Hej! Flyttade min gamla fullblodsvalack till ett nytt stall för 1,5 vecka sen. Första veckan fick han gå ensam i en hage, och han var hur nöjd som helst. Han var precis som han alltid har varit. Gått på långt grimskaft bakom mig och lunkat på i makligt tempo :-). Han har alltid varit den mest lätthanterade hästen i stallet!
I söndags släppte jag ihop honom med två andra valacker i en stor och fin gräshage. Sen dess är han som förbytt! Det verkar som att det är han som bestämmer i hagen, och han brukar vanligtvis vara rätt låg i rang. Han måste tyvärr gå in på nätterna, och dom andra två är kvar ute. Det finns andra hästar inne i stallet, så han är inte ensam inne. Men på väg in från hagen så småtravar han och vänder sig om och gnäggar precis hela tiden. Har går på helspänn och lyssnar bara mot hagen hela tiden. Likadant när jag försökte rida häromdagen... Han verkar ha svår separationsångest från sina nyvunna kompisar! Han gick till och med på helspänn och gnäggade när vi var långt ut i skogen, och det har ALDRIG hänt förut. Det gick inte att få honom att koncentrera sig på nånting, och det var riktigt jobbigt och trist att rida.
Jag förstår ju att han antagligen är rädd att inte få komma tillbaks till sin flock igen, men hur ska jag hantera honom tills han lugnat ner sig och kommit in i rutinerna? Hur hade ni gjort för att få honom att förstå att han får träffa dom varje dag, trots att han måste gå in ibland?
Några glada tillrop, tips och idéer mottages tacksamt :-)
// Destiny_D
I söndags släppte jag ihop honom med två andra valacker i en stor och fin gräshage. Sen dess är han som förbytt! Det verkar som att det är han som bestämmer i hagen, och han brukar vanligtvis vara rätt låg i rang. Han måste tyvärr gå in på nätterna, och dom andra två är kvar ute. Det finns andra hästar inne i stallet, så han är inte ensam inne. Men på väg in från hagen så småtravar han och vänder sig om och gnäggar precis hela tiden. Har går på helspänn och lyssnar bara mot hagen hela tiden. Likadant när jag försökte rida häromdagen... Han verkar ha svår separationsångest från sina nyvunna kompisar! Han gick till och med på helspänn och gnäggade när vi var långt ut i skogen, och det har ALDRIG hänt förut. Det gick inte att få honom att koncentrera sig på nånting, och det var riktigt jobbigt och trist att rida.
Jag förstår ju att han antagligen är rädd att inte få komma tillbaks till sin flock igen, men hur ska jag hantera honom tills han lugnat ner sig och kommit in i rutinerna? Hur hade ni gjort för att få honom att förstå att han får träffa dom varje dag, trots att han måste gå in ibland?
Några glada tillrop, tips och idéer mottages tacksamt :-)
// Destiny_D
