Min i grunden trygga och coola fyraåring har en ovana att reagera blixtsnabbt då han blir skrämd av något (kan vara någon som dyker upp plötsligt, ett löv som rör sig, en sten, annat livsfarligt). Tömkör jag tvärvänder han och springer några meter innan han stannar upp och tittar vad det var som skrämde honom, promenerar vi kastar han sig bort från det läskiga men är numer aktsam om mig och håller avståndet.
Min strategi har varit att träna regelbundet och ofta ta samma skogsrunda. Jag vill inte rida på honom innan vi fått bukt med problemen från marken, utan har promenerat, longerat eller tömkört. Det går framåt på så vis att han numer håller avstånd till mig samt stannar upp efter att ha slängt sig iväg, men målet är att han helt ska sluta reagera med dessa häftiga rörelser. Jag berömmer honom när han stannar upp och iakttar, pratar lugnande och försöker hålla honom aktiv genom att exempelvis köra serpentiner eller öppnor. Vi arbetar nästan uteslutande i skogen där vi också har dessa problem, på fält eller ridbana är han lugnare.
Jag hade trott att denna hispighet skulle ge sig då han inte visade sådana tendenser som föl-tvååring, men det senaste året har det varit återkommande problem.
Vad har ni för tips eller erfarenheter kring liknande bekymmer?
