Helt ny och första AR-träningen

[svea]

Lånar svarsknappen.

I mina ögon så har man redan "förlorat" vad gäller att flytta bogen när det gått så långt att handen kommit över manken (om man inte jobbar på långa tyglar från marken då, som sagt). Visst kan man, som jag antar att Antti menar (gillar nya stilen förresten) få en effekt av att man kanske först när handen är över på andra sidan får med sig vikten. Men meningen är ju att hästen ska lära sig svara på hjälpen på en gång. Då tycker jag att det är bättre att förstärka tygelhjälpen genom att knacka lite lätt på bogen med spöet.

Det är lite som med blicken - om hästen inte följer med dit man tittar så hjälper det inte att vrida huvudet jättemycket (då hamnar man för övrigt oftast på fel sittben i stället), utan man måste försöka igen och fundera om resten av sitsen förstärker vad blicken säger, elelr om man är motsägelsefull.

 

[Djurjouren]

Generellt sett så vad som händer när en oskolad ryttare lägger tygeln över manken är att man lyfter sammas sidas sittben och följdaktligen hamnar mer vikt på yttersittben istället.
Problematiken som oftast är anledningen till att hästen inte lyder tygeln mot halsen utan ryttaren måste dra den över manken är att ryttaren har anammat det här barrocktänkandet att man bara ska sitta på innersittben och aldrig på ytter.
När en oskolad ryttare gör det så börjar han luta inåt och lägger då vikten på hästens innerbog och då är det svårt för hästen att flytat bogen för en lätt hjälp. Allteftersom ryttaren drar tygeln längre över manken ju mer förflyttar han vikten utåt och sitter rakare på sin häst vilket gör att hästen får lite mer jämn viktfördelning på bogarna och då blir kapabel att ta vikten på bakbenen istället för på innerbogen.
Så tygeln över manken kan och bör ersättas av att ryttaren rakriktar sig.

 

[Shasta]

Jag har fått lära mig att man ska sitta mitt över hästen, om man nu inte vill böja den. Tänkte bara höra om det var vad du menade, eller menar du att du ibland bara belastar yttre sittben. Och, i så fall när och varför

 

[Djurjouren]

Man ska sitta mitt över hästen, det är det jag menar, men när folk börjar rida AR så börjar de luta nått kopisöts och sitter bara på inner. Därför är det bra att säga sitt på ytter, då kanske de hamnar i mitteln
Ibland sitter jag bara på ytter, när det behövs tyngas ner där för att få upp en bog eller nått.

 

[Fifflan]

Känner bara att jag vill besvara ditt lätt generaliserande: 'När folk börjar rida AR börjar de luta nåt kopiöst...' för att nyansera det lite. Detta att luta sig inåt/vika sig i midjan är ett problem jag jobbat jättemycket med, både på egen hand och med olika tränare. Ingen har lyckats ge mig verklig hållbar sitshjälp (och jag har ridit för välrenommerade tränare) förrän på min första kurs i akademisk ridning (för SC). På en helg fick jag hjälp att ta itu med mina sitsproblem på ett sätt som gör att jag kan jobba självständigt och kontinuerligt med dem, utan att vara beroende av att hela tiden ha en tränare. Så jag har äntligen funnit en sits där jag befinner mig mitt över hästen för det mesta, och känner när jag hamnar fel, efter att ha kämpat utan resultat innan. Det är säkert så att konstigheter, avarter och dåliga tränare förekommer inom alla ridstilar, men mina personliga erfarenheter (tre olika AR-tränare) kan jag inte få att gå ihop med vad du säger.
Vi fick på den kurs jag nämnde lära oss att alltid sitta mitt över hästen, och inte rida alls med att föra över vikt mellan kroppshalvorna, utan bara trycka med sittbenet på den sida man vill hästen ska dra samman ryggmuskeln på med bäckenet placerat mitt i sadeln och överkroppen rakt över bäckenet.

 

[Carmenzita]

Grattis till att du på en dag fick lära dig att sitta mitt över hästen. Det var snabbt jobbat. Återigen får jag mina fördomar bekräftade. Barockare "skryter" med hur noggranna de är med sitsen, medan det i mina ögon verkar som om ni tar en snabbkurs. Ja, det är bättre än det som lärs ut på ridskolor, men för det räcker det inte.

 

[Jegra]

Men Carmenzita, visst kan du lära dig principen och teorin för det på en dag eller två. Sedan kan det ta lång tid innan man behärskar det hela inte sant?

 

[Carmenzita]

Jag upplever snarare att jag får en pusselbit då och då. Precis när jag tror att jag börjar behärska "att sitta mitt över hästen" får jag reda på att det finns sju nya beståndsdelar. Jag tror inte man kan lära sig allt som finns att veta på en dag om hur man sitter mitt över hästen. Jag vet att det finns otroligt mycket mer än så. Och om ni inte hittar tränare som också vet det, då köper ni grisen i säcken. (att det sen tar år att öva in det, det är en annan femma)

 

[Jegra]

Men så är det ju med allting, man lär sig i etapper. Att man lär sig nya detaljer betyder inte att det man lärde sig innan dess inte har värde för det du gör idag.

Man tar också till sig olika saker beroende på var i sin egen utbildning man är, jag kan höra samma teori flera gånger från t.ex. Bent och rätt som det är kan en mening jag hört fem gånger förut och inte sett någon nytta i vara nyckeln till en oerhört spännande kista...

Jag tycker inte Fifflan sa att hon var fullärd, bara att den tränare hon ridit för gett henne övningar som gjorde det möjligt för henne att arbeta med sin sits kontinuerligt.

 

[Fifflan]

Det går säkert att missförstå mitt svar om man vill, och du verkar inte vilja höra det jag försöker säga. Jag har alltså ridit i 28 år, och har en någorlunda grund att utgå ifrån, och har alltså under lång tid kämpat med vissa problem i min sits som är relaterade till min kroppsbyggnad. Jag har ridit för flera olika tränare under den här tiden, som alla lyckats ge mig nya kunskaper, men ingen av dem har gett mig 'hjälp till självhjälp', utan bara kunnat hjälpa mig under passet.

'Min' AR-tränare hjälpte mig att hitta grundbulten i min snedhet, m a o hon lyckades förklara den för mig så att jag förstod vilka ingredienser den har, vilka effekter den får, och hon lyckades ge mig redskap för att placera mig rätt som jag kan använda självständigt. Jag har aldrig tidigare tagit ett så stort kliv framåt i och med några få avgränsade lektioner, därför att jag inte tidigare fått redskapen av tränaren. Det var alltså inte så att hon placerade mig i en sits, jag sa 'aha!' och har ridit med prickfri sits sedan det ögonblicket.

Jag är jättelycklig att jag äntligen fick hjälp som fungerar även när jag jobbar själv, och har nu efter ca 6 månader nått det stadium att jag för det mesta sitter rakt över hästen, och känner när jag hamnar snett. För det mesta kan jag då också korrigera det, men får titt som tätt gå ner i skritt för att i lugn och ro hitta den balanserade känslan.

Om detta för dig bekräftar dina fördomar om genvägar, så vet jag inte vad jag ska svara, faktiskt. Akademisk ridkonst är för mig så långt ifrån genväg man kan komma, eftersom man, då man slutar ge hästen stöd i alla riktningar och ber den bära sig själv, får backa rätt så många steg på utbildningstrappan. Jag har tex precis börjat galoppera igen efter att ha jobbat mycket i skritt och lite i trav med böjning, framåt-nedåt, skolor och övergångar under det sista halvåret. Men den galopp jag får nu bekräftar för mig att det arbete jag utfört under vintern givit resultat. I galoppen har jag dock inte lyckats låta bli att vika mig mer än korta stunder, men nu vet jag att jag kan bygga min sits där på samma sätt som jag gjort i först skritt och sedan trav. Ge mig sex månader till av genvägar, så får vi se hur långt jag kommit...

 

[svea]

Fifflan, jag har haft ungefär samma upplevelse som du (fast i mitt fall var det en Kottas-elev jag red för) att få så mycket hjälp på ett enda kurstillfälle att det räckte till mycket stora och varaktiga förändringar i sitsen.

I mitt fall handlade det mycket om att få en känsla för var "rak" fanns och hur "rak" kändes. Sen har jag ju jobbat jättehårt och mycket för att från enstaka glimtar av "rak" hitta det under längre och längre perioder.

 

[Fifflan]

Precis så är det! När man väl har känslan att arbeta emot och redskap att rätta till sitsen, så kan man börja jobba på att det ska fungera längre stunder, i högre gångarter och vid svårare övningar. I början så tränade jag även hållning framför badrumsspegeln varje dag medan jag borstade tänderna, för min sneda hållning har jag ju inte bara till häst... Så fort jag kan behålla mig rak någorlunda kontinuerligt i galopp så ska jag börja jobba med min handposition, och när den börjar fungera som jag vill har jag säkert något nytt jag behöver ta itu med. Jag tycker det är svårt att jobba med mer än en eller max två problem i taget, försöker jag rätta allt på en gång blir jag lätt spänd (och rider som en kratta), så bäckenet rakt över hästen och axlarna rakt över bäckenet både från sidan och bakifrån sett tog nästan all min koncentration de första två månaderna eller så. Nu tar det bara 70%

 

[svea]

Och jag fick hjälp av en sjukgymnast som jag gick till ett par gånger, plus att en vän som är dansare gav mig ett par nyckelövningar som jag kunde använda. Plus allt att jag hittat mycket själv, från saker i ridningen till simning och sång.

Men den där enda clinicen var snöbollen som satte igång lavinen

 

[OlleAtlas]

Nu funderar jag! Har samma problem som du beskriver och jobbar och jobbar med min sits och min skevhet. Visst har det sakta blivit bättre men inte så bra som jag önskar. Har också en "koffert" fylld med tips och råd, men inget funkar helt och fullt för jag känner inte alltid när jag är sned. Ibland känner jag, men det är inte sagt att jag kan göra något åt det varje gång ändå. Kan hända att jag bara känner men inte hittar en väg till rak jämn sits över hästen.
Ibland känner jag inte ens när jag är sned, men får bildbevis ifall någon tar kort osv. :smirk:

Nu undrar jag ifall du kan beskriva i ord hur din tränare bett dig fundera. Förstår såklart att det är jättesvårt att beskriva generellt, men du kanske har lust att göra ett försök att förklara vad det innebar i ditt specifika fall. Kanske att det finns en liten godbit för mig, och andra sneda, att få.

OlleAtlas

 

[Fifflan]

Ja det är jättesvårt eftersom det var i ett sammanhang då tränaren när jag satt på min häst fick mig att SE hur jag förhöll min kropp till min hästs för första gången. Men jag kan ju alltid försöka... För hästar och ryttare med liknande problem kan det kanske vara till någon hjälp.

Min häst är alltså oliksidig på liknande sätt som Carmenzita beskriver sin i den här tråden: Hon bär mer med hö bak och vill inte sätta vä bak in under kroppen. Hon sänker då ryggen på vä sida eftersom hon inte kan bära över ryggen lika bra på den sida som bakbenet inte bär bra. Hon vill gå lite urskålad i vänster sida på rakt spår. Hon skjuter över mig på sin vänstra sida, ibland med sadel och allt!
Jag är högerhänt och högerfotad, jag bär alltså också med höger bak Man kan testa det genom att kliva ned från en stol och se vilken fot man landar på. Jag är alltså starkare och har mer precision i hö sida, och viker mig lätt i midjan åt höger (men även lite åt vänster, tyvärr).

Innan vi började jobba med 'sidledsproblemen', så hade vi jobbat men sitsen i längsled. Alla andra ridlärare som jag ridit för har försökt få mig i bättre hållning genom instruktionen 'sträck på dig och titta upp', vilket har lätt till att jag tryckt fram bröstet genom att föra ihop skulderbladen, och då kommer ryggen lite längre bak i förhållande till bäckenet, och slappnar man av i korsryggen ifrån det läget så vinklas bäckenet bakåt och man hamnar i belastningssits.
Istället började vi med att få bäckenet rakt (neutralt) genom att föra bak benen så långt att man bekvämt skulle landa på fötterna om hästen trollades bort under en. Man hamnar då med tyngden på hela skrevet, sittbenen och insidan av låren. Man får också en tydlig känsla av att framsidan av låren blir längre. När man skrittar hästen känner man att sittbenen inte längre bara glider fram och tillbaka i längsled, utan att hästens rygg vickar ens bäcken från sida till sida. Jag fick samtidigt länga lädren tre hål, från vad jag upplevde som redan ganska långa läder. I början tappade jag stigbyglarna ofta i traven, men det är alltså så att då har jag vinklat bak bäckenet i belastningssits och framsidan av låren blir kortare. Sedan fick jag 'ta fram ryggen mellan axlarna' istället för som tidigare dra bak axlarna. I början kände jag mig som om jag skulle stå på näsan, jag var helt säker på att jag satt framåtlutad! Men det var så det kändes att vara rak... Det är denna hållning som jag ibland tränar framför spegeln, för att få visuell bekräftelse så att jag lär in rätt känsla av 'rak'.

Vad gäller snedhet i sidled så visade mig tränaren också hur jag skulle använda hästens kropp som referens för min egen visuellt, eftersom man inte känner att man är sned när man har 28 års vana att sitta till häst på det viset. Hon visade att jag i hö varv 'red två olika hästar' med mitt bäcken och mitt axelparti. Jag sköt alltså in mina axlar nästan en dm åt höger utan att känna det. Jag sänkte inte inner axel utan försatte min ryggrad i s-form på samma sätt som min häst gör!!!!! Jag fick alltså göra halt och korrigera in mig efter hästen(bäckenet lite åt hö, axlarna mycket åt vä). I början kändes det som att jag skulle falla åt vänster, och gled tillbaka i min invanda snedhet så fort hästen började röra sig. Då fick jag stanna kanske 4 ggr per varv och korrigera mig: flytta tillbaks mina axlar tills jag var mitt över hästens manke. I början behövde jag mycket hjälp för att bli rak eftersom det kändes snett, men man får försöka memorera känslan, och hitta visuella hållpunkter.
I vänster varv viker jag mig inte lika mycket, men även när jag viker mig i midjan åt vänster så skjuter jag axlarna lite åt höger och tar på så sätt händerna med mig så att inner hand blir trängande och ytter ledande. Här räcker det dock att jag tänker att vrida axelpartiet mot färdriktningen, så rättar de konstiga ryggkurvorna till sig. En intressant sak är att ALLA tränare jag ridit för tidigare har påpekat att jag sticker ut min vä armbåge, och lagt JÄTTEMYCKET vikt vid att korrigera det, som uppenbart är ett följdproblem...

I helgen hoppade jag för första gången på lääääänge, och upptäckte till min glädje att jag kan ta den nya sitsen med mig till de kortare lädren både i trav under lättridning och fältsits galopp
I fältsits i trav är jag fortfarande en pinsamt putande ankstjärt

Oj! jag höll på att glömma en viktig sak! Innan denna kurs så sköt min häst alltså över (sin väl sittande)sadeln upp till 6-7 cm åt vä så fort hon inte gick på lång tygel. De senaste 6 månaderna har den hamnat snett sådär en 4-5 ggr totalt, alltid i samband med att jag försöker göra något nytt eller jobbigt där vi blir lite spända.

 

[Fifflan]

Har faktiskt funderat på det där med sjukgymnast eller någon annan som är bra på kroppshållning. Antagligen skulle det hjälpa jättemycket, eftersom jag håller min hö axel flera cm lägre då jag är avslappnad. Du gick alltså bara några gånger men blev hjälpt?

 

[elbereth]

Jag var hos en naprapat som har ridit mycket för ett tag sedan. Det upplevde jag som mkt positivt, dels eftersom han var duktig som naprapat och direkt såg saker som ingen annan sagt ngt om innan och gav förklaringar på hur min dåliga hållning gav bieffekter på andra saker.
Dels så förstod han vad jag pratade om när jag började prata om att vara rak, och sitta lodrätt osv

 

[svea]

Jag var hos en sjukgymnast som håller på med manipulation (han knycklar ihop en så att han kommer åt förkortade små muskler och grunkor som man inte hade någon aning om) och han behandlade även med lite laser och punktmassage.

Sen är det ju inte bara själva behandlingen som hjälper, utan just att man får reda på sina problemområden så att man kan åtgärda dem själva. Nu har jag ett par små nyckelövningar som jag kan göra på 5-10 minuter för att hålla mig rätt fräsch (sen vore det ju himla bra om jag verkligen såg till att göra dem ett par gånger i veckan), men helst borde jag väl gå igenom kroppen varje vecka själv hemma för att prestera jämnare.

 

[Chevaleresse]

Hei. Jeg er også en nybegynner i AR, og på forumet. Synes det er mye interessant å lese her.
Jeg utdanner meg til fysioterapeut, og er nå snart ferdig på skolen. Ville bare si at det jeg har lært på skolen, har hjulpet meg utrolig mye i min ridning!! Har fått et helt annet forhold til kroppen min. Nå kjenner jeg hva som skjer i kroppen mens jeg rir, og når ting ikke går som det skal, kjenner jeg alltid etter i min egen kropp først.
Vil bare si at for å få en bra sits, så må man ha god balanse, og det kan man jobbe med både på hesteryggen, og ellers. Hva slags øvinger er det du gjør Svea? (Nysgjerrig... )

Mvh Chevaleresse

 

[svea]

Chevaleresse, dels gör jag ganska vanliga stretchövningar.

Dels gör jag några enkla balettövningar - att stå i en position och känna att jag kan hålla mellangärdet stabilt så att jag kan ta ut och sätta tillbaka en fot utan att svaja.

Sen har jag något som jag kallar "lösgörande gång", det är svårt att förklara men jag går en promenad och går ganska långsamt och försöker släppa loss höfterna. Vet inte riktigt vad det är jag gör egentligen, men det brukar lossa en massa låsningar i höft- och ländparti.

Och i bland går jag och simmar och kontrollerar att jag är liksidig i simtagen och att jag kan flyta fram som en torped genom vattnet utan att svaja, då är kroppen rak. Fjärilssim är också bra, det går inte om man är sned.