme innan vi fick veta om hon skulle få prova en annan häst eller inte. Ingen pratade med oss alls under den tiden. (Utom andra barn som var på lägret förstås.) Ledarna tog ut hästar i hagar och grejade. När Johanna efter en timme frågade "sin" ledare så sa ledaren bara "Jag har itne tid med dig nu." Sen fick hon en annan häst, fick själv leda den från boxen till skötspiltan. Ingen följde med och kollade att hon tyckte det kändes okej att sköta den hästen där... Om ingen kom sen efter att jag åkt, men hon var väldigt ensam i det då i alla fall. Jag hade velat att någon av ledarna gick med henne till skötspiltan och hjälpte henne igång med hästen, pratade med henne om hur det kändes osv.

Lägret har massor med barn och ungdomar där samtidigt, åldern denna vecka var 7-18 år så de har massor med grupper igång på en gång. När jag pratade med hon som driver stället så visste hon inte vem Johanna var alls. Jag talade om var hon bodde, men nej hon visste ändå inte! Jag skulle beskriva hur hon såg ut men hur lätt är det?? Ljust, långt lite lockigt hår... SÅ ser ju typ alla ut där. Sen hade hon sagt till Johannas lägerledare att någon längtade hem och inte gillade sin häst men inte talat om VEM det var... Nej, jag tycker det skötts ganska illa. Till mig sa hon ju att det var vi föräldrar som gjort fel eftersom Johanna inte klarade av att vara borta....

 

[cirkus]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Eftersom jag har rätt stor erfarenhet av ridläger så kan jag säga att så går det iallafall inte till där jag håller till.

Barnen har mobilförbud hela tiden, dvs mobilerna samlas in och förvaras på ett säkert ställe under hela veckan, de har telefontid två gånger om dagen - då kan mobilen hämtas ut eller så kan man ringa på den fasta telefonen.

Lägerledarna tar direkt tag i en ledsen unge och tröstar, samt försökre att luska ut vad som är så ledsamt. Ibland är det hemlängtan då brukar de komma överens om att hjälpas åt att ringa till föräldern och även komma överens om andra saker, vad det nu kan vara. Ibland så funkar det helt enkelt inte, då brukar barnen få sova en natt till för att verkligen känna efter och sen med vetskap av att de blir hämtade nästa dag så brukar det faktiskt gå över. Men ibland åker de hem.

SJÄLVKLART vet lägeransvariga namn på alla barnen.

 

[Jenny1]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Det är ju så det ska gå till!! Jag skickar inte min dotter dit fler gånger, det kan jag ju säga, blir det fler ridläger blir det någon annanstans!! Jag har precis pratat med en på SRR - Sveriges Ridlägers Riksförbund, bara för att få råd och stöd - får det verkligen gå till så här. Han tyckte ju inte heller det var bra skött kan jag ju sammanfatta det samtalet med...

 

[Lena Furberg]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Jag vet inte vilket ridläger detta handlar om, men det låter ju helt oacceptabelt! Så ska det INTE få gå till, när barn ska få uppfylla en av sina största önskningar, nåt som dom kanske längtat efter och drömt om halva året! Ett ridläger ska vara nåt speciellt och det är ett JÄTTEansvar som läggs, och ska läggas, på de ansvariga! Det här lägret ska anmälas tycker jag, SRR måste väl göra mer än bara hålla med om att det skötts illa? En rejäl reprimand till lägret och sen ska de kollas upp! Usch vad ledsen jag blir.

 

[Jenny1]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Ja, något sådant sa inte han jag pratade med... Mer att det beror också på storleken på ridlägret, det här är ett stort läger, att det inte blir lika personligt då.. Nej visst, men man kanske ska ta hand om de barn man har där i alla fall??

Jag hoppas få tillfälle att prata mer med dem i morgon när vi åker dit. Dottern är, som sagt, hemma idag men jag skjutsar dit henne i morgon, över dagen i alla fall. Lägret ha avslutning på lördag.

 

[LLaika]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Ja, något sådant sa inte han jag pratade med... Mer att det beror också på storleken på ridlägret, det här är ett stort läger, att det inte blir lika personligt då.. Nej visst, men man kanske ska ta hand om de barn man har där i alla fall??

det är absolut inte en ursäkt.
jag brukar åka på ett ridläger som tar emot ungefär 40 barn varje period. ledarna kan alla namn efter första-andra dagen och varje gruppledare tar extra stort ansvar för "sina" tio barn. dessutom finns en hjälpledare som ser till att alla har det bra och tar hand om de barn som längtar hem.

 

[Ylva86]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Håller absolut med dig. Min högsta dröm var att få åka på ridläget när jag var barn och ungdom. Det var en för kostsam historia. Det är fortfarande något som kostar en bra slant för en vanlig familj. Dessutom en dröm som många barn har. Att det kvaddar på att man från lägerledningens sida inte bryr sig tillräckligt innebär ju att det för dem bara blir något man håvar in pengar på. Absolut inte acceptabelt.

Det första ridlägret min dotter var på var bara inriktat på att lära barnen rida så bra som möjligt. Ett vällovligt syfte men ett ridläget måste innebära så mycket mer vilket det andra gjorde. Det blev ett glatt minne med ledare som brydde sig och ordnade för ungarna så att de skulle ha kul mellan ridpassen också.

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Jag var en sån med hemlängtan. På ridläger nr 1 var man mycket noga med att alla trivdes, hade man hemlängtan så såg dom till att man fick ringa hem sen gjordes diverse aktiviteter för få en att glömma hemlängtan. Vilket funkade! Alla var som en familj t o m kökspersonalen Ett stort ridläger!

Ridläger nr: 2 Intryckt i ett rum med 4 år äldre tjejer jag var 11 år då. Inga aktiviteter för att vi elever skulle lära känna varandra utan man fick åka i en släpkärra till ett sommarbete blev tilldelad sin häst och sen fick vi gå hem med dom.

Jag fick en oerhört snäll häst och var jättenöjd tills en annan tjej började gråta att hon hade minsann haft honom två år i rad tidigare och ville ha honom istället fick jag en hispig arab...Har aldrig varit så rädd när jag ridit som då. Fick hemlängtan på kvällen när tjejerna på rummet bara viskade och fnissade. Låg en hel natt vaken och på morgonen vid kvart i sju knackade jag på ledarens dörr och fick en utskällning att jag väckt henne. Sen ringde jag hem och sa till mamma att kom och hämta mig nu...

 

[Jenny1]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Det sista ridlägret låter som det min dotter är på...

Jag är verkligen rejält besviken. Dottern var ju hemma igår hela dagen men åkte dit i morse. Men det var inga lätta steg... Jag vet inte än om hon ska sova kvar i natt eller inte. Avslutningen på lägret är i morgon. Nej, det känns som ett riktigt skitställe rent ut sagt.. När de väl fått våra 4 000:- som det kostade så är de inte ett dugg intresserade av att det ska bli bra för barnen, i alla fall inte för dem som längtar hem och inte mår bra...

 

[februaribarn]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Jag tycker att det låter som att det hela har sköts väldigt dåligt från lägerledningens sida med din dotter (undrar f.ö om det inte är samma läger jag har varit på en gång i tiden, i närheten av Sala, där jag låg med magsjuka i tre dagar utan att någon meddelande mina föräldrar, jag var 9-10 år, och det var innan mobiltelefonernas tid).

Samtidigt kanske dottern hade ett behov av att förberedas med lite bortavistelse innan hon åkte på en hel veckas läger? Eller ett dagläger kanske kunde vara ett alternativ? (Hade en kompis som ung som var väldigt orolig och kunde i princip aldrig sova borta förrän hon kom upp i tonåren). Men kan förstå att det är svårt pga. andra omständigheter i ditt liv som nämns i tråden.

Tack och lov har jag bara positiva erfarenheter från ridläger, mitt första var jag på som 7-8 åring, ca 10 mil hemifrån, yngsta tjejen på lägret , väl omhändertagen av de lite äldre tjejerna. Men minns det som jättekul, förutom långritten på några timmar mot slutet av veckan då jag tjöt för att jag hade så ont i ryggen .

Det andra var det då jag låg magsjuk, minns en namnlek vi hade men i övrigt inga gemensamma aktiviteter, minns öht inte mycket från det lägret alls, mer än att ponnyn lade sig att rulla med sadel och allt lagom när jag sklle hoppa upp första gången...

Sen har jag varit på ytterliggare två, mer lokala. Mycket lekar och utflykter, hålligång hela dagarna, bus och hittepå från lägerledarna, ridning såklart, samt praktiskt arbete i stallet. Sista lägret, blev jag också lite dålig en dag bara, fick sova i ägarinnans dubbelsäng och blev så ompysslad så .

Ett ridläger ska vara ett minne för livet, och jag tycker att det är hemskt att inte ledarna engagerar sig mer i hur dom deltagande barnen mår...! Speciellt inte när du som mamma talat om hur hon känner det!

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Man lär sig av sånt. Inget ställe man rekomenderar. Tror dock inte det är samma ställe.

 

[Cookie]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Oj såg ditt inlägg och kände att jag bra måste få ge en kommentar...

Det där hände mig själv när jag var yngre, var nio år då och iväg skickade på ridläger, fanns inte en knutta oro till att jag skulle få hemlängtan. Men det fick jag. Minns att jag fick en svår häst som jga inte klarade av, och fick inte byta. Jag fick mig en rejäl utskällning av ridläraren so påstod att jga inte kunde rida...det stod ju ridvana i broschyren::?!) tårarna sprutade...jag ville hem.

det var en fruktansvärd upplevelse som jag minns starkt än idag. Hur tror ni mina föräld reagerade? JO det blev förbannade, förbjöd mig att umgås med mina vänner under två veckor framöver, fick höra hur omogen och feg jag varit, inte sova borta... är det så svårt...?? Nej jag skulle straffas, inga mer läger för min del.. kommer aldrig glömma pappas reaktion "500 kronor per dag, är vad det kostat".

vad jag vill säga är att gör aldrig som mina päron gjorde.. Nu ver jag så här efteråt att mina föäldrar reagerade väldigt starkt (de har alltid varit väldigt konservativa och stränGA) så jag tror inte många skulle göra som de gjorde. Nej se till att stötta istället, jag är säker på att din dotter växer ifrån sin hemlängtan, ge det bara lite tid. Alltid trist med pengar som försvinner... men ge aldrig henne skulden för det!

 

[Dorinda]

Sv: Hjälp!! Dotter med hemlängtan

Som stället sköts så är det konstigt att det finns kvar.

Ioförsig kandet vara ett bra läger, om det är bra ledare som styr upp allt.
Men allt hänger på ledarna, då man har nada stöd från ägarna