Jag tänker ibland att det är lite för mycket att jobba heltid, d.v.s. 8 timmar per dag. Vi har ju idag effektiviserat så mycket att det gott skulle kunna kompenseras med mer fritid. Professor Bodil Jönsson går så långt som till att 2 timmars arbete per dag skulle räcka, medan andra anser att 6 timmars arbetsdag vore mer realistiskt att kunna införa.
Jag behöver sova 8 timmar. På morgonen behöver jag 2 timmar för att komma igång. Om jag stressar utav bara helvete och stryker allt som inte är livsnödvändigt så går det på 1 timme också. Sedan åker jag till jobbet och det dröjer minst 10 timmar innan jag är tillbaka (8 timmar jobb, 1 timme lunch, 1 timme restid). När jag kommer hem måste jag äta och det tar upp till 1 timme. Sedan blir det stallet och det tar 2 timmar. Vid det här laget har jag förbrukat 23 av dygnets 24 timmar. Den sista timmen använder jag till lite av varje och försöker varva ner inför sänggåendet.
Och mitt i det här skulle jag behöva pressa in yoga. Jag behöver det verkligen, men fattar inte riktigt hur jag ska kunna få in det i min dagliga rutin utan att börja karva på min nattsömn eller sluta rida. Dessutom är jag redan nu rätt bombad på morgonkvisten när det är dags att slå upp sina blå för att studsa upp ur sängen, redo för en ny dag. Jo, men tjena...
En gång såg jag en bild som visade en hydraulisk säng som välte ut den trötta tonåringen på morgonen. Jag tvivlar på att en sådan säng skulle hjälpa mig. Jag skulle nog lätt kunna boa på golvet och göra det lite mysigt för att sedan somna om.
Och dilemmat kvarstår. Dygnet har bara 24 timmar.
Jag behöver sova 8 timmar. På morgonen behöver jag 2 timmar för att komma igång. Om jag stressar utav bara helvete och stryker allt som inte är livsnödvändigt så går det på 1 timme också. Sedan åker jag till jobbet och det dröjer minst 10 timmar innan jag är tillbaka (8 timmar jobb, 1 timme lunch, 1 timme restid). När jag kommer hem måste jag äta och det tar upp till 1 timme. Sedan blir det stallet och det tar 2 timmar. Vid det här laget har jag förbrukat 23 av dygnets 24 timmar. Den sista timmen använder jag till lite av varje och försöker varva ner inför sänggåendet.
Och mitt i det här skulle jag behöva pressa in yoga. Jag behöver det verkligen, men fattar inte riktigt hur jag ska kunna få in det i min dagliga rutin utan att börja karva på min nattsömn eller sluta rida. Dessutom är jag redan nu rätt bombad på morgonkvisten när det är dags att slå upp sina blå för att studsa upp ur sängen, redo för en ny dag. Jo, men tjena...
En gång såg jag en bild som visade en hydraulisk säng som välte ut den trötta tonåringen på morgonen. Jag tvivlar på att en sådan säng skulle hjälpa mig. Jag skulle nog lätt kunna boa på golvet och göra det lite mysigt för att sedan somna om.
Och dilemmat kvarstår. Dygnet har bara 24 timmar.
