Det låter på dig som att du tror att människor inte påverkas av normer? Med fri vilja och kunskap i ryggen, så kommer man ändå påverkas väldigt mycket av normer. Vi är trots allt sociala djur.
Om man är lågstadielärare till yrket, och har en del erfarenhet i jobbet, så kan jag tänka mig att man kan hemskola barnet i lågstadiet med rent av bättre studieresultat än i skolan (eftersom det i praktiken blir privatundervisning).För att inte tala om att en stor del av att undervisa handlar om pedagogik. Du kan kunna hur mycket som helst i ett (eller flera) ämne(n) utan att för den delen på ett bra sätt kunna förmedla det till någon annan - oavsett nivå.
Du ska ju dessutom kunna bemöta barnets olika svårigheter och samtidigt kunna utmana där det behövs. Att vara lärare är ju väldigt mycket mer än ämneskunskap.
Sen skulle väl jag säga att det räcker med att titta på ett par avsnitt av ”smartare än en femteklassare” för att inse att man knappast kommer ihåg allt man lärt sig i grundskolan…
Och då har jag inte ens tagit med utmaningen i att som förälder få sina egna barn att snällt sitta och lyssna/läsa/skriva och vara med på allt föräldern hittar på i en lärarroll. Det är ju inget som enbart pågår de år då barnet avgudar sina föräldrar (plus att man som förälder ska ha tålamod att orka… Bara där tror jag det skulle bli problem för många).
Tyvärr så tror jag fortfarande inte att det rör sig om något helt fritt val. Vi är inte så fria i våra val som vi kanske tror, inte ens vi i ett så pass frigjort och någolunda jämnställt land. Normer och kultur spelar en gigantisk roll. Och ens möjlighet - hur många länder har betald föräldraledighet till exempel? Och hur många kan ens tänka sig att barnets/barnens pappa ska stanna hemma från jobbet som förälder? Osv osv.
Ja och det krävs ju också att man bidrar med skattemedel för att det ska kunna finansieras. Som oavlönad hemmaförälder bidrar man ju inte till vård, skola och omsorg. Om man räknar på en snittlön så blir det ungefär 8100 kr i månaden som inte går in i systemet per arbetsför person som är hemmaförälder/partner något mindre än 100 000 kr i skattemedel till region och kommun per år.
Kan det bli sköntaxering om man går hemma och försörjs av någon annan som dessutom pensionssparar åt en?
Inte om man deklarerar noll inkomst.
Fast borde inte pensionssparet deklareras som förmån?
Det kanske det borde allt sparande och liknande ska väll deklareras? Hur har jag dålig koll på. Men jag antar att det deklarerar som sparande/gåva eller liknande. Förmån kan det väll inte vara eftersom personen inte är anställd.
Det beror väl på om ens äkta hälft gör RUT-avdrag
Jag tänkte fel, gåvor är skattebefriad.
Jag valde att skratta!
Känns som alla "swish-journalister"/liknande som ber om swish "men bara som gåva, absolut inte som betalning eller för en tjänst eller något annat jag lovar faktiskt"
Snarare prostituerad möter Skatteverket. Vilken människa!
Nej, jag vill inte det. Och de flesta svenskar vill inte heller det. Men för de som vill det så är det ingenting fel, det är det jag menar. Så länge man gör aktiva, medvetna val så är det självklart att människor ska få leva sina liv såsom de själva önskar.
