Sv: Hatar min häst!
*KL*
Jag köpte en drömhäst för några år sedan. Hon var otroligt vacker och SÅ underbar! Hon var mjuk som en katt att rida och ja, helt fantastisk.
Tog det lugnt i början, gick promenader och bara umgicks osv osv så efter en ridtur när vi nästan är hemma igen bara reser hon sig rakt upp.
Jag fattar INGET, vi hade ju skrittat på långa tyglar och var nästan hemma.
Hon reste sig flera gånger till under de 500 m vi hade kvar hem.
Sen var det kört.
Hade haft henne i ca 2 månader, ridit kanske 10 ggr på den tiden.
Sadeln låg bra, hon hade inte ont någonstans.
Tillslut reste hon sig tom när jag longerade henne. Hon hatade mig.
Jag vet fortfarande inte varför det blev så som det blev, hon var min drömhäst, jag var inte hennes drömägare. Jag började hata henne.
Vi hade kanske kunnat lösa problemet (för det var bara det problemet vi hade, att hon reste sig - på slutet reste hon sig så högt att hon höll på att slå över varje gång och när man såg på henne så märkte man att hon sket i vilket) men jag vågade helt enkelt inte fortsätta, satte ut henne på annons och tänkte att jag ska ge det tiden det tar att sälja henne, men sista månaden hatade vi varandra fullt ut tror jag.
Folk kom och provred och vissa människor kunde jag direkt se att hon inte gilade, andra stormtrivdes hon med. Hon såldes till en ridskola, funkade sådär och såldes sedan till en mamma och dotter och där passar de tillsammans som handen i handsken. Hon är precis sådär underbar, vad jag fattat det, som det jag visste fanns i henne.
SÅ jag hade henne bara i 4 månader innan hon blev såld.
Det var bland de svåraste och lättaste beslut jag tagit.
Jag vet att folk pratat skit och tittat snett, men det skiter jag i. Jag vet att hästen har det precis så bra idag som hon var värd att ha det, sörjer drömhästen som jag visste fanns i henne, men vi passade inte ihop och det är tveksamt till om vi har kunnat arbeta fram det som nya ägarna har med henne idag.
För mig krånglade det lite även på provridningen och när jag tänker på det efteråt så borde jag reagerat redan då, eftersom hon inte krånglade med personen jag hade med mig eller med ägaren, hon försökte redan då säga att vi inte passade, men jag lyssnade inte utan blev kär.
Vad jag vill säga är att om det känns fel, sälj. Det kan säkert vara en underbar häst du köpt, ja underbar för någon annan. Hästar har också känslor och jag är ganska övertygad om att hästarna som är kloka med mycket personlighet, de accepterar inte vilken ägare som helst, det har min drömhäst lärt mig och jag kommer händanefter lyssna på hästen i tidigit skede.