Hemmafru-trenden - positiv eller problematisk? (utbruten från Störiga saker vi stör oss på, del 32)

[Otherside]

Nu har jag (förlåt...) inte läst alla inlägg, men hur många män har sån inkomst att de kan "avlöna" hustrun, dela på hushållskostnader, lån etc och lägga undan till hennes pension ovanpå sina egna kostnader? Han är nog rejält högavlönad isåfall.

 

[Lightzone]

Nu har jag (förlåt...) inte läst alla inlägg, men hur många män har sån lön att de kan "avlöna" hustrun, dela på hushållskostnader, lån etc och lägga undan till hennes pension ovanpå sina egna kostnader? De är nog rejält högavlönade isåfall.

Extremt få skulle jag tro.
Undrar om det funkar på den premissen?

Men då kan man ju ändå knappast diskutera det på samhällsnivå. Det kanske går jättebra, för ett sådant par, men hur många kan det gälla?

 

[Ramona]

Fast min man hade inte heller jobbat om han inte hade behövt? Förstår inte varför det skulle vara "min rättighet" att ha hästar och rida och luncha o göra yoga och njuta på hans bekostnad? Som en frihetsgrej? Vad skulle mitt bidrag till vår familj vara? Dekorativ? Så himla söt är jag inte.

Hans bekostnad är ju liksom inte grejen när man har det så. Alla pengar in är familjens pengar in. Sen spenderas de pengarna som familjen anser bäst. Gemensam ekonomi är ju gemensam ekonomi.

Mitt bidrag till familjen? Eh? Alla människor har ju ett värde oavsett om de försörjer sig själva eller någon annan gör det. Bidrag till familjen är att vara den man är och ta det ansvaret som ligger på dig som person. Förhoppningsvis är man gift med någon man tycker om att spendera tid med och gör grejer ihop.

Allting i livet är inte förvärvsarbete även om många svenskar tror det.

 

[Ramona]

Nu har jag (förlåt...) inte läst alla inlägg, men hur många män har sån inkomst att de kan "avlöna" hustrun, dela på hushållskostnader, lån etc och lägga undan till hennes pension ovanpå sina egna kostnader? Han är nog rejält högavlönad isåfall.

Jag tror rätt så många faktiskt. Sen beror det ju på vilken standard man väljer.

Jag tänker att vi är enormt många singlar som överlever på egen hand. Jag äger en egen gård, köpt själv, har flera hästar, hund etc som är beroende av att bli försörjda. Och jag är verkligen ingen höginkomsttagare!!

För 10.000:- till i månaden och utan hästar hade jag lätt kunnat försörja en person till. Och den lönen är inte ett dugg orimlig.

 

[co-SMAD4]

Jag tror rätt så många faktiskt. Sen beror det ju på vilken standard man väljer.

Jag tänker att vi är enormt många singlar som överlever på egen hand. Jag äger en egen gård, köpt själv, har flera hästar, hund etc som är beroende av att bli försörjda. Och jag är verkligen ingen höginkomsttagare!!

För 10.000:- till i månaden och utan hästar hade jag lätt kunnat försörja en person till. Och den lönen är inte ett dugg orimlig.

Frågan är väl snarare om de männen hade velat betala för en annan människa med sin lön. Det tror jag inte lockar många att helt försörja en annan, speciellt inte i Sverige.

 

[Sel]

Jag tror rätt så många faktiskt. Sen beror det ju på vilken standard man väljer.

Jag tänker att vi är enormt många singlar som överlever på egen hand. Jag äger en egen gård, köpt själv, har flera hästar, hund etc som är beroende av att bli försörjda. Och jag är verkligen ingen höginkomsttagare!!

För 10.000:- till i månaden och utan hästar hade jag lätt kunnat försörja en person till. Och den lönen är inte ett dugg orimlig.

Fast då hade du fått avstå hästarna, och till förmån för vadå? Varför ska du betala för en annan, arbetsför människas fritid? Jag förstår verkligen inte.

 

[Ramona]

Frågan är väl snarare om de männen hade velat betala för en annan människa med sin lön. Det tror jag inte lockar många att helt försörja en annan, speciellt inte i Sverige.

+ @Sel
Ungefär 40% av arbetskraften är kvinnor runt om i världen. Så kan man ju fråga sig varför etc men i det stora hela är det en kulturgrej. Man värderar inte jobb och självständighet som så viktigt som vi gör i Sverige.

Jag ser inte problemet om människor klarsynt väljer vissa val i livet. Det är ju en grej om man väljer någonting av tvång, men av fri vilja och med kunskap i ryggen så ser jag ärligt inte problemet. Jag hade gärna unnat någon att slippa jobba ifall jag hade betydligt högre lön än jag har. Mitt jobb förstör min fritid, men jag måste ju jobba för att överleva. Hade jag varit gift med Bill Gates mfl hade jag aldrig jobbat. Då hade jag gjort mer meningsfulla saker med mitt liv.

https://www-qualtrics-com.translate...tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=rq

 

[tara]

Det är väl massor av familjeförsörjare som betalar andra. RUT-avdraget är väl fruktansvärt populärt, eller?

 

[Holdyourhorses]

Det är väl massor av familjeförsörjare som betalar andra. RUT-avdraget är väl fruktansvärt populärt, eller?

Inte lika populärt som ROT. Både RUT och ROT bygger ju på att man betalar lön för tjänster som utförs. Precis som man betalar frisören för att klippa ens hår, bagaren för att baka ens bröd osv.

 

[Smoothi]

Det är väl massor av familjeförsörjare som betalar andra.

Självklart. Sen kan man ju överleva i ett helt liv utan att jobba en enda timme. Iaf i Sverige.

 

[Roheryn]

Jag tror rätt så många faktiskt. Sen beror det ju på vilken standard man väljer.

Jag tänker att vi är enormt många singlar som överlever på egen hand. Jag äger en egen gård, köpt själv, har flera hästar, hund etc som är beroende av att bli försörjda. Och jag är verkligen ingen höginkomsttagare!!

För 10.000:- till i månaden och utan hästar hade jag lätt kunnat försörja en person till. Och den lönen är inte ett dugg orimlig.

Jag skulle också KUNNA försörja en människa till på min lön (jag gör det delvis eftersom jag valt att sponsra min dotter medan hon utbildar sig och försöker göra tävlingskarriär med hästarna samtidigt). Frågan är ju om jag VILL det, om du VILL det? Jag försörjer som sagt delvis min dotter i nuläget, men skulle aldrig någonsin kunna tänka mig att försörja en vuxen man som jag har ett förhållande med. Och särskilt inte om jag skulle behöva göra mig av med hästarna för det! Varför liksom?!?

På samma sätt skulle jag inte kunna tänka mig att bli försörjd. Självklart skulle jag inte lönearbeta om jag plötsligt vann eller ärvde en massa miljoner och blev ekonomiskt oberoende, men att en annan människas lönearbete skulle försöjra mig för att jag skulle vara hemma och "ta hand om hemmet" eller liknande - nejtack!

För mig är självständiga, kompetenta människor attraktiva. För att ha ett förhållande är det för mig oerhört viktigt att mötas som jämlikar där bådas intressen, åsikter och viljor värderas lika, där båda delar på de gemensamma åtaganden man har (barn, hem, gemensamma djur osv) och där båda faktiskt har möjligheten och förmågan att försörja sig själv. Det gör ju också att man står mycket starkare om något skulle drabba en - som sjukdom, arbetslöshet osv.

 

[Roheryn]

Hans bekostnad är ju liksom inte grejen när man har det så. Alla pengar in är familjens pengar in. Sen spenderas de pengarna som familjen anser bäst. Gemensam ekonomi är ju gemensam ekonomi.

Mitt bidrag till familjen? Eh? Alla människor har ju ett värde oavsett om de försörjer sig själva eller någon annan gör det. Bidrag till familjen är att vara den man är och ta det ansvaret som ligger på dig som person. Förhoppningsvis är man gift med någon man tycker om att spendera tid med och gör grejer ihop.

Allting i livet är inte förvärvsarbete även om många svenskar tror det.

Självklart är inte allt i livet förvärvsarbete, jag lever själv mitt "riktiga liv" till stora delar utanför de åtta timmar om dagen som jag jobbar. Men om man nu är ett par och det finns utrymme för att gå ner en del i arbetstid - varför ska då den ena bli hemmafru och den andre jobba heltid? Att båda t.ex. gå ner till 75% frigör oerhört mycket tid (inte minst dagsljustid på vintern för oss som har gård!) och ger BÅDA möjligheten att njuta lite mer av "livet utanför jobbet".

 

[Badger]

Hans bekostnad är ju liksom inte grejen när man har det så. Alla pengar in är familjens pengar in. Sen spenderas de pengarna som familjen anser bäst. Gemensam ekonomi är ju gemensam ekonomi.

Mitt bidrag till familjen? Eh? Alla människor har ju ett värde oavsett om de försörjer sig själva eller någon annan gör det. Bidrag till familjen är att vara den man är och ta det ansvaret som ligger på dig som person. Förhoppningsvis är man gift med någon man tycker om att spendera tid med och gör grejer ihop.

Allting i livet är inte förvärvsarbete även om många svenskar tror det.

Det är visst på hans bekostnad! (min mans teoretiska bekostnad) Det är på bekostnad av hans tid med sitt älskade barn som han hade kunnat haft så mycket mys med! På bekostnad av Pappa! Pappa! Bära! På bekostnad av en liten parvel som somnar nöjt på hans axel. På bekostnad av hans härliga tid att laga god mat till familjen. På bekostnad av hans drömmar om att gå långvandring och bo i tält en månad och träna på gymmet varannan dag. Absolut på hans bekostnad!

Varför skulle jag ha rätt till Mamma mamma! Bara mamma bära! och han betala för det med sin tid, sin stress, sin hjärtinfarkt?

Allting i livet går inte att räkna i pengar även om många tänker så.

Och allting i livet måste räknas i pengar för människor i vårt klimat behöver väggar, ett tak och mat. Och antingen fick man det av mammapappa eller så måste man förse sig själv med det. Och i ett samhälle värderas ett kön som helhet av hela samhället efter hur mycket det bidrar till väggar, tak och mat. Genom att väva, sy, hela tältet och äga det och alla getterna och om det inte passar får mannen flytta hem till mamma eller på något annat sätt.

 

[Otherside]

Jag tror rätt så många faktiskt. Sen beror det ju på vilken standard man väljer.

Jag tänker att vi är enormt många singlar som överlever på egen hand. Jag äger en egen gård, köpt själv, har flera hästar, hund etc som är beroende av att bli försörjda. Och jag är verkligen ingen höginkomsttagare!!

För 10.000:- till i månaden och utan hästar hade jag lätt kunnat försörja en person till. Och den lönen är inte ett dugg orimlig.

Plus den pension partnern går miste om.
Dessutom kanske partnern vill ha lite mer än existensminimum livet ut. Tänker jag.
Sammanlagt tänker jag att det blir ett tungt lass för löntagaren att dra. Plus då, som sagt, att hemmafrun blir helt beroende av mannen för sin ekonomiska överlevnad samtidigt som hon knappast är så attraktiv på arbetsmarknaden efter 25 år där hemma utan utbildning. Men det är ju redan sagt.

Och en stor dos bitterhet när mannen hittar en ny, yngre kvinna, att ta hand om på samma vis, och knappast har råd med två.....

 

[Badger]

Hans bekostnad är ju liksom inte grejen när man har det så. Alla pengar in är familjens pengar in. Sen spenderas de pengarna som familjen anser bäst. Gemensam ekonomi är ju gemensam ekonomi.

Mitt bidrag till familjen? Eh? Alla människor har ju ett värde oavsett om de försörjer sig själva eller någon annan gör det. Bidrag till familjen är att vara den man är och ta det ansvaret som ligger på dig som person. Förhoppningsvis är man gift med någon man tycker om att spendera tid med och gör grejer ihop.

Allting i livet är inte förvärvsarbete även om många svenskar tror det.

Därmed inte sagt att jag har några åsikter om enstaka personers val eller lägger värderingar i det. Men om det är en trend i samhället i stort som är negativ för män och kvinnor och för samhället så känner jag att jag är negativt inställd till den trenden.

 

[Roheryn]

Därmed inte sagt att jag har några åsikter om enstaka personers val eller lägger värderingar i det. Men om det är en trend i samhället i stort som är negativ för män och kvinnor och för samhället så känner jag att jag är negativt inställd till den trenden.

Instämmer helt!

 

[Otherside]

Hade jag varit gift med Bill Gates mfl hade jag aldrig jobbat. Då hade jag gjort mer meningsfulla saker med mitt liv.

Fast många män, inte minst i den löneklassen, skriver ju äktenskapsförord för att slippa betala frun halva förmögenheten sedan de skiljts....

Men jag fattar hur du menar. Även om just BG är ett extremt exempel.

 

[co-SMAD4]

+ @Sel
Ungefär 40% av arbetskraften är kvinnor runt om i världen. Så kan man ju fråga sig varför etc men i det stora hela är det en kulturgrej. Man värderar inte jobb och självständighet som så viktigt som vi gör i Sverige.

Jag ser inte problemet om människor klarsynt väljer vissa val i livet. Det är ju en grej om man väljer någonting av tvång, men av fri vilja och med kunskap i ryggen så ser jag ärligt inte problemet. Jag hade gärna unnat någon att slippa jobba ifall jag hade betydligt högre lön än jag har. Mitt jobb förstör min fritid, men jag måste ju jobba för att överleva. Hade jag varit gift med Bill Gates mfl hade jag aldrig jobbat. Då hade jag gjort mer meningsfulla saker med mitt liv.

https://www-qualtrics-com.translate...tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=rq

Ja, jag håller med dig i det att det är upp till var och en hur man vill leva absolut. Jag tror det är sällsynt i Sverige dock, precis som du skriver hör det inte till vår kultur.

Ingen vill väl egentligen jobba och slita ut sig. Livet är mer än att jobba. Men, och det kan låta motsägelsefullt, det tillåter mer friheter i livet. Med det sagt har jag också varit i en sits där jag kände att jag jobbade för att överleva - det är inte så roligt. Men jag tänkte aldrig att någon annan ska lösa det åt mig och det är jag glad över i slutändan.

 

[MJLee]

Problemet med att (mannen) försörjer sin partner med 10,000 i månaden är att det inte inkluderar pension. När (mannens) inkomst går ner med 65%, genomsnittet vid pension, ska det fortfarande täcka två personers utgifter. Om mannen dör tidigare, vilket inte är ovanligt, kommer kvinnan enbart ha försörjningsstöd och i bästa fall garantipension.

Att vara helt ekonomiskt beroende av en annan person och leva på dennes förvärvsinkomst är att bädda för framtida fattigpension.

 

[Mabuse]

Hans bekostnad är ju liksom inte grejen när man har det så. Alla pengar in är familjens pengar in. Sen spenderas de pengarna som familjen anser bäst. Gemensam ekonomi är ju gemensam ekonomi.

Mitt bidrag till familjen? Eh? Alla människor har ju ett värde oavsett om de försörjer sig själva eller någon annan gör det. Bidrag till familjen är att vara den man är och ta det ansvaret som ligger på dig som person. Förhoppningsvis är man gift med någon man tycker om att spendera tid med och gör grejer ihop.

Allting i livet är inte förvärvsarbete även om många svenskar tror det.

Men om båda bestämmer sig för att deras bidrag till familjen är att vara den man är, vem ska då betala hyran?

Man kan ju inte betala räkningarna med sin existens, liksom.