Hästar som blir tunga fram/i handen, kallblodsrelaterat?

[Nepenthe]

Jag hjälper kompisar nu med deras hästar och bekanta.
Märker en sak som är lite rasbetingat iaf av mina erfarenheter och det är kallblod som lägger mycket vikt/balans i handen?

Red en 6årig nordsvensk, som är en väldigt trevlig modell! Lite sportigare men där kände jag direkt hur hon ville lägga mycket tyngd i bettet och var väldigt stum.
Ägaren kan inte rida henne pga axel problematik.

Har även jämförelser till kallblodstravare/varmblodstravare där jag kännt skillnad och även ser skillnad på val av bett?

Hur upplever ni detta?

Det känns inte logiskt att det skulle vara rasbetingat men mina upplevelser har ju bevisat annat.

(tittar lite på köpa av kallblod därav tanken)

 

[Unafraid]

Dom kallblod jag har ridit är 50/50. Det beror på typ. Lättare typ - lättare i handen. Väldigt generellt!
Den på bilden har jag ridit in och utbildat själv, väldigt lätt i handen. Men kunde absolut bli stark vid tex uteritt med fler hästar.

 

[Nepenthe]

Dom kallblod jag har ridit är 50/50. Det beror på typ. Lättare typ - lättare i handen. Väldigt generellt!
Den på bilden har jag ridit in och utbildat själv, väldigt lätt i handen. Men kunde absolut bli stark vid tex uteritt med fler hästar.
Visa bifogad fil 27322

Stark ute pga man är pigg är ju en femma men självbärigheten tänker jag mest på. Att de känns som att rida i nedförsbacke.

 

[Nepenthe]

Mitt haflinger jag hade bar sig i en trevlig form ganska naturligt. Så honom kunde jag rida i grimma honom red jag in själv

 

[Unafraid]

Stark ute pga man är pigg är ju en femma men självbärigheten tänker jag mest på. Att de känns som att rida i nedförsbacke.

Då tror jag man måste kolla på individen. Jag upplever inte kallblodstravaren så överlag. Men bruksnordis kanske är värre?

 

[TinyWiny]

Att en häst lägger sig i handen är en utbildningsfråga. Inte utbildningsfråga i den bemärkelsen att hästen behöver vara utbildad till en viss nivå i hopp/dressyr för att inte göra det utan i den bemärkelsen att det är något hästen har lärt sig göra. Det går att jobba bort och det bör jobbas bort så att hästen slipper gå med ständigt tryck i munnen och istället lär sig hitta sin egen balans. Det sliter på hästen helt i onödan att hela tiden hänga i bettet eftersom det också oftast innebär att hästen hänger på bogarna. Det är bland det första jag lär hästarna som flyttar hit oavsett ålder, de ska kunna bära sig korrekt på lång tygel.

 

[Mearas]

Har nordsvenskar bruks och förstår vad du menar. Precis som @TinyWiny skriver är det en utbildningsfråga och ett beteende som man som ryttare tillåtit. Med det sagt så har samtliga nordsvenskar jag ridit haft svårt för bli lätta och luftiga fram helt enkelt för att det krävs otroligt mkt styrka för dem att förskjuta sin tunga framdel bakåt. Så det tar tid och tålamod och då gäller det också att inte ställa för höga krav på bärighet. I synnerhet i högre gångarter än skritt. Försöker själv att locka fram luftighet med gymnastikhoppning och offroadridning, allt för att inte fastna i stödhjulsträsket men det är svårt.
Jag ser liksom du också många nordsvenskekipage som tvingar fram eftergivenhet med hjälp av skarpa bett, för att tex kunna hålla en "fast ram" det är ledsamt och hästarna blir bara mer och mer framtunga.

 

[Nepenthe]

Att en häst lägger sig i handen är en utbildningsfråga. Inte utbildningsfråga i den bemärkelsen att hästen behöver vara utbildad till en viss nivå i hopp/dressyr för att inte göra det utan i den bemärkelsen att det är något hästen har lärt sig göra. Det går att jobba bort och det bör jobbas bort så att hästen slipper gå med ständigt tryck i munnen och istället lär sig hitta sin egen balans. Det sliter på hästen helt i onödan att hela tiden hänga i bettet eftersom det också oftast innebär att hästen hänger på bogarna. Det är bland det första jag lär hästarna som flyttar hit oavsett ålder, de ska kunna bära sig korrekt på lång tygel.

Det är lite detta jag hoppas på!

Hur lär du bort det?

Jag gjorde så med nordsvensken att jag la på endel ben och ramade in, behöll ett bra tempo, mjuk kontakt i munnen och så fort hon la sig på släppte jag efter och sen tog jag upp kontakten igen. Detta kändes som ett större projekt än vad jag orkar med dock då hon blivit såpass stum i munnen.
Hade gärna ridit endel bettlöst med

 

[Nepenthe]

Har nordsvenskar bruks och förstår vad du menar. Precis som @TinyWiny skriver är det en utbildningsfråga och ett beteende som man som ryttare tillåtit. Med det sagt så har samtliga nordsvenskar jag ridit haft svårt för bli lätta och luftiga fram helt enkelt för att det krävs otroligt mkt styrka för dem att förskjuta sin tunga framdel bakåt. Så det tar tid och tålamod och då gäller det också att inte ställa för höga krav på bärighet. I synnerhet i högre gångarter än skritt. Försöker själv att locka fram luftighet med gymnastikhoppning och offroadridning, allt för att inte fastna i stödhjulsträsket men det är svårt.
Jag ser liksom du också många nordsvenskekipage som tvingar fram eftergivenhet med hjälp av skarpa bett, för att tex kunna hålla en "fast ram" det är ledsamt och hästarna blir bara mer och mer framtunga.

Ja det märktes väldigt tydligt i trav att hon inte orkar!

 

[kryddelydd]

Jag hjälper kompisar nu med deras hästar och bekanta.
Märker en sak som är lite rasbetingat iaf av mina erfarenheter och det är kallblod som lägger mycket vikt/balans i handen?

Red en 6årig nordsvensk, som är en väldigt trevlig modell! Lite sportigare men där kände jag direkt hur hon ville lägga mycket tyngd i bettet och var väldigt stum.
Ägaren kan inte rida henne pga axel problematik.

Har även jämförelser till kallblodstravare/varmblodstravare där jag kännt skillnad och även ser skillnad på val av bett?

Hur upplever ni detta?

Det känns inte logiskt att det skulle vara rasbetingat men mina upplevelser har ju bevisat annat.

(tittar lite på köpa av kallblod därav tanken)

Av de hästar jag ridit tycker jag att vbl-travarna haft större benägenhet att "hänga sig" på bettet jämfört med kallblodstravarna.
Men jag tror att detta fenomen beror mer på hästens utbildning än på ras.

Jag har flera fjordingar, flera islandshästar, kbl-travare, arab och har haft vbl-travare m.fl. raser.

 

[Nepenthe]

Av de hästar jag ridit tycker jag att vbl-travarna haft större benägenhet att "hänga sig" på bettet jämfört med kallblodstravarna.
Men jag tror att detta fenomen beror mer på hästens utbildning än på ras.

Jag har flera fjordingar, flera islandshästar, kbl-travare, arab och har haft vbl-travare m.fl. raser.

Skönt att höra
Förhoppningsvis har jag bara haft otur med de jag ridit!

 

[kryddelydd]

Skönt att höra
Förhoppningsvis har jag bara haft otur med de jag ridit!

Ja, och sedan tror jag att förväntningar hos dem som rider kallblod kan vara att "det är ett kallblod, den är tung och stark". Och det blir självuppfyllande för man glömmer att lossa hästen från hand.

 

[Nepenthe]

Ja, och sedan tror jag att förväntningar hos dem som rider kallblod kan vara att "det är ett kallblod, den är tung och stark". Och det blir självuppfyllande för man glömmer att lossa hästen från hand.

Ja nu har jag ridit denna, nordsvensken, en kallblodstravaren och en shire/fullblod och där kände jag direkt att det inte fungerar för mig för de blir stumma.

Min knabstrupper jag hade var inte alls så. Det är ju en helt annan typ av häst såklart men detta är de tre hästarna jag ridit efter jag sålde henne.

Har dragits mot kallbloden för jag inte vill ha en lika reaktiv häst som knabben var.

Sen säger ju vissa att haflinger inte är ett kallblod (vissa är ganska grova dock) men det är iaf en ras jag tittar på att eventuellt köpa

 

[sorbifolia]

Jag tycker att det är en exteriörfråga till stor del. De hästar som är bygda i naturlig balans blir inte så tunga i handen. Därav att det är vanligare med problemet på kallblodiga raser, har samma erfarenhet som du (TS) gällande det.

 

[kryddelydd]

Ja nu har jag ridit denna, nordsvensken, en kallblodstravaren och en shire/fullblod och där kände jag direkt att det inte fungerar för mig för de blir stumma.

Min knabstrupper jag hade var inte alls så. Det är ju en helt annan typ av häst såklart men detta är de tre hästarna jag ridit efter jag sålde henne.

Har dragits mot kallbloden för jag inte vill ha en lika reaktiv häst som knabben var.

Sen säger ju vissa att haflinger inte är ett kallblod (vissa är ganska grova dock) men det är iaf en ras jag tittar på att eventuellt köpa

Haflinger ser fina ut!
De är väl kroppsligen lite samma typ som fjordingar, tycker jag. Det vill säga mindre kallblod.

Jag tycker att fjordingar är roligast, men har sett många fina kbl-travare. Det kan ju dock vara väldigt mycket jobb om de är för präglade från travet.

 

[Pancakes]

Intressant tråd!

Jag har en kompis med fjordingar, hon nämnde något liknande en gång som fick mig att studsa. Kan det ha varit att de är naturligt tunga på bettet? Ska fundera lite på vad det var hon sa. Min tanke har varit att det handlar om hur man utbildar dem, märkte på min ponny (connemara) att han visserligen hade mer benägenhet att bli framtung än hög och kort men att det mest handlade om min (o)förmåga att rida honom på ett sätt som liksom la honom där. Tänker att det borde vara lite samma på alla hästar.

 

[Nepenthe]

Haflinger ser fina ut!
De är väl kroppsligen lite samma typ som fjordingar, tycker jag. Det vill säga mindre kallblod.

Jag tycker att fjordingar är roligast, men har sett många fina kbl-travare. Det kan ju dock vara väldigt mycket jobb om de är för präglade från travet.

Ja travare blir det inte igen tyvärr, haft två varmblod och även om det talas godare om kallblodstravarna för ridning så är det endel jobb jag inte vill ha

 

[yennork]

Hur hästen är byggd bör väl också spela en stor roll. Dagens varmblodiga sporthäst, t ex, avlas för att vara byggd i "uppförsbacke" och är en helt annan typ än armehästen den utgick från. De flesta kallblod är ju avlade för att dra tungt, och vill man ju ha dem framtunga.

OBS att utbildningen spelar stor roll, det förnekar jag inte! Men man har olika utgångsläge beroende på typ av häst.

 

[TinyWiny]

Det är lite detta jag hoppas på!

Hur lär du bort det?

Jag gjorde så med nordsvensken att jag la på endel ben och ramade in, behöll ett bra tempo, mjuk kontakt i munnen och så fort hon la sig på släppte jag efter och sen tog jag upp kontakten igen. Detta kändes som ett större projekt än vad jag orkar med dock då hon blivit såpass stum i munnen.
Hade gärna ridit endel bettlöst med

Först och främst genom att inte erbjuda det femte stödben de är vana vid! Det blir gärna endel snubbel i början men jag fortsätter rida med sitsen, ramar in väl och fortsätter på lång tygel. Många många halvhalter (med sitsen) så att hästen aldrig får en chans att ramla iväg utan påminns om att det är på bakdelen tyngden ska vara. Korta pass i början och gärna i mindre nerförsbackar så att hästen faktiskt känner skillnaden i bekvämlighet själv. Jag hoppar hellre av efter några minuter och ger hästen en paus genom att fortsätta gå på så att hästen kan slappna av genom hela kroppen än riskerar träningsvärk. Ett pass kan innehålla några på och av beroende på hästens status i övrigt just för att hästen inte ska behöva kämpa sig halvt ihjäl med muskler hen inte har. Träningsvärk ger dålig arbetslust så det undviker jag. De allra flesta hästar gillar det faktum att de slipper hänga på bettet. Det brukar inte ta så lång tid innan de självmant bär sig. Det svåra kommer sedan när ett lagom stöd på bettet ska läras in, det brukar ta längre tid men samma där, tydlig, konsekvent och korta pass.

 

[tuaphua]

Jag hjälper kompisar nu med deras hästar och bekanta.
Märker en sak som är lite rasbetingat iaf av mina erfarenheter och det är kallblod som lägger mycket vikt/balans i handen?

Red en 6årig nordsvensk, som är en väldigt trevlig modell! Lite sportigare men där kände jag direkt hur hon ville lägga mycket tyngd i bettet och var väldigt stum.
Ägaren kan inte rida henne pga axel problematik.

Har även jämförelser till kallblodstravare/varmblodstravare där jag kännt skillnad och även ser skillnad på val av bett?

Hur upplever ni detta?

Det känns inte logiskt att det skulle vara rasbetingat men mina upplevelser har ju bevisat annat.

(tittar lite på köpa av kallblod därav tanken)

Det är klart att exteriör påverkar. Har man en lågt ansatt, bred hals upplevs ju det gärna styvare och tyngre än en överrörlig häst med högt ansatt hals.

Med det sagt finns det ju en hel del fina kallblodstravare som har exteriör väl lämpad för ridning, dressyr.
Min tränare har en elev som började rida när han var runt 40 år. Han köpte då en kallblodstravare direkt av banan. Några år senare gör de piaff, passage, levad. Så visst går det även med grön ryttare och oskolad häst med mycket stressbeteende.

Jag har tränat en hel del kallblodstravare och upplever dem inte som generellt styva, tunga etc. Jag har haft en del såna där ägare hävdat att de inte kan gå på tränsbett etc. Men det har i de flesta fall gått att lösa på tränsbett under ett pass om man hoppar upp. Dvs det är inget fel på hästarna och de behöver inte betslas upp/ridas med hävstångsbett utan det är en utbildningsfråga.
De blir ju aldrig lika känsliga som min överrörliga, explosiva, känsliga, högblodiga herre. Men de går ju fortfarande att ha väldigt fin och lätt kontakt med.
Jag har ridit jättetrevliga tyngre hästar a la kallblodtravare, nordis, ardenner, shire, haflinger, fjordhäst etc. Ingen av dem har behövt ha någon form av stödhjul i handen bara de rids och utbildas korrekt.

Man måste dels lära dem hålla balansen och se till att få upp underhalsen på dem.
Jag jobbar mycket med böjning på såna hästar för det.