Berätta mera! Själv satt jag och tittade på unghästklasserna i dressyr på ClipMyHorse, och blev igen övertygad om att jag skulle kunna ha en Revolution-unge... Eller kanske allra helst en Grand Galaxy Win, men har sagt att jag inte kommer lägga Jazz-blod på mitt sto och det ska jag nog hålla på.
Men absolut! Lite fritt från anteckningar och minne då så var standarden väldigt hög på treåringarna, jag kan inte minnas en enda som var helt sub-par och de hade nog alla kunnat godkännas "hemma" i SWB om de inte bommat på ben eller ridbarhet.
Som vanligt sorterade nämnden bort några jag ringat in som intressanta efter longeringen, nämligen JJ Fellini (Franklin/Sandro Hit), Frankie (Franklin/Quaterback), Straight Horse Sun King (Sir Donnerhall I/ Zack) och Hesselhöj Spotify (Springbank II/Dream Boy). Motiveringen innan man sågade Franklins avkommor vid fotknölarna var blodsdistribution och vikten av att hålla inavelsgraden nere inom populationen. Visst, det är fair, men enligt mig accepterade man den sämsta Franklin-sonen som visades upp endast pga. att dennes morfader representerar mindre vanligt blod. Just denna sorts auktoritär hingstpremiering bedrivs även i KWPN där man bestämmer vilka egenskaper som är eftertraktade nu och, enligt mig, varje år sorterar bort ett par potentiella godingar för sämre hingstar som bedöms värdefulla. Det kanske är rätt för stamboken, men tråkigt för mig.
S H Sun King var för tight i ryggen och liten i ramen motiverade man, jag håller inte med för man godkände ju till exempel Suarez och x-antal Zack-avkommor. Men men.
Hesselhöj Spotify tror jag man sa saknade uppförsbacke och kraft i rörelsen, min danska är inte fantastisk, och jag håller inte med då hingsten presenterade sig fint på longeringen och visade på bra egenskaper. Den andra Sprinbank-sonen Springtime var mjuk och smidig i alla moment, skrittade väldigt bra och har fin galopp. Jag tittade på dess insyning till 10-dagarsprovet och den presenterade sig med utmärkt temperament, takt, balans och trevliga bakben. En uppdaterad version av sin far och en hingst jag skulle kunna använda då han har mindre veka bakkotor än fadern.
Donkey Boy hade två avkommor med till prov, långbenta med fin skritt, massor med elasticitet i trav och stor galopp som kunde varit lite mer bärig. Bakbensplacering och kraft var inte deras styrkor men de var mjuka som smör i kroppen och utmärkta mentalt. Min favorit, Svalegårds Hot Driver kårades och synades in till test. Han var fin under ryttare men kunde fått in sina något långa bakben mer under kroppen.
Escolar fick två kårade söner, ganska busiga båda två med mycket "här kommer jag". Elastic var min favorit med begränsad skritt men massor med power, balans och smidighet i trav och galopp. Dessutom tyckte jag han hade en funktionell exteriör, maffig men inte grov, såg mindre ut än sina 169 cm när han stod i boxen.
B H Farrell hade tre snygga söner med till kåring. Mycket linjer på dem, mycket hingstkaraktär och stor luftig trav men skritten och galoppens kvalitet varierade en del. Blue Hors Feinstar fick tummen upp av nämnden men tilltalade inte mig med sin långsamhet i gången och stundtals frånvarande takt i skritt.
Helgstrands Fifty-Fifty var mycket fin live, bra ben, power i gångarterna, ren och funktionell skritt samt mekanik i trav och galopp. Han mättes till 168 men jag kan säga att hingsten är väldigt liten i formatet, både på längden och på bredden, och han kändes minst av alla hingstar de hade med sig.
Incredible (Indian Rock/For Romance I) som varit sån snackis efter att den såldes dyrt på auktion hade lyckats växa 3 cm efter att man mätte den i Oldenburg. Han såg frisk ut på hårt underlag men dagen efter var han halt på longeringen. Förhoppningsvis blir han fräsch inför sitt sporttest, annars lär många stoägare bli besvikna. Jag reagerade på att hingsten har väldigt små hovar, en gissning vore ettor på skostorleken, samt var hjulig bak och skruvade en del i skritt.
Jovian hade två söner som kårades, Jovani (morfar Benetton Dream) som var stor, elegant och långlinjerad. Lugn och hanterbar samt visades upp fint inför 10-dagarsprovet. Jag gillade den. Den andre, Joshua (morfar Belissimo M) är fin och smidig i trav och galopp men visade inte upp ett skrittsteg på hela helgen utan passgångade sig igenom alla moment. Vi får se om de kan få fram en skritt vid sporttestet, hingsten var rätt speedad i alla momenten så kanske var det spänning som var boven.
Value (Valverde/Floriscount) såg ut som en blivande svårklasshäst igenom alla moment men om jag förstod danskan rätt har han både OCD i en has och är FFS-bärare så det var ju typiskt. Stor, snygg hingst med atletisk byggnad, fin stor rumpa och mycket god balans.
Två stora Vitalis-söner var med, Vital (morfar Amére) och Vogue (morfar Fidertanz). Båda kårades. Rent generellt känner jag att Vitalis avkommor bör ses under ryttare. De är stora, har lite stora huvuden och kunde ofta vara lite mjukare i ryggen. Vital visade fin trav på "åttan" och Vogue en flott galopp med mycket framben. Tyvärr missade jag deras longering eftersom jag blev tvungen att rusa till uppvisningsklassen för de äldre hingstarna.
Opoque var en av mina förhandsfavoriter som inte gjorde mig besviken. En liten hingst vars temperament tycks vara mycket behagligt. Benen ser raka och fina ut, inga ponnyhovar, lite mindre storlek, tryck back och ett mycket expressivt framben. Den kanske blir att använda nästa år.
Några ord om de äldre hingstarna i nästa inlägg.
