Egentligen är det inte tömkörningen i sig jag vill åt, utan att han ska få träna på att gå först till skillnad från då jag leder honom. Jag har med tidigare unghästar tyckt att de känts trygga att rida ut på själva först när jag kunnat tömköra dem överallt. Men kanske får jag testa att rida med sällskap innan han blir trygg nog att tömköra själv.
I stort sett är det tillitsträning.
Promenera bort och rida hem gjorde jag också massor med min osäkra häst som är mycket flockberoende.
Nä jag skulle inte berömma i det läget.
Ja, jag är fel person att lyssna på råd ifrån egentligen - jag är helt orädd i sammanhanget.
Ja att prata lugnt är ett bra sätt att hålla kontakten och påminna hästen att den inte är ensam. De reagerar på tonfallet. Beröring också, förstås. Att sjunga är bra för att hålla båda lugna också, då tvingas en till att andas ordentligt.Halvt OT men jag pratar jättemycket med min häst. Typ "ser du människan där borta?"
"Ja, det kommer någon gåendes, jag ser, det är ingen fara".
På så sätt är i alla fall jag förberedd på 'faran'
Att prata brukar hjälpa mot spänningar och är bra om man glömmer andas också.
Halvt OT men jag pratar jättemycket med min häst. Typ "ser du människan där borta?"
"Ja, det kommer någon gåendes, jag ser, det är ingen fara".
På så sätt är i alla fall jag förberedd på 'faran'
Att prata brukar hjälpa mot spänningar och är bra om man glömmer andas också.
Alla hästar är ju olika men steg ett hade varit att se över musklerna i överlinjen så att det inte finns spänningar där. Steg två hade varit att arbeta på marken med kommunikation så att hästen verkligen förstår mig via kroppsspråk, tömmar och tyglar ska vara ett förfinande av hjälper och rörelsen ska komma från kroppen oavsett om du står på marken eller sitter på. Steg tre hade varit att träna på saker lös i ridhus/på ridbana för att få hästen att följa mig oavsett hur läskigt det är. Om man lär hästen att slappna av i nacken när man står och myser i stallet så kan man använda samma övning för att skapa avslappning när man träffar på något skumt ute.
Det kanske är dags att vila några veckor? Gör ofta underverk med unga hästar att med jämna mellanrum få smälta vad de har lärt sig, både med kropp och knopp.
Jag tänker helt tvärtom, du får mer av det du berömmer. Jag berömmer hästen när den är modig. Det kan vara olika i olika situationer, tex vågar lukta/ undersöka det lite läskiga, vågar stå kvar på gångvägen när en cyklist passerar, vågar passera mellan olika saker där det är lite trångt. Om hästen bli rädd så berömmer jag inte utan är bara lugn och trygg.
Jag har faktiskt alltid gjort så oxå. Tömkört ut innan jag ridit ut. Inte överallt men några gånger och mest för att sen veta hur hästen reagerar när man behöver sätta lite press.
Det viktigaste brukar vara att den är van vid skog och mark. Om det är från att promeneras, tömköras, gått som handhäst när man rider annan häst etc etc, brukar i min erf inte spela så stor roll .
Du tror alltså att hästen kan känna sig mindre utsatt när jag sitter på? För mig känns det som att det är samma svårighetsnivå att ha ryttare som att bli tömkörd, men hästen kanske skulle ha en annan åsikt.
Skrället har vilat i nästan nio månader då jag varit gravid och han själv varit skadad. Det hjälpte tyvärr inte.Det kanske är dags att vila några veckor? Gör ofta underverk med unga hästar att med jämna mellanrum få smälta vad de har lärt sig, både med kropp och knopp.
