Vägarna mellan mig, och de närmaste samhällena, 3-6 mil bort (beror på definitionen av samhälle) är när jag lämnat grusvägarna, smala kurviga och viltrika asfaltsvägar utan målad mittremsa. Närmast större stad kommer man in på större och bredare vägar.
Hastighetsbegränsningen är typiskt 70 km/t, vilket kan tyckas alldeles för fort i de kurvigaste partierna (i praktiken så är det så mycket kurva-på-kurva på ett par ställen, att det egentligen går att köra max 30-40 km/t på några håll), och något lågt på raksträckorna med god sikt. Omkörning är i stort sett omöjligt annat än på ett fåtal ställen. Under en resa på fyra mil så möter man kanske 8-10 bilar, utom under semestertider, alltså en låg trafikintensitet.
Jag kör dessa vägar flera gånger i veckan, både i dagsljus och i mörker. Med eller utan hästsläp.
Det är svårkörda vägar, som man måste lära sig för att bemästra. Det finns vissa kurvor som skördar rätt många dikeskörningar, i synnerhet i halka, och det sker ett mångtal olyckor med vilt (främst dovhjort) under "säsong".
P.g.a. kurvigheten och den stora mängden vilt, anser jag att det är en typ av väg, där användning av farthållare är mycket olämplig.
När jag kommer hem efter ett möte i något av samhällena sent på kvällen och känner mig trött och sliten, så kör jag stora delar av sträckan långsammare än hastighetsbegränsningen, det är så onödigt att krocka med en hjort. Är jag pigg och i synnerhet när det är dagsljus, så kör jag betydligt fortare, kanske uppåt 80 km/t på de rakare delarna.
Men, jag släpper förbi den som vill köra fortare än mig! Det tar några sekunder av den totala restiden, att på ett lämpligt ställe (kort snutt raksträcka som inte duger till "vanlig" omkörning, eller en busshållplats t.ex.) blinka höger gå in så långt till höger som det går, och sakta in till helt eller nästan helt stillastående.
För mig är det obegripligt att inte alla gör så, alltså underlättar omkörningar, när/om man av olika orsaker inte kan hålla hastighetsbegränsningen på aktuell väg.
Den som orkar hålla 70-75 km/t, när jag vill köra 60-65 km/t, blir glad att på ett enkelt sätt komma förbi, och jag slipper känna mig hetsad.
Men det är få som gör som mig, utan även jag blir ofta irriterad på någon som "kör mitt i vägen" i 40-50-60 km/t när det är perfekt väglag och dagsljus, och som ökar farten när det blir rakt.
Varför inte släppa förbi/förenkla omkörning på vägar likt mina?
Varför denna märkliga prestige?