Har ni kontakt med fd klasskamrater?

[WhoIsItAgain]

Inte en enda. Fast det beror nog mest på att jag (eller vi var ju hela familjen) flyttade vartannat år under nästan hela min skoltid (pga min pappas arbete).

 

[Blueberry]

Jag känner mig sorgsen eftersom jag tappat kontakten med alla klasskamrater från grundskolan. Några har jag på Facebook men vi har inte kontakt.
Funderar på hur det brukar vara, är det normalt att man tappar kontakten eller hänger man ihop mer eller mindre livet ut? Hur är det för er? (Även med gymnasieklasskompisar).

Jag kommer inte ens ihåg vad alla heter.
Har nog tappat kontakten minst hälften av alla från samtliga år i skolan. Det gör mig ärligt talat ingenting, de jag har kvar är härliga nog och alla nya vänner som jag har fått bara de senaste åren är underbara

 

[Blueberry]

*oj, det blev dubbelt!*

 

[Migo]

Inte en enda, varken från grundskola eller gymnasium.

Samma här. De flesta skulle jag inte känna igen, en del känner jag igen men vi hälsar inte ens när vi råkar på varandra.

 

[voltis]

Först flyttade jag när jag skulle börja sexan, så tappade all kontakt med de gamla klasskompisarna. Men saknade dom inte.
Sen när jag började gymnasiet försvann några av de "nya" klasskompisarna, men andra tillkom istället.
Sen efter gymnasiet så träffade jag min pojkvän och bodde i princip hos honom, och i och med det försvann även de flesta kontakterna från skolan. Umgicks inte så flitigt med klasskompisarna utanför skolan.

Nu har jag bara kontakt med några via facebook, lagt till de som jag umgicks med mkt i skolan, främst högstadiet då vi var ett gäng som hängde mycket. Roligt att se hur de har det nu och ibland prata gamla minnen.

Men jag umgås inte med en enda från skoltiden irl.

 

[Tjôta]

Jag har passerat 50 och har en vän kvar från grundskolan/gymnasiet.

Springer sporadiskt på gamla skolkamrater men ingen som jag känner att jag vill ha närmare kontakt med.

 

[Ainon]

Jag har sporadisk kontakt (=träffas lite då och då) med 3 från grundskolan och 3 från gymnasiet. Sen några fler på fb som man inte möter ens en gång per år.

Finns endel jag verkligen undrar vad de gör och säkert skulle trivas med än idag men kontakt tappades vid flytt, sen finns det vissa man nog inte skulle känna igen och ett fåtal man ärligt talat skiter totalt i (sen kanske de blivit jätte trevliga som vuxna, vem vet...)

 

[Petruska]

Ingen kontakt överhuvudtaget med någon av dem, inte via fb heller. Att ha gått i samma klass i skolan känns snarare som något som hindrat vidare umgänge än utvecklat det.

 

[Oldie]

Ingen kontakt överhuvudtaget med någon av dem, inte via fb heller. Att ha gått i samma klass i skolan känns snarare som något som hindrat vidare umgänge än utvecklat det.

Konstigt det där, när vi träffades allihop efter så lång tid så var det precis som om vi aldrig slutat grundskolan.
Vi hade skitkul. Fast de flesta av oss gick ju i lekis tillsammans och ingen bytte klass.
(det var på den tiden man gick i skolan på lördagar också )

 

[Squie]

Jag känner mig sorgsen eftersom jag tappat kontakten med alla klasskamrater från grundskolan. Några har jag på Facebook men vi har inte kontakt.
Funderar på hur det brukar vara, är det normalt att man tappar kontakten eller hänger man ihop mer eller mindre livet ut? Hur är det för er? (Även med gymnasieklasskompisar).

Ingen kontakt alls. Inget jag sörjer heller.

 

[Rosett]

Svarar alla:
Min skoltid var inte så bra, jag slutade i 5e klass och var hemma drygt 1,5 år, sen försökte jag komma tillbaks i 7e/8e klass men mådde väldigt dåligt och såg ingen mening med att fortsätta så efter två månader i 8an stannade jag hemma igen. Kanske hade jag haft bättre kontakt med klasskamraterna idag om jag mått bättre och orkat gå i skolan då.
Känner sorg över att jag missat så mycket... Saknar den där sorglösa tiden då man cyklade, lekte och plockade blommor.

 

[martha]

Konstigt det där, när vi träffades allihop efter så lång tid så var det precis som om vi aldrig slutat grundskolan.
Vi hade skitkul. Fast de flesta av oss gick ju i lekis tillsammans och ingen bytte klass.
(det var på den tiden man gick i skolan på lördagar också )

Samma här , en tjej i klassen är framgångsrik företagare idag och hon sa att hon blev lilla blyga Sofia igen när vi hade återträff , men på ett bra sätt .. Jag anlitar hennes företag idag om jag behöver de tjänsterna ....en kille är racerstjärna, en är högt uppsatt inom svensk näringsliv , en är privatpilot åt en saudiarabisk Prins , en är högt uppsatt chef i Volvokoncernen etc etc ....men när vi träffas är vi 9B .

Jag tycker det är kul

 

[astronaut]

Jag känner mig sorgsen eftersom jag tappat kontakten med alla klasskamrater från grundskolan. Några har jag på Facebook men vi har inte kontakt.
Funderar på hur det brukar vara, är det normalt att man tappar kontakten eller hänger man ihop mer eller mindre livet ut? Hur är det för er? (Även med gymnasieklasskompisar).

Ja, har sporadisk kontakt med Cili (gick i samma klass) samt en till. När det kommer till gymnasiet så har jag fortfarande kontakt med en. Finns ju vissa som jag gick i samma skola med men vi umgicks aldrig direkt via skolan utan mer privat/stallet så det kanske inte räknas? Självklart sade vi ju hej om vi sågs i skolan liksom :P

 

[Oldie]

Samma här , en tjej i klassen är framgångsrik företagare idag och hon sa att hon blev lilla blyga Sofia igen när vi hade återträff , men på ett bra sätt .. Jag anlitar hennes företag idag om jag behöver de tjänsterna ....en kille är racerstjärna, en är högt uppsatt inom svensk näringsliv , en är privatpilot åt en saudiarabisk Prins , en är högt uppsatt chef i Volvokoncernen etc etc ....men när vi träffas är vi 9B .

Jag tycker det är kul

Visst är det . Typ 30-40 år senare och man är samma person som i 9E

 

[monster1]

Nej, jag har några från grundskolan på facebook men det mesta som händer är att vi trycker på like på någonting hos varandra ibland. Från gymnasiet har jag också några som jag kommunicerar med via facebook uppdateringar men annars har jag ingen som helst kontakt. Det gör mig inte så mycket jag har ju vänner från andra delar av livet som jag umgås med de andra har man ju slutat umgås med av en anledning det är på något sätt så livet fungerar man rör sig vidare.

 

[ameo]

Visst är det . Typ 30-40 år senare och man är samma person som i 9E

Och det är ju därför man undviker återträffar, när man inte hade trevligt i den klass man gick i...

 

[nexxa]

Det var 10 år sedan jag gick ut nian och jag ses/hörs av aktivt med 2 personer där ifrån idag, varav den ena är min bästa vän. Sedan träffar jag ca 5-7 st sporadiskt och kan höra av mig utan konstigheter.

Ibland känns vänskaper från skoltid mest problematisk för att man är placerad i ett fack om hur man alltid skall vara för att det var så förr, vissa vägrar liksom acceptera förändring

 

[opposita]

Har en kompis kvar från gymnasiet, resten avskydde jag i princip, så saknar dem inte.
Det rann ut i sanden med vännerna från grundskolan, vi skildes alla åt olika håll när gymnasiet började. Saknar det lite, men sörjer det inte. Mina dåvarande "bästisar" sa upp kontakten med mig, synd men så är det.
Tror inte det skulle gå med klassträffar osv, jag tror inte på det.

 

[Sol]

Jag har kontakt med fyra personer från grundskolan. En grabb från lågstadiet. Vi umgås fortfarande ofta, men det pga. maken och inte för att jag eller grabben i fråga har hållit kontakt.

Sedan är det tre tjejer från högstadiet som jag fortfarande håller kontakt med. Vi var och är goda vänner. Från gymnasiet ytterligare två tjejer. De flesta har alltså bara försvunnit genom åren. Ingenting jag sörjer alls. Inte för att jag tyckt illa om dem utan för att jag ser det som rätt normalt att det inte går att hålla kontakten med alla man lär känna genom livet.

 

[Wingates]

Har kontakt med ett flertal vänner från skola (dagis till o med). Det är vänner jag "alltid" haft och som jag tror jag alltid kommer att ha.