Hästpreferens?

[Snurre]

När jag fönstershoppar hästar är det oftast fuxar, mörka med guld/lingul man eller svettfux, som jag tittar extra på. Helst med bläs o strumpor. Jag gillar även de lite maffigare typerna, med utstrålning och smidighet. Welsh, cob-typ och cob, av sportigare modell
Jag vill ha en arbetsvillig och allsidig häst med bra gångarter. Runt d-ponny mått. Lite nerv men inte en fegis.

Nästa häst blir en welsh eller en islänning, eller en av varje Blir jag rik vill jag ha en Morgan.

 

[pajaztar]

Min största hästkärlek har hittills varit en svart, lite lat varmblodstravare. Fick ta bort henne i höstas tyvärr. Hon hade ingen talang för något, hamnade lätt i grisepass eller tölt, var grinig mot de flesta andra hästar, men hon var ändå bäst

Gillar min vita märr också, men inte lika mycket som den svarta. Snygg är den dock, och rätt rolig (utom när hon brunstar...)

 

[pajaztar]

Insåg att jag inte riktigt svarade på frågan, haha. Men jag gillar lite lagom små, nätta ston. Och är de svarta med stjärn tittar jag lite extra...

 

[Fiorano]

Det är så olika hur jag tittar på hästar. När jag letat hästar åt mig själv så jar jag altid haft så snäv budget att jag fått ta lite vad som funnits. Trots det har jag idag två hästar som jag verkligen älskar och jag hade inte bytt ut dom mot något! Kraven när jag letat har varit sto, svenskfödd, snäll (så himla viktigt!), ok gångarter (går att utveckla). Det handlar så mycket om kemi men har hästen mina grundkrav går det mesta att rida till att bli min drömhäst . Min bruna lilla mara är tex helt och alldeles underbar att rida, blir glad varje dag av att sitta på henne och den andra är på god väg.

När jag tittar på andras hästar fastnar jag för hästar som ser roliga ut att rida. De ska vara inbjudande att sitta på, ha god arbetsvilja, lagom gångarter och inte för stora och gungiga i sin gång. Tittar jag på hingstar eller sporthästar för toppsport gillar jag förstås samma med ridbarheten men också avspändhet i kombination med aktivitet och ffa undersatta bakben. De får gärna vara lite kralliga med mycket utstrålning.

 

[Tussinussen]

Har alltid gillat att rida lätta, kvicka hästar. O tycker att arabhästen är den vackraste hästrasen. Ekvationen går ihop alltså
Är också svag för lurviga ponnyer men är alldeles för lång för dom. Då får man se till att dottern skaffar en som man får snusa på

 

[Reville]

Skimmelston De ska vara käcka, trevliga och ha snälla ögon. Sporthästtyp eller ponny i storhästformat. Även små gulingar som haflinger och fjordingar är ju supercharmiga!

 

[Sporthorse]

Halvblod av modern sporttyp, fin överlinje, fint uttryck, mycket nerv. Färg spelar ingen roll egentligen, men eftersom jag har två bruna så säger jag brun.

 

[Fisken]

Nu spelar inte kön, ras eller färg nån roll för mig, men visst blir man kär när man ser hopphästarna i världscupen galoppera in på banan
Lite mer wow-faktor för mig är de lite grövre hästarna med höga strumpor och breda bläsar, gärna fux!
Eller de halvgrova, lite sportigare som hoppar som katter över hindren!
Men som sagt, spelar ingen roll egentligen för min del

 

[lomuxx]

Jag dras till individer med mycket humör, med en stor egen vilja och tro på sig själv. Massor med energi. Inte så stora, upp mot 167 cm känns bekvämt och atletiskt byggda. Kan inte sticka under stolen med att en fux drar mina blickar oftare än andra...
Inte oväntat fastnade jag för 5 år sedan för denna tok.

 

[hier]

Jag är en sucker för kallblod, gärna korsningar. Har just en kallblodskorsning på foder just nu som i det stora hela är min drömhäst, men jag fönstershoppar ju såklart, inte långt kvar tills hon ska tillbaka till ägaren

Jag är en sto-människa, och älskar fuxar, så ett rött bruksnordissto med bläs och fyra strumpor skulle inte sitta helt fel Vill dock gärna ha lite höjd på hästen också, kan nog vara svårt att hitta ett nordissto över 160.. Får väl korsa med något spännande

Tycker Torihästar ser himla trevliga ut också, min typ av grövre ridhästmodell. En sån kan jag också tänka mig!

 

[hoppeloppe]

Shetlandsponny är en absolut favorit, isabell, ljusfux eller svartskäck. Helst valack.

Av stora hästar tycker jag Quarterhorse är finast, buckskin eller palomino.

Men det allra viktigaste är att det är en lugn och trygg häst, utan nerver. Lagom på, hellre åt det långsamma hållet än för pigg. Sto eller valack spelar inte så stor roll, hade jag valt kön hade jag troligen valt en valack. Runt 155cm i mankhöjd på stor häst, runt 1m på shettis. Och den får gärna ha stora snälla ögon som utstrålar lugn

Tillägg: Tycker cremello är fint också

 

[alextheasparagus]

Grövre hästar (helst kallblod) i storleken större. (dock är min nuvarande medryttarhäst 150, fast hon är ju bred också... heh heh) Halvbloden tycker jag är trevliga att rida och sånt, och de är väl fina, men också lite.... tråkiga. Haha. Gillar stabila hästar med mycket personlighet och som inte freakar ut för minsta lilla. Sen har jag märkt att de flesta hästar jag fattat tycke för ofta är ston, och ofta är svarta, skimlar eller fuxar. Det är dock ingen preferens, det har bara blivit så. Drömhästen är såklart ett väl ridutbildat kallblod som jag kan dressyra med, eller en barockhäst.

 

[Terese]

Kallblodstravare är absolut min ras. Gärna grovt byggd med mycket lugg. Valack eller hingst. Personlig. Gärna rolig färg eller många vita tecken. Framåt, men inte stressig. Trygg. Har för tillfället en svart kallblodshingst med fyra vita ben, stjärn och vit bukfläck. Drömmen vore en kallblodsskäck.

Attraheras definitivt inte av ston eller klent byggda hästar. Tråkiga färger är fux, vit, svartbrun och svart. Särskilt fux och svartbrun utan tecken. Men färgen får man på köpet. Jag sa alltid förr att jag aldrig skulle vilja ha en brun häst. Mina fyra första hästar var bruna... (Men jag skulle i alla fall aldrig vilja ha en fux. )

 

[Korven]

I stallet stod ett litet svart islandssto, till salu. En familj kom och tittade och farfar bestämde att de skulle köpa för hon var så lik Järvsöfaks . Ja färgen möjligtvis.

 

[Efwa]

Kallblodstravare är absolut min ras. Gärna grovt byggd med mycket lugg. Valack eller hingst. Personlig. Gärna rolig färg eller många vita tecken. Framåt, men inte stressig. Trygg. Har för tillfället en svart kallblodshingst med fyra vita ben, stjärn och vit bukfläck. Drömmen vore en kallblodsskäck.

Attraheras definitivt inte av ston eller klent byggda hästar. Tråkiga färger är fux, vit, svartbrun och svart. Särskilt fux och svartbrun utan tecken. Men färgen får man på köpet. Jag sa alltid förr att jag aldrig skulle vilja ha en brun häst. Mina fyra första hästar var bruna... (Men jag skulle i alla fall aldrig vilja ha en fux. )

Som jag med skimmer och fux då. Sedan är det som du säger en bra häst har ingen färg men om man fick välja......

 

[JeayL]

långbenta, kompakta nätta hästar med små fina nätta huvuden, är vansinnigt förtjust i grå hästar och andra färger med mycket vitt fast då helst fuxar.

Snabba studsiga saker.

Min första riktiga drömhäst var Baloubet du rouet, han förstörde nog min bild om vad vettiga hästar är